månadsarkiv: december 2012

Gräset är grönt i Tyskland

Tapio SalmiUnder det senaste halvåret har jag haft möjlighet att bekanta mig med många kollegers vetenskapliga och pedagogiska aktiviteter i kontinentala Europa. Nya horisonter öppnas och det har varit som en uppfriskande dusch att föreläsa utomlands, träffa studenter och lärare, diskutera framtidsvisioner i Tyskland, Portugal, Grekland och Nederländerna.

Otto-von-Guericke-Universität och Max Planck-Institut i Magdeburg, i delstaten Sachsen-Anhalt blomstrar. Professor Andreas Seidel-Morgenstern är en av världens ledande experter i kromatografisk separering kopplad till kemiska reaktioner. Teknologin öppnar nya perspektiv bl.a. för en effektivare farmaceutisk produktion. Den tyska staten är verkligen duktig och kreativ då det gäller att skapa förutsättningar för forskning på global nivå. Hur undviker man en osund konkurrens mellan ett forskningsinstitut och ett bredvidliggande universitet? Med en personalunion, är den tyska lösningen. Professor Seidel-Morgenstern leder både institutet och sin forskargrupp vid universitetet. Informationsflödet löper gränslöst mellan dessa två organisationer och arbetet delas på ett sätt som är det mest ändamålsenliga för helheten. Pengar för forskningsapparatur finns och då jag frågade, hur omfattande publikations-verksamhet förutsätts som gengäld för den ekonomiska generositeten, fick jag svaret: attityden till publiceringen är avslappnad (!). Jaså, kunde jag endast konstatera och började genast fundera, hur allt det här kan gå ihop. Tyska universitet och forskningsinstitut satsar på kvalitet och pressar inte med våld fram andra rangens publikationer. Istället väljer man aktiva och kreativa professorer med imponerande meriter – de forskar och publicerar säkert även i framtiden, eftersom de har gjort det hittills. Det värsta misstaget man kan begå är att ta en medelmåttig professor och utsätta honom/henne för ett yttre tryck. Då uppstår massor av publikationer i medelgoda journaler och massor av posterpresentationer vid konferenser.  Denna typ av forskning faller snabbt i glömska, oftast innan forskarens lik har ruttnat.

Hur är det då med den ökande administrativa bördan och universitetsbyråkratin som vi kämpar med i Finland, gibbt es etwas ähnliches hier, frågade jag Seidel-Morgenstern. Inget större problem, svarade han: administrativa kostnader vid Max-Planck-institutet i Magdeburg utgör endast 7% (!) av budgeten och alla som jobbar i administrationen är mycket lojala. Visserligen sköter Berlin (institutets högkvarter) en del av administreringen och den biten är inte inräknad i dessa 7%, tillade han. Herrlich, kunde jag konstatera.

Hotellet i Magdeburg, Gröna citadellet, var en sevärdhet, som jag kan rekommendera för alla: det är skapat av en arkitekt med namnet Friedensreich Hundertwasser som var Salvador Dalis personliga vän. Inte en enda korridor är rak i byggnaden, badrummen är kostverk gjorda av mosaik, färgernas kavalkad överallt – dock mycket elegant. På hotellets tak växer gräs. Hotellet ligger vid en av Magdeburgs huvudgator, som blev sönderbombarderade under andra världskriget och återuppbyggda av den östtyska staten. Hundertwassers surrealistiska hotell ersätter en DDR-byggnad, som revs p.g.a. tekniska problem.

Sista kvällen i Magdeburg var ledig och vi åkte på en cykeltur längs Elbeflodens stränder. Försommarens grönska och aftonens mjuka vind var oförglömliga. Nästa dag for tåget till Berlin. Deutsche Bahn höll tidtabellen. Ett programnummer var kvar: besök till Komische Oper, komiska operan. Operan hette Die Liebe zu drei Orangen, komponerat av Sergej Prokofjev.  Berlin ist immer eine Reise wert, men så är även Magdeburg. Gräset är grönt i Tyskland.

Tapio Salmi

Välkommen att diskutera lärarutbildning!

Handen på hjärtat: Hur många gånger har du funderat på hur skolan och utbildningen egentligen är organiserad? Om man själv, ens grannes barn eller rent av ens eget barn blir felaktigt behandlad i skolan av lärare eller andra elever eller kanske bara inte blir sedd eller hörd i tillräcklig utsträckning händer det sig lätt att man harmset om inte väser så i alla fall funderar för sig själv: Vad gör de där i lärarutbildningen nuförtiden?!

Jouni Välijärvi, erkänd pedagog och utvärderare brukar säga att vi i vårt land har si sådär fem miljoner experter på skola och utbildning. Och jag ger honom rätt. Alla vi som nu lever och verkar i Finland har erfarenhet av skola. Erfarenheten kan naturligtvis vara olika, vi har gått i skola och varit elever eller så jobbar vi själva, sambon eller kusinbarnet som lärare eller också har vi tagit avstånd från det offentliga skolsystemet genom att ordna hemundervisning för det egna barnet.

Många, ja faktiskt väldigt många, av oss som arbetar vid Åbo Akademi utbildar lärare. Även om man undervisar i historia, franska, kemi eller psykologi för att ge några exempel så bidrar man ofta till att utbilda lärare. Ämneskunskaperna erövras vid ämnesinstitutionerna och den pedagogiska behörigheten vid pedagogiska fakulteten. Vårt Åbo Akademi är nästan självförsörjande på lärarutbildning. Det är endast undervisningsämnena gymnastik, musik, bildkonst och geografi vi behöver få från annat håll, och det ordnar vi genom att samarbeta med Helsingfors universitet eller Turun yliopisto, Sibelius Akademin, Jyväskylä universitet och Aaltouniversitetet.

Onsdagen den 16 januari 2013 välkomnar Åbo Akademi det finlandssvenska skolfolket och alla intresserade till ett seminarium kring lärarutbildning. Seminariets tema är Lärarutbildningen samverkar och genom att låta olika röster höras strävar arrangörerna efter att belysa lärarutbildningen ur olika perspektiv. De olika perspektiven och rösterna syns i seminariets logo av Peter Siegfrids. Tre frågor styr diskussionerna:

1. Lärarutbildningen och skolans verklighet
2. Lärarutbildningen och undervisningsämnet
3. Forskningsbaserat utvecklingsarbete och kompetensutveckling

Fråga nummer ett öppnar upp för behovet av att ständigt ompröva lärarutbildningen. Att fundera om och hur samhällsförändringar syns eller inte syns i lärarutbildningen. Under de senaste åren har till exempel tragiska skolskjutningar färgat skolans vardag. Hur syns sådant i lärarutbildningen? Trygghet är ett spår en av inledarna, Thomas Sundell vid Regionförvaltningsverket, kommer att lyfta fram i sitt bidrag under seminariet.

Undervisningen i den grundläggande utbildningen baseras på vetenskap. Men hur förändras vetenskapsämnet och vilka konsekvenser medför det för skolämnet? Sådana utmaningar utgör underlag för fysikern, filosofie doktor och övningskollärare Markus Norrbys inledning under den andra frågan.

Hur kan då skolan utvecklas i enlighet med det pedagogisk forskning kommer fram till? Vilka förväntningar ställs på lärarfortbildning och vilka resurser tilldelas den? Kan utvecklingsbehovet starta på verkstadsgolvet och en helt vanlig skola bli en forskningsbaserad miljö genom aktivt utvecklingsarbete och aktionsforskning? Sådana tankar ligger bakom den tredje frågan om forskningsbaserat utvecklingsarbete och kompetensutveckling som doktorand och bildningsdirektör Rolf Sundqvist och lärarfortbildare, TL Maggi Bast-Gullberg skall ta sig an. Den på forskning baserade grundutbildningen och livslånga lärarfortbildningen bildar ett kontinuum vid ÅA, faktiskt helt enligt UKM:s önskan.

Utöver de ovan nämnda inledarna engagerar seminariet fem högt ansedda skol-och utbildningspersoner som ordförande under gruppdiskussionerna. Dessa är Bob Karlsson Utbildningsstyrelsen, Dan Johansson Finlands svenska lärarförbund, Agneta Eriksson Sydkustens landskapsförbund, Kurt Torsell Kommunförbundet och Micaela Romantschuk på förbundet Hem och Skola. Många röster skall få höras dirigerade av dessa meriterade ordförande.

För att vi inte skall bli alltför hemmablinda i vår finlandssvenska skoldiskussion ges ytterligare ett europeiskt perspektiv på skola, utbildning och lärarutbildning av professor Peter Mortimore från London. Mortimores plenarföreläsning kommenteras av en panel och till slut sammanfattar och avslutar prorektor Christina Nygren-Landgärds seminariet.

Lärarutbildningen vill verkligen samverka – har du tid att vara med en eftermiddag?

Anmäl dig i så fall på länken https://survey.abo.fi/lomakkeet/3238/lomake.html. Förfrågningar kan riktas till seminariesekreterare Carina Österåker på CLL, carina.osteraker@abo.fi, tfn. 06-324 7454. Notera att busstransport från Åbo ordnas.

Vi är glada om du vill vara med i diskussionen.

Business Essentials for Scientists (BES) 2012

Denna gång ska jagSaara Inkinen berätta om en kurs som jag ordnade under hösten för forskare om att kommersialisera innovationer. Kursen hette ”Business Essentials for Scientists (BES 2012)” och den var en seminariebaserad helhet med totalt 21 föreläsare vars olika bakgrunder passade in i temat. En motsvarande kurs hade ordnats vid ÅA år 2011 under namnet ”Business Essentials for BioScientists (BEBS)”, och på grund av den väldigt positiva feedbacken till BEBS utvidgades konceptet i år både innehållsmässigt och för att utöver biovetenskaperna täcka även kemiteknik och ICT.

Deltagarantalet var begränsat till 20 personer för att främja diskussion och vi blev väldigt positivt överraskade av den stora mängden ansökningar som vi fick. Deltagarna valdes på basen av ansökningar där de beskrev sitt intresse för kurstemat och berättade om eventuella erfarenheter som var relaterade till entreprenörskap. Kursen var avsedd för doktorander eller äldre forskare som är intresserade av entreprenörskap och kommersialisering av innovationer. Flera av deltagarna hade antingen redan varit med i kommersialiseringsprojekt eller planerar att delta i sådana, och många var också intresserade av en karriär utanför den akademiska världen.

Kursen innehöll sex stycken längre eftermiddagssessioner. Som föreläsare hade vi entreprenörer med vetenskapliga bakgrunder, professorer och teknologiöverföringspersonal från ÅA och Turun Yliopisto (TY), samt kommersialiseringsspecialister och aktörer i det lokala innovationsfältet i Åbotrakten. Utöver att presentera allmänna affärsrelaterade teman, var syftet också att väcka intresse för entreprenörskap speciellt i de tre valda fokusområdena (ICT, kemiteknik och biovetenskaper) samt att berätta om innovationsrelaterade resurser vid ÅA och i Finland. Vi var mycket glada över att vi kunde få så många intressanta personer med mångsidiga bakgrunder att ställa upp som föreläsare, att höra deras åsikter och erfarenheter var utan tvivel det mest nyttiga för deltagarna. De under kursens lopp behandlade temana var varierande men delvis överlappande så att de byggde upp en täckande helhet, som utvidgade forskarnas syn på både sitt eget forskningsarbete och sina framtida karriärutsikter.

Introduktionen hölls av Prorektor Mikko Hupa. Prorektor Hupa poängterade innovationens samhälleliga betydelse och gav en överblick över innovationsprocesserna vid ÅA.  De valda generella affärskoncepten, som presenterades på kursen, innefattade bokföring, marknadsföring, affärsstrategi och finansiering. Professor Gary Cunningham, som är på besök vid Hanken vid ÅA, berättade om bokföringsprinciper och om de viktigaste bokföringsdokumenten man ska kunna tolka och använda i beslutsfattandet, även om man inte siktar på att arbeta som bokförare. KPMGs skattespecialist Kaj Grüssners inspirerande presentation om bokföring i praktiken kompletterade temat med reella exempel. Röda Korsets verksamhetsledare Yrsa Wilén hade en livlig föreläsning om marknadsföringsprinciper som baserade sig på hennes långa erfarenhet i industrivärlden. Hon poängterade att marknadsföring inte bara handlar om försäljning, utan är en process som syftar till att identifiera och uppfylla kundernas behov. Hon gav också råd om hur man kan optimera sina hanteringssätt för att bättre ta i beaktande olika personligheter.  Professor Kim Wikström från ÅA hade en tankeväckande föreläsning om företagsstrategi, i vilken han poängterade planeringens relevans i både affärsvärlden och ens egen karriärutveckling samt presenterade en modell för utformning av affärskoncept.

Kursdeltagarna efter sista föreläsningen.

Entreprenörskap inom olika områden behandlades genom att vi hade presentationer av både universitetsprofessorer som var specialister på företagsamhet på ett visst område och entreprenörer eller andra specialister som berättade om sina egna erfarenheter i branschen. Innovationsdirektör Hanna Halme från affärsutvecklingsbolaget Biocelex gav deltagarna en insyn i hur biovetenskapliga innovationer evalueras ur en business’ synvinkel och docent Lasse Leino från Laurantis Pharma utvidgade samma tema genom sina personliga erfarenheter i bioentreprenörskap. Professor Pekka Hänninen från TY berättade allmänt om grundandet av start-up företag som uppkommit från vetenskapliga uppfinningar och om sina egna erfarenheter från Aqsens Oy som han grundade 2009.

ICT-entreprenörskap presenterades av två experter. Professor Pasi Malinen från Turun Kauppakorkeakoulu gav en energisk översikt av de senaste utvecklingarna inom ICT-branschen och Håkan Lövdahl från LLS Data Ab delade sina tankar om ICT-business baserat på flera små företag han varit med om att grunda och leda. Det är inte lika vanligt att starta eget produktionsbolag inom kemiteknik som t.ex. i mjukvarubranschen, men vi var väldigt nöjda med att verkställande direktör Kenneth Ekman från Critical Solution Technologies kunde komma och berätta om sin långa karriär som entreprenör i kemirelaterade start-ups och belysa vilka utmaningar man kan förvänta sig om man startar eget i branschen.

BES inkluderade också flera presentationer, som gav deltagarna information om innovationsrelaterade resurser och kunskaper. Teknologispecialist Heikki Aro från TEKES berättade om deras finansieringsprogram för små och medelstora företag (SMF) och direktör Olli Mankonen från TurkuScienceParks affärsutvecklingsavdelning gav deltagarna praktiska råd till utformning av en affärsplan. Vi hade också en annan föreläsare från TurkuSciencePark; Linda Fröberg-Niemi berättade om arbetsmarknaden och -utsikter för doktorer i Finland och om hurdana skillnader det finns i arbetslivet mellan företag och universitet.

Vi som jobbar vid teknologiöverförings- eller innovationsenheterna vid ÅA eller TY berättade om immaterialrättigheter, vilka skillnader det finns i dessa i olika länder, samt när och varför man ska patentera en uppfinning och vilka ekonomiska för- och nackdelar detta medför ur både uppfinnarens och patentägarens synvinklar. Från ÅA så deltog innovationskoordinator Olle Lagerroos, teknologiöverföringsmanager Mika Tuomola och jag själv i den här delen. ÅAs teknologiöverföringssystem och de relaterade dokumenten vid ÅA gicks också igenom tillsammans med det nyligen ikraftträdda direktivet om uppfinningar. Informationsspecialist Anne Bäcklund från TY berättade om olika patentdatabaser och visade hur man kan göra patentsökningar i dessa, och innovationsombudsman Mauno Kangasaho som också fungerar som  innovationsombudsman för Uppfinningsstiftelsen fokuserade på IPR rättigheterna och själva patenteringsprocessen.

På kursen hade vi också övningar i networking och ”pitching”. Pitching är ett engelskt ord för ett kort försäljningstal som samtidigt informerar åhöraren om produkten och syftar till att antingen direkt sälja produkten eller ordna ett möte med den potentiella kunden. Ett relaterat koncept, som presenterades på kursen, är NABC (Need, Approach, Benefit, Competition) som har utvecklats vid SRI International i USA. NABC kan användas för att förtydliga pitchmeddelandet och den används också bl.a. av TEKES i evalueringen av finansieringsansökningar.

Jag tyckte själv att det var roligt att få ordna den här kursen, speciellt när jag själv hade spenderat första halvan av detta år på Kellogg och studerat motsvarande ämnen där. Kursen fick väldigt positiv respons och jag hoppas jag kan vara med och ordna den också nästa år. Skicka gärna e-post eller kommentera nedan ifall ni har förslag till förbättringar för BES 2013! Teknologiöverföringsavdelningen vid ÅA ska också ordna andra skolnings- och infotillfällen nästa år, till exempel angående TEKES TUTLI-projektansökningar.