Video från arkivpedagogiska seminariet

https://panopto.abo.fi/Panopto/Pages/Viewer.aspx?id=5a6d3ff6-ce98-4764-bfdc-b0ad010dbc6d

Publicerat i seminarium | Lämna en kommentar

Arkivpedagogiskt seminarium 1.11.2023

Cultura ordnade arkivpedagogiskt seminarium med flera inbjudna föreläsare. Seminariet ordnades i Åbo men det var också möjligt att delta på distans.

Fredrik Nilsson inledde seminariet med att konstatera att arkiv är inne, arkiv dyker upp i varje nordic noir-serie som ett dammigt källarutrymme. I andra TV-program spårar man hus eller olika släkters historia och då används också arkiv, men arkiven nämns bara på sidan om, ganska snabbt. Arkivpedagogik kan användas som ett sätt att förändra denna bild, arkiv är nödvändigtvis inte ett dammigt utrymme i en källare (även om dessa även finns). Och att hitta information i ett arkiv behöver inte gå snabbt och enkelt, vilket man även kan få ett intryck av.

Niklas Huldén berättade om Cultura och att ordet pedagogik är nästan icke-existerande i samlingarna. Av det uttryckligen arkivpedagogiska material som finns i samlingarna kan man nämna trollådan från 2008 som gjordes av Blanka Henriksson. Men Cultura är ett undervisningsarkiv, studenterna får undervisning och handledning och samlar in material, pedagogiken är närvarande i vardagen.

Troll-lådan som skickades ut till skolor.

Marie Steinrud jobbar nu på Kungliga biblioteket i Stockholm och har tidigare arbetat på Nordiska muséets arkiv. Som forskare med nära kontakt till undervisningen vid Stockholms universitet, har hon presenterat sina arkiv för studenter på många olika sätt. I början gjorde Marie rätt allmänna visningar som fungerade som titthål till samlingarna men kanske inte inspirerade till närmare bekantskap. Hon konstaterade att arkivarien var som en TV-kock som har allting framplockat, skalat, hackat och uppmätt, allting såg väldigt enkelt ut och arbetet bakom osynliggjordes. Med tiden har hon ändrat grepp och börjat släppa studenterna på egna upptäcktsfärder i arkivet, vilket verkar vara mycket mera fantasieggande och lockande, även om problem dyker upp. Redan handskrivna dokument från 1900-talet kan vara svårtydda för den som är ovan att läsa handskriven text.

Karin Sjöberg jobbar i Malmö stadsarkiv och är en av de första arkivpedagogerna i Sverige. Under 90-talet sågs ännu arkivpedagogiken som någonting riktat till barn och skolor, och möttes ibland av nedlåtande attityder. Numera är den arkivpedagogiska verksamheten mycket bredare och i Malmö samarbetar man med många olika institutioner och föreningar. Man samarbetar över gränserna och försöker koppla ihop källor med konsten, med konstverk, teater och skönlitteratur. Fakta och fiktion ihop blir ”faction”. I Malmö har man också gjort upp kartguider, tryckta små kartor som visar exempelvis det judiska i Malmö. De här kartorna som visar upp annars mindre kända platser, personer och sidor var något som sedan diskuterades under pausen, det är något man kunde göra på flera orter.

Nelly Laitinen från Svenska Litteratursällskapet berättade om deras skolinriktade arkivpedagogiska verksamhet, de försök och misstag de gjort och vad som fungerat bra. De första försöken var dels för lätta att separera (lösa lappar), dels alldeles för omfattande och skolorna hade också problem med att passa in materialet i läroplanen. Numera samarbetar SLS med förlaget Schildts & Söderströms som ger ut läromedel på svenska i Finland och då vet man också att materialet passar in i läroplanen. Ett stort arkivpedagogiskt projekt var ”1918. Minä olin siellä. Jag var där”, som handlar om inbördeskriget i Finland och som gjordes i samarbete med Finska Litteratursällskapet. Detta mammutprojekt var spännande men också arbetsdrygt. Resultatet hittas på sidan https://www.1918.finlit.fi/ .

Johanna Ilmakunnas sammanfattade och menade att en av de viktigaste lärdomarna från dagen är att arkiv är till för människor, arkiven ska vara möjligast inkluderande men digitalisering behöver inte alltid vara vägen till inkludering. Tillgänglighet på olika sätt är en fortsatt utmaning. Arkiven kan också lyfta fram människor, enskilda individer, från det förflutna och på det sättet synliggöra människor och grupper av människor som annars glöms bort.

Publicerat i seminarium | Etiketter | Lämna en kommentar

Bildutställning med Väinö Solstrands bilder

Väinö Solstrand (1882-1940) var dialekt- och ortnamnsforskare med rötterna i Lappo, Brändö på Åland. Han studerade nordiska språk i Helsingfors och fick sin filosofiekandidatexamen 1906. 1924 disputerade han för doktorsgraden och 1932 blev han docent i Nordisk filologi vid Helsingfors universitet.

”s/s Wäster på resa” Bilden är tagen den 8 augusti 1907, antagligen då ångbåten anlöper bryggan i Iniö. Väinö Solstrand är då på väg bort från Jumo.

Våren 1907 fick Väinö Solstrand ett stipendium från Svenska Litteratursällskapet för fältarbete i Kumlinge, Brändö och på Iniö. Från mitten av juli till mitten av augusti 1907 befann Solstrand sig mestadels i Jumo by på Iniö.

Solstrand planerade att resa till Brändö under julen 1907 för att fortsätta fältarbetet. Isläget gjorde att han inte kom längre än till Jumo där han stannade över helgen. Ett fotografi från julen 1907, möjligtvis taget på Skutören, ett torp under Lassas hemman. Fotografen själv i plommonstop och stövlar. Om motivet är från Skutören är personerna Berta Juth, dottern Karolina, VS och Karl Juth.

Uppteckningarna från väster om skiftet, Brändö och Kumlinge, är mer språk och dialektinriktade, men från Iniö finns det ett bredare material. Kring julen 1907 gjorde Solstrand ett förnyat försök att ta sig till Brändö för att samla in material, men tvingades av isläget att stanna på Iniö. Från de här resorna finns det bilder i Cultura genom en donation av glasnegativ som bevarats av släktingar.

Flicka vid fönsterbänk, Iniö.

Under sina fältarbeten samlade han in ordstäv, sagor, sägner och mycket mera medan bilderna visar vardagsliv, personer, gårdar och interiörer. Stipendieresan fortsattes ännu 1908 och särskilt till Brändö återkom han ofta även i fortsättningen. Solstrand delade frikostigt ut kopior av sina bilder så de förekommer i många hem både i Iniö och i Brändö. Under sina sista år företog han gärna resor till de orter där han i sin ungdom varit verksam.

Väinö Solstrands far Petter S. var hemma från Lappo men hemgården beboddes av andra under fältarbetet 1907. I Lappo tycks Väinö mest ha vistats vid Erkos Österstu. Här sitter gårdsfolket kring en måltid 1908, fr.v. Petter farbror, Ester, Evert och Wilhelmina Åkerberg.

Flera bilder tagna av Väinö Solstrand hittar du i finna.fi.

Publicerat i utställning | Lämna en kommentar

Folkliga medicinalväxter

I maj då praktikanten Ailana inledde sin praktik vid Cultura, upptäckte vi snabbt gemensamma intressen vid de så viktiga diskussionerna under kaffepausen. Både Ailana och Lotta vid arkivet har ett visst intresse för växter och så uppstod tanken att Culturas nästa utställning i vår vitrin ska handla just om det, växter som använts som medicin.

I arkivet finns en stor samling som handlar just om folkmedicin och i synnerhet de växter som använts (och delvis fortfarande används). Birgitta Willners folkmedicinsamling består av 23 mappar av sammanställda texter från olika källor om medicinska växter, ordnade enligt latinska namnen, och 6 övriga mappar med botemedel enligt sjukdom, giftiga växter, växtfärgning av garn och diverse. Samlingen donerades till arkivet 1995 av arvingarna.

Medicinska växter har ingått i både skol- och folkmedicin sedan läkekonstens begynnelse. Inom folkmedicinen är växternas läkande egenskaper inte enbart kroppsliga utan de har ofta magiska krafter. Växter kan till exempel skydda från onda andar och på det viset bota åkommor och sjukdomar. Örtläkekonster har använts (och används än idag) både i huskurer och av botare. De flesta känner till huskuren att dricka citron, ingefära och honung vid förkylning, medan det numera är mindre bekant att växten pestskråp har kokats i vin och givits åt pestsjuka.

Medicinska växter, liksom andra mediciner, skall användas försiktigt. Även en relativt ofarlig ört som kamomill kan orsaka kräkning i alltför stora doser. Vissa medicinska örter kan orsaka oförväntade biverkningar, t.ex. kan johannesört göra p-piller och epilepsimediciner verkningslösa.

Akvareller målade av Ailana Moore.

I utställningen visar vi upp lite av materialet som Birgitta Willner samlade in och illustrerade.  Ailana har målat några akvareller av vanligt förekommande medicinväxter och skrivit texter. Lotta passade på att plocka och torka växter under semestern, allt från egen gård, och nu då den nya terminen just inletts, kan vi öppna vår nya utställning.

Ailana Moore och Lotta Wessberg

 

 

Publicerat i praktik, utställning | 1 kommentar

Cultura

Det kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi bildades 1.1.2011 då de tidigare etnologiska och folkloristiska arkiven gick samman. Till arkivet hör också Svensk-Finlands textilarkiv med egna samlingar och utställningar. Arkivet fungerar som undervisningsarkiv för samtliga ämnen i Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi.

Publicerat i Okategoriserade | 4 kommentarer