Johanna Mattila

Blå ekonomi på frammarsch?

De flesta har väl redan hört om så kallad grön ekonomi som bygger på hållbar utveckling och ekologisk ekonomi. Begreppet lanserades år 2008 av FN-organet UNEP för att vara ett politiskt stöd för att man ska satsa framför allt inom de gröna sektorerna för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Grundtanken är att all ekonomisk verksamhet och tillväxt tar såväl ekosystemet och dess bärkraft som samhällets välmående i beaktande. I många fall har begreppet grön ekonomi ersatt begreppet hållbar utveckling, vilket är förståeligt eftersom det innerst inne är frågan om samma saker.

Enligt den finska nationella strategin för bioekonomi avser man med bioekonomi sådan ekonomi som bygger på förnybara naturresurser i produktion av mat, energi, varor och tjänster för att uppfylla kraven för hållbar utveckling. Bioekonomi är alltså en version av grön ekonomi. Idag utgör bioekonomin ca 12 % av nationalproduktionen och 22 % av exporten från Finland. De största värdeökningen hämtar man inom skogssektorn.

Under de senaste åren har man även introducerat begreppet blå ekonomi eller blå tillväxt (”blue growth”). Dessa syftar till den del av grön ekonomi som har med vatten att göra. Det kan vara frågan om primärnäringar som fiske och fiskodling men lika väl energiproduktion, fritidssysselsättningar som industriella processer, t.ex. läkemedelsproduktion som bygger på råvaror från vattendrag, hav eller till och med från avloppsvatten.

I sina enklaste former handlar blå ekonomi om traditionell ekonomi kring fisk, från fiskeri till fiskförädling och detaljhandel. Egentligen rätt vardagliga saker och gamla tankemönster alltså. Det som åtminstone för mig känns kanske mest intressant är det nytänkande och nya former av ekonomisk verksamhet som ryms inom begreppet. Då kan man prata om t.ex. utnyttjande av fiskrester, ”skräpfisk” som mörtfiskar och alger som råvaror för energi och förfinade hälsokost- och läkemedelsprodukter. En ny rapport som Naturresursinstitutet (Luke) har gett ut (”Sininen biotalous”) har ett mycket belysande exempel om hur strömmingsfångster och vidareförädling av dem kan skapa avsevärd blå tillväxt.

De nuvarande fångsterna på ca 120 miljoner kg strömming generar idag ca 280 euro per ett ton fisk, d.v.s. sammanlagt 33,6 miljoner euro. Förädlar man den fångade strömmingen till olika matprodukter ökar värdet till 450 euro per ton fisk som ger en värdeökning på 60 %. Om man dessutom tar tillvara på fiskresterna inklusive fiskoljorna efter rensningen och mal dem till fiskmjöl ökar värdet med ytterligare 450 euro per ton som resulterar i ett totalvärde på 108 miljoner euro. Den största värdeökningen kunde man dock få ifall fiskresterna skulle förädlas till olika bioaktiva föreninger som hydrolyserade proteiner, peptider, lösliga mineraler och fettsyror. Dessa ämnen har stor åtgång som beståndsdelar i olika hälsofrämjande kosttillskott samt i läkemedel och kosmetika. Ifall hela strömmingsfångsten skulle utnyttjas även för dessa ändamål, kunde värdeökningen bli 5000 euro per ton fisk, d.v.s. sammanlagt 600 miljoner euro. Sammantaget kunde strömmingsfångstens totalvärde öka från ca 34 miljoner euro till närmare en miljard euro. Inte illa! Sätter man ytterligare in volymen av alla fiskerinäringens bifångster och fångsterna av riktat fiske för ”skräpfisk”, mört, braxen och andra dylika arter, kan fångsternas totalvärde ännu mångdubblas. Det kanske finns ännu hopp om att även unga människor blir intresserade att jobba som yrkesfiskare om dessa siffror av ”blått guld” blir besannade.

Det finns motsvarande mycket hoppingivand prognoser och visioner gällande till exempel tillverkning av energi och olika bioaktiva komponenter från algbiomassa. Algerna växer snabbt och de är relativt enkla också att bio- och genmanipulera för olika egenskaper, vilket kunde göra dem till attraktiva odlingsobjekt. Flera makroalger används redan nu inom livsmedelsproduktion, foderindustrin, samt i tillverkning av tvål, tandkräm och glas. Det finns potential att utvinna kolhydrater, glykoproteiner, karotenoider och omega-fettsyror från alger. Redan idag finns det på marknaden produkter med algkomponenter som används för farmaceutisk behandling av bl.a. cancer, fetma, diabetes, förhöjt blodtryck och hudsjukdomar. Än så länge är odlingen av alger och utvinningen av nyttoprodukter relativt anspråkslöst i hela världen, men man räknar med att i mitten på 2020-talet kan det finnas industriell produktion igång även i Finland.

För att vi skall kunna åstadkomma ökad blå ekonomi och nå de visioner som bl.a. Naturresursinstitutet målar upp, behövs det ännu mycket forskning och produktutveckling på olika sektorer. Det behövs åtminstone naturvetenskaplig forskning gällande (optimal) utvinning och odling av de akvatiska råvarorna, teknisk forskning på utvinningsmetoderna samt förädling av produkterna, farmaceutisk/medicinsk/livsmedelsforskning på användning och hälsoeffekter av produkterna, ekonomisk och samhällsrelaterad forskning gällande produktions-konsumtionscykler inom blå ekonomi. Kanske det även behövs beteendevetenskaplig forskning gällande människornas attityder till de nya produktionsmetoderna för livsmedel, energi och medicinska produkter. Och förstås behövs det en hel del tvär- och mångvetenskaplig forskning om olika korsande effekter och frågeställningar. Åbo Akademi har forskare och existerande forskningsprojekt inom många av de forskningsfält som skulle vara centrala för utveckling av blå ekonomi. Genom att välja några kompletterande nyckelpartners, universitet eller forskningscentra från Finland eller något annat land, kunde man kunna bygga ett fungerande tvärvetenskapligt konsortium för att ge svar på de frågor som ännu kräver svar innan man på riktigt kan komma till de höga siffrorna för värdeökning inom blå ekonomi. Kunde det här vara ett realistiskt och vetenskapligt utmanande mål för Åbo Akademi att profilera sig? Åtminstone skulle blå tillväxt matcha bra Akademins strävan efter tvär/mångvetenskap, hållbarhet, innovativitet, starkt kunnande inom vattensektorn och andra relevanta vetenskapsgrenar samt dess geografiska läge.

Trevlig sommar!

En reaktion på ”Blå ekonomi på frammarsch?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *