Kategoriarkiv: Åbo Akademis bibliotek

Detta är ÅAB:s blogg

Fokusgruppundersökningen – vad tycker ÅA-forskare om bibliotekets tjänster

Åbo Akademis bibliotek genomförde en fokusgruppundersökning hösten 2012 för att få reda på hur ÅA-forskare önskar att biblioteket skulle utveckla sina tjänster och hur de upplever de nuvarande tjänsterna. Med bibliotekets tjänster avsågs här alla tjänster vid huvudbiblioteket och campusbiblioteken samt de elektroniska resurserna.

I undersökningen deltog 18 forskare som representerade alla fakultetsområden. Deltagarna var allt mellan första årets doktorander till forskare som bedrivit forskning i ett tjugotal år. Av deltagarna var fem män och tretton kvinnor. Fokusgruppsessionerna genomfördes i tre grupper som två timmars diskussioner i en avkopplande cafémiljö. Under sessionerna diskuterade deltagarna givna frågor kring bibliotekets tjänster.

Vad tycker våra forskare? Forskarna uppskattar bibliotekets tjänster och tycker att bibliotekets roll i deras forskningsarbete är central. Forskarna betonar att den personliga kontakten med bibliotekspersonalen är viktig och individuell handledning värdesätts. Personlig service, så som Böcker direkt till arbetsrummet, uppskattas.

Forskarna tycker att biblioteket kunde marknadsföra sina tjänster mer synligt. Nya tjänster, så som Boka bibliotekarie och Forskarservice-sidan, borde marknadsföras upprepade gånger för att säkert nå fram till forskarna. Möjligheten att få individuell handledning borde lyftas fram mer synligt.

Forskarna efterlyser aktiva åtgärder från bibliotekets sida, att t ex ha specifika mottagningsdagar för forskare eller korta presentationer av specifika databaser, program eller tjänster på campusbiblioteken.  Det kom även förslag på att ämnesbibliotekarierna kunde integreras mer på ämnena/institutionerna, t ex genom att närvara vid möten, för att bättre kunna utforma och integrera servicen till ämnena. Ämnesspecifika kurser i olika databaser efterlyses och även en allmän informationssökningskurs för första årets doktorander ses som viktig.

Forskarna vet att biblioteket har mycket material och fina resurser men ibland är det svårt att överblicka allt som finns och att hitta tid för att lära sig använda olika verktyg. Nelliportalen upplevs som jobbig. Open access och bibliometri är något som forskarna upplever att de inte vet tillräckligt om. Eventuellt kunde biblioteket ha en roll i att sprida information om detta. Forskarna är överlag positivt inställda till mer integrerade bibliotekstjänster.

Vad kan biblioteket göra för att bättre svara på forskarnas behov? Resultatet av undersökningen har sammanställts i en intern rapport och åtgärdsförslag diskuteras som bäst. Bibliotekets kortkurser i Nelliportalen och referenshanteringsverktyget RefWorks kunde vara mer ämnesinriktade och erbjudas skilt för olika ämnen. Planeringen av en informationssökningskurs för nya doktorander inleds. Campusbiblioteken funderar vidare på hurudan forskarinriktad verksamhet de kunde förverkliga på respektive campusbibliotek. Biblioteket satsar på en effektivare marknadsföring av biblioteket och dess tjänster. Satsningen på individuell handledning för och personlig kontakt med forskare intensifieras.

Hur upplevdes själva fokusgruppsessionerna? Sessionerna förlöpte väl och diskussionen var stundvis livlig. Deltagarna var nöjda med bibliotekets initiativ att lyssna på sina användare och de kom med både konkreta och kreativa förslag gällande bibliotekets tjänster. De uppskattade själva fokusgruppsessionerna som ett tillfälle att få mötas ansikte mot ansikte och diskutera viktiga frågor. Bibliotekets representanter uppskattade den personliga kontakten med forskarna och upplevde att de fick en bättre förståelse för vad forskarna behöver och vill ha. Fokusgruppmetoden visade sig vara ett fungerande sätt att få information om kundernas behov och åsikter och dialogen med våra användare strävar vi till att kontinuerligt upprätthålla.

Eva Höglund

Välkommen alla nya studerande!

Nu drar studieorienteringsveckan igång och vi önskar er välkomna till Åbo Akademi och till Åbo Akademis bibliotek! Under veckan kommer ni att få en presentation av biblioteket och gå på rundvandring i våra utrymmen. Det blir mycket information på kort tid, så här är det viktigaste du behöver känna till om biblioteket i början av studierna:

  • Biblioteket består av flera biblioteksenheter. Vid Huvudbiblioteket finns det mesta av våra samlingar och vid campusbiblioteken finns material inriktade på olika ämnen. Kurslitteraturen kan du låna vid ASA-biblioteket. På vår hemsida hittar du öppettider och adresser, hur utlåningen går till och mera info om biblioteket. I Vasa är Åbo Akademis bibliotek en del av Tritonia.
  • Bibliotekets katalog heter AlmaDet är nästan omöjligt att veta var en bok finns och om den går att låna utan att söka i Alma. Vid Humanistiska biblioteket, Biocitys bibliotek, ASA- och ICT-biblioteken kan du låna böcker direkt från hyllorna, men vid de andra biblioteken ska böckerna först beställas i Alma innan de går att låna. Bli vän med Alma, det kommer att underlätta dina studier!
  • I Nelliportalen finns våra elektroniska resurser. Där hittar du bland annat e-böcker, e-artiklar, ordböcker och uppslagsverk. Du kan även använda Nelli hemifrån genom att logga in med ditt ÅA-användarnamn och lösenord.
  • Fråga om du undrar över något eller vill ha hjälp med informationssökning! Vi finns på Facebook och det går förstås alltid att skicka e-post, ringa eller komma till lånedisken.

Lycka till med studierna!

Sommaröppettider

Vi tar ett sommaruppehåll i bloggen och biblioteken har ändrade öppettider under sommaren. Bara Huvudbiblioteket har öppet även i juli så passa på och låna böcker från de andra biblioteken innan de stänger! Våra e-resurser fungerar förstås som vanligt hela sommaren, t.ex. i Elib hittar du mycket litteratur som passar som semesterläsning. Trevlig sommar!

Huvudbiblioteket
Juni och augusti
må kl. 8.15-18 (Utlåning kl. 9- )
ti-fr kl. 8.15-16 (Utlåning kl. 9- )
lö stängt
22.6 stängt

Juli
må-fr kl. 11-15
lö stängt
Normal öppettid från 3.9

Handskrifts- och Bildenheten
Juni och augusti
må-fr kl. 10-12 och 13-16
Stängt i juli.

ASA-biblioteket och Humanistiska biblioteket
Juni och augusti
må kl. 9-18
ti-fr kl. 9-16
Stängt 22.6
Stängt i juli.
Normal öppettid från 3.9

Axelias bibliotek
Öppnar kl 9.00 i juni och augusti
Stängt 14.6, 22.6, 2.7-5.8.

Biocitys bibliotek
Stängt 22.6, 2.7-31.7

Ekonomiska biblioteket
Stängt 22.6-31.7

ICT-biblioteket
Stängt 22.6, 2.7-29.7.

Teologiska fakultetens bibliotek
Stängt 22.6-5.8

Fokusgruppundersökningen – vad tycker våra studerande om bibliotekets tjänster

Åbo Akademis bibliotek genomförde en fokusgruppundersökning hösten 2011 för att få respons på hur ÅA-studerande önskar att biblioteket skulle utveckla sina tjänster och hur de upplever de nuvarande tjänsterna. Med bibliotekets tjänster avsågs här alla tjänster vid huvudbiblioteket och campusbiblioteken samt de elektroniska tjänsterna.

I fokusgruppundersökningen deltog sammanlagt 17 studerande som representerade alla fakultetsområden. Deltagarna var allt mellan andra och sjunde årets studerande. Av deltagarna var fem män och tolv kvinnor. Fokusgruppsessionerna genomfördes i tre grupper som två timmars diskussionstillfällen i en avkopplande cafémiljö. Under sessionerna diskuterade deltagarna givna frågor som gällde bibliotekets tjänster.

Vad tycker våra studerande? Studerande tycker att biblioteket har fina utrymmen och bra apparatur. De tycker också att biblioteket har mycket material, men att det inte alltid är så lätt att hitta det man söker. Studerande tycker inte att de får tillräckligt med hjälp i informationssökning, de skulle önska mer av detta och vid rätta tidpunkter. Bibliotekspersonalen skulle få synliggöra sig bättre och borde marknadsföra sin villighet att hjälpa till vid informationssökning och att ge personlig handledning. Campusbiblioteken med olika system gör det svårt att hitta/låna böcker från andra bibliotek än det ”egna” och signa vållar huvudbry. Det viktigaste på bibliotekets hemsida borde lyftas fram mer synligt eller göras tillgängligt på annat sätt. Nelliportalen upplevs som svår och åtminstone enkla guider för användningen av den borde skapas. Biblioteket borde marknadsföra sig själv och sina tjänster bättre.

Det som kanske överraskade arbetsgruppen för undersökningen var att deltagarna inte uttryckte något större behov av nya elektroniska plattformer. Tvärtom lyfte de fram de fysiska utrymmena och de tryckta böckerna som något av det viktigaste som biblioteket kan erbjuda.

Bibliotekets utrymmen är bland det viktigaste och fungerar ofta som studerandenas arbetsplats och sociala mötesplats. De studerande uppskattar personlig och vänlig service, flexibilitet och hjälpsamhet. Biblioteket fick också positiv respons på sina försök att hänga med utvecklingen i samhället, bl.a. genom närvaro på sociala medier.

Vad kan biblioteket göra för att bättre svara på studerandes behov? Resultatet av undersökningen har sammanställts i en intern rapport och en del åtgärder har redan påbörjats. Samlingsnamnen i Alma har ändrats till att bättre svara på frågan var boken de facto finns, dvs så att det framgår på vilket bibliotek boken finns. På förslag är att campusbiblioteken skulle producera kartor över sina samlingar för att underlätta hittandet av material i biblioteken. Biblioteket har redan intensifierat sin marknadsföring av användarutbildningen bla. genom anslag vid kunddatorer och läsplatser samt som e-post till nyckelpersoner vid ämnena. Broschyrer över terminens informationssökningskurser har gjorts och dessa har distribuerats till campusbiblioteken, lånediskar och läsesalar. Bibliotekets synlighet på sociala medier planeras marknadsföras genom bokmärken med bibliotekets Facebook-adress på ena sidan och blogg-adressen på andra.

På förslag är att alla inom kundtjänst vid biblioteket skulle ha en namnlapp, att en FAQ (Frequently Asked Questions) sida skulle införas på bibliotekets hemsida samt införandet av en ”Boka bibliotekarie” tjänst. På lång sikt strävar biblioteket till att utarbeta sökguider till viktiga databaser. Bibliotekets utrymmen uppskattas stort och det gäller att även i fortsättningen satsa på trivsamma och funktionella utrymmen med modern apparatur. Ett ökat samarbete med de ämnesansvariga/lärarna på institutionerna skulle förhoppningsvis leda till mer skräddarsydda informationssökningskurser i rätt skede av studierna samt skulle även sänka tröskeln för att anlita bibliotekarierna. Vad gäller andra förslag som fokusgruppdeltagarna framlade fortsätter diskussionen och planeringen på biblioteket.

Hur upplevdes själva fokusgruppsessionerna? Sessionerna förlöpte väl och gav möjlighet till just den interaktivitet som en fokusgruppundersökning ska möjliggöra. Deltagarna kom med både konkreta och kreativa förslag gällande bibliotekets tjänster. Genom undersökningen fick biblioteket mer tydliga formuleringar på vad användarna behöver och önskar än man kunde ha fått genom en kvantitativ undersökning. De spontana inläggen var ibland långa och utförliga och även de känslor och stämningar som uppstod under sessionerna kunde aldrig ha fångats i en enkätundersökning. Deltagarna var nöjda med bibliotekets initiativ att lyssna på sina användare och tyckte att sessionerna varit givande. Fokusgruppmetoden visade sig vara ett fungerande sätt att få information om kundernas behov och åsikter gällande bibliotekets verksamhet och dialogen med våra användare strävar vi till att kontinuerligt upprätthålla.

Eva Höglund

Julhälsningar

Julen står redan för dörren fastän vädret inte verkar ha förstått det. När det nu inte går att fara ut och skida eller göra andra vinteraktiviteter, får du här två tips på sysselsättning i julhelgen:

Kom till Huvudbiblioteket och se på vår pepparkakskopia av Boktornet, byggd av Gado Gados Jérôme van Breemen. Den är inte bara en fröjd för ögat, den doftar också ljuvligt!

Bild från Julstärnan 1945

Om du inte är i Åbo över julen kan du istället roa dig som på 1940-talet! Printa bilden och följ instruktionerna, en rolig julgransdans utlovas…

Bild från Julstjärnan 1946

Åbo Akademis bibliotek önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

En nobelist vid Åbo Akademis bibliotek!

1954 publicerades Tomas Tranströmers första diktsamling 17 dikter. Den 26.8.1954 skriver han till sin vän, den finlandssvenska modernisten Gunnar Björling efter en utlandsresa:

–  –  –  Det var skönt att resa ut, våren hade varit jäktig. Jag hade under plågsamma krumbukter lyckats slutföra min kand.uppsats och hann dessutom med en mindre tentamen i religionshistoria allt under det omvärlden förändrades runt omkring mig. Min bok väckte nämligen en viss uppmärksamhet som smickrade mig först och sedan plågade mig. Det sista var ju en intressant psykologisk reaktion och jag har svårt att förklara varför jag vissa dagar skämdes så ohyggligt för att vara poet. En del av förklaringen var kanske att man alltid är mer intresserad av de oskrivna sakerna än av de redan etiketterade och utprånglade. –  –  –

I sina brev till Björling behandlar den unga Tomas Tranströmer litteratur från T.S. Eliot och Strindberg till de finlandssvenska modernisterna, olika ämnen från 1600-talsspiritualister till folkhemmet Sverige och Sibelius fjärde symfoni. Med hälsningar till Bo Carpelan, förstås!

Som 22-åring far han på en mopedresa genom norra Skandinavien, men genom Finland far både han och mopeden på ett norskt lastbilsflak: ”man fick inte åka med oregistrerade cykelmotorer i Finland”.

Av upphovsrättsliga skäl kan vi inte publicera breven men de finns att läsa på handskriftssamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek och uppgifterna om dem hittas i databasen Brevsam tillsammans med närmare 800 000 andra brev.

Åbo Akademis bibliotek gratulerar Tomas Tranströmer!

Anne Gustafsson, arkivarie

Bilder från Helsingfors bokmässa

Åbo Akademi och Åbo Akademis bibliotek hade en monter på Helsingfors bokmässa, som gick av stapeln i Böle 27.10-30.10.2011.

Mässan hade sammanlagt över 80 000 besökare. Vi hade doktorsavhandlingar och bibliotekets kort till salu i ÅA:s monter och mässbesökarna visade ett ganska stort intresse för bägge. Korten finns i fortsättningen att köpas vid Huvudbibliotekets lånedisk, om någon redan börjat fundera på julkort!

I det stora myllret av författare, besökare och montrar pratade bland andra Mikael Björklund, Kjell Westö och debutanterna Sara Jungersten, Peppe Öhman, Marcus Prest och Jolin Slotte om sina böcker vid de finlandssvenska scenerna. På torsdagen intervjuades även forskaren, och tillika en av ÅAB:s bibliotekarier, Maria Lassén-Seger om finlandssvenska barnböcker, klippet kan ses på Yles Arena. Klippet är tillgängligt t.o.m. 26.11.11.

Ellinor Hjerpe

Att ställa ut är nödvändigt…

När detta skrivs kan utställningen ”Boktrycket i gamla Åbo 1642-1827” i huvudbibliotekets entréhall ännu beses i drygt en vecka. Materialet i utställningen är synnerligen rart. Det är fråga om vårt lands allra tidigaste tryckalster.

Det hela började med att Mäster Peder Wald anlände till Åbo från Västerås år 1642 och slog sig ned som boktryckare vid Kungliga Åbo Akademi. Verksamheten startade i en gård som var belägen ungefär mitt på Nylandsbacken där man i dag finner ett minnesmärke. I Carl Rudolf Gardbergs ”Boktrycket i Finland”, del I (1948) kan man läsa om hur efterlängtat det var att få i gång tryckeriverksamheten vid akademin som ju inlett sin verksamhet redan två år tidigare. Tryckeriet var en grundförutsättning för att akademin skulle kunna blomstra och utvecklas. Boktryckeriets historia beskrivs som en kamp för överlevnad under bistra omständigheter både under Peder Walds och hans efterföljares tid. Akademiboktryckarna hade även en konkurrent i biskop Gezelius’ tryckeri som grundades under 1660-talet. Det gezelianska tryckeriet övertog nästan i sin helhet produktionen av kyrkliga och religiösa publikationer och hade även en dominerande ställning på läroboksområdet. Utställningen har inspirerats både av Gardbergs historik och av bibliotekets talrika exempel på tidigt åbotryck.

Mot bakgrunden av att litteratur tryckt före år 1830 till största delen endast finns katalogiserade på kort och inte ingår i vår elektroniska katalog Alma är utställningar ett viktigt sätt för oss att påminna och sprida kunskap om de äldsta delarna av våra samlingar. Det är likväl inte den enda typen av utställningar vi sammanställer. Vi gör också temautställningar och vi samarbetar gärna med utomstående aktörer. Vi puffar för konferenser och seminarier och vi kan bidra till att marknadsföra forskning. Det är bara att ta kontakt!

Pia Södergård