Segling

 

En onsdag kväll i september fick vi i fördjupade

gymnastikkursen testa på segling med Vasa segelsällskap.

Så gått som alla hade aldrig tidigare testat på segling. Vi var

ett gäng på 6 stycken ivriga och t.o.m något nervösa

studerande. I och med att vi endast rymdes 6 stycken (5

studerande och en instruktör) i en 22 fotare fick en av oss

testa på att segla med ett gäng damer och därmed vara med

och tävla under en föreningstävling. Vilket man kan säga att

verkligen var en erfarenhet.

Bild_1[1]

 

 

 

 

Under seglingsturen fick vi lära oss hur man förbereder båten,

så som att hissa upp seglen och knyta fast linor med de rätta

knoparna.

.Bild_2[1]

Då vi väl kom oss ut på sjön delade instruktören ut olika

uppgifter åt oss. Under turen hamnade vi på grund av vinden

att kryssa och därmed lossa och spänna på skoten för att

glida med vinden både från babord och styrbord sida.

Bild_3[1]

Vi blev snabbt tilldelade olika uppgifter och p.g.a. av att vi

endast hade en kväll på oss att segla, cirkulerade med

uppgifterna och på så vis blev vi bekanta med seglingens olika

utmaningar.

 

Eftersom man inte kan vara så många i en och samma båt kan

det bli svårt för en större klass att delta i en seglings

snabbkurs. Dessutom behöver det alltid finnas någon

instruktör med som verkligen kan sin sak. Eventuellt skulle

man kunna med högstadie- eller gymnasieelever delta i

segling med en mindre klass eller under en temadag. Som

blivande lärare känner vi att vi nog ännu behöver mera

utförligare kurs innan vi känner oss redo för att själva dra en

seglingskurs.

 

Segling är ett ypperligt sätt att träna samarbete och

problemlösningsförmågan. Segling skulle vara en bra aktivitet

att ha under en ”lära känna dag”.

 

Ordlista:

Babord = vänster

Styrbord = höger

Buk = den ”påsform” som bildas i seglet när det fylls med vind

Bärga segel = ta ner seglet

Fock = litet försegel

Skot = Linor som är fästa i seglets skothorn

Deisa = att driva baklänges

Jipppa = vända undan vind

Jonatan Finell & Sandra Kuusisaari

 

 

SUP – en utmanade, mångsidig och rolig aktivitet

Vi som går en fördjupad kurs i gymnastik under läsåret 2016-2017 har i höst fått chansen att prova på olika friluftsaktiviteter: paddla kajak, segla och SUP (stand up paddelboard).

IMG_20160916_161252

En blåsig, men fin fredag i Vasa gav vi oss i väg till Sandön för att utmana vår balans och koordination. De flesta av oss hade aldrig testat SUP förut. Vi fick byta om till våtdräkt och sätta på de mest märkliga strumpor vi någonsin sett. En del var modigare och körde all in beach 2016. Vi fick grundläggande instruktioner, flytväst och paddel och sedan vinglade vi upp på brädorna och ut på vattnet.

IMG_20160916_162914                                        IMG_20160916_161551

SUP står för stand up paddleboard och är en snabbt växande trend. Det är lätt att lära sig och tränar upp både balans, styrka och koordination samtidigt som du kan njuta av att vara utomhus och umgås med vänner. SUP trenden har utvecklats till en del nya träningsformer t.ex. yoga eller cirkelträning på vattnet.

Att styrkan och uthålligheten sätts på prov märkte vi snabbt eftersom vi paddlade i motvind. Det gällde att aldrig stanna upp, då gled man plötsligt bakåt. Det positiva var att vi hade medvind på vägen hem och fick glida fram på vågorna. Vi förvånades alla över att SUP var riktigt roligt och fram för allt bra träning. ”Hej träningsvärk!”

IMG_20160916_172710 IMG_20160916_171029Är SUP en lämplig elevaktivtitet?

Det skulle vara roligt att prova på SUP tillsammans med eleverna i skolan. Det är mångsidig träning utan att man riktigt tänker på det och det är något tillräckligt annorlunda för att få eleverna engagerade. Vi tror att det fram för allt kunde fungera i högstadiet eller gymnasiet.

Det negativa är att det är dyrt. Få skolor har den utrustning som krävs, så det enda alternativet är att hyra. Det kräver noggrann övervakning och att området är lämpligt så att inte någon driver i väg, stör båttrafiken. Vädret är också en avgörande faktor.

Vi tror att SUP kunde fungera bra under en temadag med många lärare som övervakar. Ett annat sätt kunde vara att prova på det inne i en simhall och då dela upp gruppen så att några simmar och några paddlar. Det kräver förstås engagemang från simhallen.

IMG_20160916_172750                                IMG_20160916_172727

Vi märkte under vår tur att det är svårt att hålla ihop gruppen och att man lätt driver i från varandra. Att paddla en rutt så som vi gjorde kan därför vara besvärligt med en stor elevgrupp. Att paddla inom ett bestämt område kunde däremot fungera bättre. Om man inte vill paddla runt planlöst så finns det massor med andra möjligheter. Man kan göra många balansövningar, styrketräning, bygga upp en bana, stafetter m.m.

Vi skulle använda SUP i vår gymnastikundervisning om vi hade möjlighet och alla resurser som krävs!

IMG_20160916_175210

Frida Erikslund, Linnea Schüller, Erika Lindroos

Vandring i Lauhanvuori

Vi är 5:e årets studerande som hängde på vandringskursen detta år eftersom en av oss var i Norge och den andra hade foten i gips förra året då det var tänkt att vi skulle gå vandringen. Det var kul att få följa med och lära känna nya jumppagruppen, som är en mycket trevlig och spontan grupp. Tack till var och en för ert sällskap!

lauha 4

Vi mötte upp varandra tidigt på onsdag morgon kl. 7.00 vid Åbo Akademi där vi packade bilarna så de blev proppfulla. Vi körde den ca 2h vägen till Lauhanvuori där vi väl framme kände hur kyligt det var i luften. Vi klädde på oss fler lager kläder och startade vandringen i gott humör mot Kaivolammi där vi åt lunch. Vissa hade satsat stort på lunchen medan andra åt mer enkelt. Lunchpausen blev lugn och fridfull och vi hann njuta av det fina vädret och lägga oss ner bredvid sjön.

Skärmavbild 2016-10-09 kl. 22.02.11

Efter lunchpausen fortsatte vi vandra ca 6 kilometer via Muurahainen (se kartan) till Spitaalijärvi och då var vi framme vid vår övernattningsplats. Naturen och vyerna i nationalparken var mycket fina och vi njöt för fullt av dessa härliga universitetsstudier. Längs med vägen hade varje tältgrupp till uppgift att hitta på någon liten aktivitet och vi sprang stafetter, kramade träd, plockade kottar och lingon samt mycket mer. Dessa små programpunkter var guld värda och roligt med ett litet avbrott från vandringen med jämna mellanrum.

Väl framme vid tältplatsen gick vi ca 500 meter till parkeringen för att hämta tälten och övernattningssakerna. Klockan var i detta skede runt 17 så det var lyxigt att få sätta upp tälten och koka middagsmat på trangian så länge det var ljust ute.

lauha 3

Varje tältgrupp lyckades få upp sina tält utan problem och alla tält stod även kvar följande morgon. Efter middagen ute vid Spitaalijärvi gjorde vi upp eld och satt runt den under kvällen och njöt av tillvaron. Vi umgicks och lärde känna varandra samtidigt som vi hade typiska lägereldslekar, så som mafioso och kluriga problemlösningsuppgifter.

lauha 5

Runt 22-tiden gick vi för att lägga oss och några av oss tog en kort springlänk för att vara varma i kroppen då de skulle krypa ner i sovsäcken. Natten gick varierande, vissa av oss hade kallt medan vissa som gott igenom hela natten. På morgonen då vi vaknade var det kyligt och frost på marken. Temperaturen hade som lägst varit -6 grader så inte konstigt att några av oss frös.

lauha 6

Vi åt frukost i lugn och ro och packade sedan ihop ryggsäckarna. Dessa lämnade vi vid Spitaalijärvis campingplats så att vi sedan skulle kunna gå den tänkta vandringsleden i rask takt. Vi vandrade ca 4 kilometer till Kivijatas stenblockssamling och sedan samma rutt tillbaka. På vägen såg vi en speciell naturlig källa där det syntes hur grundvattnet bubblade upp genom det glasklara vattnet. Även denna vandringsled var härlig och solen sken hela tiden och vi tror att hela gruppen fick en positiv upplevelse av att vara ute i naturen. Då vi återvänt till Spitaalijärvis kampingplats vid 12-tiden åt vi lätt lunch förrän vi med packningen gick tillbaka till bilarna och startade hemfärden mot Vasa.

Våra upplevelser av Lauhanvuoris nationalpark är fina och det var två roliga och fridfulla dagar utomhus. De fina bilderna är tagna av Eva Ramstedt som ledde vandringen. Kartan över Lauhanvuori är lånad från deras hemsida (http://www.utinaturen.fi/sv/lauhanvuori/kartorochkommunikationer)

Tack för turen, hälsar Sofia och Andrea

Rörelsefärdigheter i terräng

Det är höst och högsäsong för uteaktiviteter i gymnastiken. De flesta skolor har ungefär samma periodisering vad gäller utegymnastik och det innebär att vi alltsomoftast är flera skolor som samsas om utrymmet på stadens uteområden. Vi brukar dock rymmas alla på ett eller annat sätt och för gymnastikläraren är det trevligt att få utbyta några ord med en gymnastiklärarkollega – alltför sällan hinner nämligen gymnastikläraren sätta sig ner i lärarrummet på skolan och slappna av för några minuter, då den intensiva uteperioden också innebär många förflyttningar från ett ställe till ett annat.

Jag har själv tillbringat mer eller mindre all septemberundervisning i skogen. Det har varit en vacker och varm höstmånad och jag har njutit av att få så mycket vardagsmotion och frisk luft under arbetstid. Tyvärr har värmen också gjort att myggorna har gjort oss sällskap. Min undervisning har alltså gått under benämningen rörelsefärdigheter i terräng. Tanken har varit att ta ett steg tillbaka från orienteringen och öppna upp begreppet ännu bredare. Skogen är inte längre en bekant vardagsmiljö för många barn och genom att fokusera på färdigheter i terrängmiljö ur ett bredare perspektiv, kan vi förflytta mer undervisning till skogen. I stället för att kanske leka den bekanta lekten Flaggan på skolgården eller i parkmiljö, kan leken fungera som introduktion till orienteringen. Även bekanta lekar som olika former av fasttagningslekar och fotbollspel kan flyttas till skogen. Helt plötsligt får vi en ny spännande skogshippa och skogsfotboll – där bollen är betydligt mer svårmanövererad jämfört med på planmark – också för de barn som på fritiden aktivt spelar boll.

I skogen måste barnet på ett mycket mångsidigare sätt behärska sin kropp. Marken är ojämn och full av olika hinder, vilken gör att barnet måste väja för olika hinder eller ta sig över dem. Detta innebär också att balansförmågan aktiveras på ett betydligt mångsidigare sätt. Vidare innebär skogsterräng att det är fysiskt mer krävande att röra sig, vilket höjer barnens puls och konditionsträning. Utöver detta är skogen en trygg plats att röra sig på och den skänker också naturligt ett visst lugn åt barnen.

Orientering kan för övrigt vara den motionsgren inom gymnastiken som utvecklats mest de senaste åren, sett ur de digitala verktygens möjligheter. Geocaching är den gren som startade möjligheten att dra nytta av telefonen och kartornas möjligheter men under årens lopp har det ständigt utvecklats nya program och appar. Dessa verktyg kan underlätta lärarens arbete rejält, men också öka övervakningen av elevernas verksamhet. Genom apparna kan man sedan ge eleverna mångsidig motivation  via poäng, kontroller och uppgifter – allt via deras egen telefon. Apparna ger även nya och bättre möjligheter att samarbeta och integrera och varför inte kombinera en kartläsningspromenad med ett läxförhör i modersmål?

I följande bloggpost kommer jag att närmare gå in på vilka digitala verktyg jag använt mig av i undervisningen. Jag kommer bland annat att presentera Whats app, Turfgame, geocaching och QR-kodernas möjligheterna i skolgymnastiken. Tills dess ska jag även experimentera med programmet SEPPO.

 

Bloggat av Eva Ramstedt

 

En ny blogg har fötts

Här ska det handla om gymnastik – skolgymnastik och idrott i alla de former. Kanske är skolgymnastiken det allra bäst omtvistade skolämnet? Det ämne som får allra mest uppmärksamhet i medierna? Skolgymnastiken är ett komplext och känsloladdat ämne – det är både älskat och hatat. Med jämna mellanrum lyfts skolgymnastiken upp – ofta på ett negativt sätt – i medierna. Sällan låter reaktionerna vänta på sig. Samtidigt skrivs det spaltmeter om ungas försämrade kondition och brist på rörelse, och bara för några veckor sedan fylldes våra medier med nyheten att barn nu ska röra på sig minst tre timmar om dagen. Det intressanta är dock, att Palomäkis och Heikinaro-Johanssons intervention (2010) om skolelevers motionvanor, visar att både pojkar och flickor rör på sig mer än tidigare.  Den tråkiga delen i intervention visar däremot, att de barn som tidigare också rört på sig för lite – nu rör på sig ännu mindre. Därför växer ständigt klyftan mellan de barn som aktivt rör på sig och de som inte rör på sig alls, vilket också skapar utmaningar och ojämlikhet i gymnastikundervisningen.

14341538_10153830511963053_742234840_n

Den här bloggen kommer att vara en Gott & Blandat -påse. Vi kommer att använda bloggen som en plattform för ämnet, där vi kan presentera och beskriva vår verksamhet. Vi kommer att använda bloggen som kanal att lyfta aktuella diskussioner. Vi kommer att använda bloggen för att visa gymnastikens mångsidighet och breda möjligheter – men också lyfta de utmaningar man stöter på i ämnet. Och vi kommer att använda bloggen för att dela med oss av vår undervisning och utbildning. Vi som skriver kommer att vara både studeranden och lärare – och tillsammans hoppas vi på en läsvärd och inspirerande blogg.

14315782_10153830518133053_267170529_o

Jag som inleder idag, heter Eva Ramstedt och undervisar i idrottens didaktik under hösten 2016. Jag är även gymnastiklärare på Vasa övningsskola och har ett speciellt stort intresse för barns motoriska utveckling upp till skolåldern. Under den närmsta månaden innehåller min egen undervisning mycket friluftsliv och orientering – någonting som vi valt att kalla rörelsefärdigheter i terräng. Därför hoppas vi på en fortsatt vacker och solig höst med många nya erfarenheter och insikter.

14316025_10153830513798053_509160877_o