Kategoriarkiv: Finland

Att skydda trälar och desertörer

Av: Ann-Catrin Östman, äldre universitetslektor

Genom en allmän kungörelse lät landshövdingen i Åbo och Björneborgs län efterlysa estniska rymlingar sommaren 1812. Det rörde sig om sju ynglingar, bland dem Carl Gustaf, Johannes Thomas och Jurri  Kasper. Påbudet utgick på order av den ryske generalguvernören i Finland och de unga trälarna skulle återföras till sin ägare i Estland. Männen skulle förpassas ur storfurstendömet Finland och ”fortskaffas” till guvernementsregeringen i Estland. Det utfästes också en belöning på ”Sjuhundrade Rubel för deras tillrättaskaffande”.

Läs mer

1930-luvun ruotsalaisuuden päivän mellakat: Kielitaistelun ainoat väkivaltaiset etniset yhteenotot

Av: FD Janne Väistö

Suomen- ja ruotsin kielen asemasta käydyn kamppailun kiihkeimmät vuodet sijoittuvat 1930-luvulle. Eurooppalaisessa mittakaavassa 1930-luvun kielikiistassa – tai kansallisuuskiistassa, kuten sitä ruotsinkielisten puolelta usein nimitettiin – ei ollut mitään erityistä tai ainutlaatuista. Se voidaan sijoittaa osaksi ajan eurooppalaista poliittista kuohuntaa, joka oli usein saanut voimansa etnisyyden politisoitumisesta, kansallisuuskysymyksistä. Eurooppalaisten esimerkkien mukaisesti myös meillä Suomessa poliittinen tilanne oli hyvin levoton ja demokraattista järjestelmää haastettiin niin kommunistien kuin äärioikeiston puolelta. 1930-luvun alussa suomalainen äärioikeisto järjestäytyi lapuanliikkeen alle.

Läs mer

Svensk jord i svenska röda händer

Av: Carl-Erik Strandberg, doktorand i Nordisk historia

”Kultur, språk och allt nationellt är folkets egendom och ingen kan frånröva folket detta. Så länge socialismen icke förverkligats har borgarklassen monopol på alla dessa folkens rikedomar och därmed är såväl minoriteten som majoriteten inom en nation hindrad att leva sitt eget nationella liv”.

Så avslutar den finlandssvenska snickaren Theodor Wennström sin artikel i Folkbladet 5.1.1921. Under inbördeskriget tillskrevs Wennström en ledande roll för de röda i Nyland och lyckades fly till S:t Petersburg efter det finländska inbördeskriget. Väl framme fortsatte han sin politiskt aktiva bana och var med om att grunda teserna för det Finländska Kommunistiska Partiet. Efter 1918 skrev Wennström flertalet artiklar som publicerades i Folkbladet under signaturen ”Th. W-m.” Hans relation till Folkbladet och senare Nya Folkbladet kan beskrivas som tämligen varm, framför allt efter att redaktionen för Folkbladet valde att lösgöra sig från SDP 1920 och ansluta sig som det svenskspråkiga språkröret för det då nybildade, vänstersocialistiska partiet Finlands socialistiska arbetarparti året därpå.

Läs mer

Kritiken av ”finländsk exceptionalism” och historiens barlast?

Av: Johan Ehrstedt, doktorand, Allmän historia

We must […] be especially careful not to project contemporary dynamics backward into circumstances with which they cannot possibly be congruent, nor should we imagine the world always to have been as starkly black and white as it sometimes looks these days. – Paul Gilroy After Empire: Melancholia or convivial culture, s. 33.

Finlands ställning som en nordisk välfärdsstat är i många avseenden ett minne blott. Samtidigt som den nedbantade välfärdsstatens knakande fogar numera smörjs  av privat välgörenhet naggas även den omhuldade nationella finländska jagbilden i kanterna mer än någonsin tidigare. Med denna jagbild avser jag den politiskt användbara myten om nationalstaten Finland som har lyckats nå toppen av världen så att säga. Korollariet till denna myt har varit narrativet om en slags nationell oskyldighet som går ut på att framgångssagan Finland inte skapa(t)s på bekostnad av andra folkgrupper, nationaliteter eller länder. Den centraliserande nationalstatens hårdhänta behandling av olika nationella minoriteter har länge uppmärksammats av forskningen samtidigt som vårt lands förmenta renhåriga oskyldighet i förhållande till resten av världen har varit föremål för berättigad kritik senast fr.o.m. 1990-talet. En fråga för sig är förstås hurdan inverkan all denna kritik har haft på finska medborgare i allmänhet. Läs mer

Två mord på Skatudden – Topelius generösa gåva till filmindustrin

Av: Maren Jonasson, FM, Nordisk historia

Natten mot den 2 november 1858 dog fiskaren Daniel Sundström och hans hustru Eva Kristina Hellman då elden kom lös i deras hus på Skatudden i Helsingfors. Redan tidigt följande morgon stod det klart att det fanns skäl att misstänka att det inte rörde sig om ett olycksfall. Redaktören för Helsingfors Tidningar, Zacharias Topelius, redogjorde i detalj för den rättsprocess som inleddes cirka två veckor senare vid kämnärsrätten.

Reportageserien som sträckte sig över sex månader var epokbildande i finländsk presshistoria. Aldrig tidigare hade man i Finland kunnat läsa ett rättssalsreportage som återgav innehållet i vittnesutsagor och de misstänktas förklaringar så i detalj. ”Lefvande bilder” fanns inte ännu 1858 i den mening vi tänker på film, men med sitt reportage skapade Topelius ett fantastiskt råmanus till en true crime-film.

läs mer

“De kallar sig fascisti”: Svenskfinlands första konfrontation med fascismen

Av: Kasper Braskén, FD, Allmän historia

För hundra år sedan började den finlandssvenska tidningspressen uppmärksamma ett nytt fenomen på den politiska kartan: den italienska fascismen. Trots att fascismen som rörelse uppkom redan i mars 1919 fick den under de första åren ytterst lite uppmärksamhet i Svenskfinland. Andra aspekter var viktigare: den röda faran runt om i Europa och bolsjevismens terror. Men 1921 skedde en tydlig vändning: fascismen lyftes upp som ett tema i nyhetsrapporteringen och fascism-begreppet introducerades mer systematiskt till den finlandssvenska offentligheten.

läs mer

Om materiellt aktörskap och tingens makt

Av: Jutta Ahlbeck, projektforskare

… ett Zigenarfölje om 7 personer kom in till oss i stugan och frågade om de fick koka kaffe där i sina medhavda kaffepannor. Min syster tordes ej neka dem, utan låvade om de då efter kaffe drickandet skulle resa sin väg vilket de låvade.

(Informant från  Pedersöre)

Romers och övriga gårdfarihandlares försäljningsverksamhet under tidigt 1900-tal var organiserad kring ting. I minnesmaterial minns informanter ur majoritetsbefolkningen hur romska familjer kom i häst och kärra med sina skramlande varor som var ämnade för försäljning eller utbyte. Läs mer

Eldsjälar och grusade planer: Emmy Karlsson och Ålands Kvinnoförbund 1906–1914

Av: Anna Sundelin, projektforskare

Det hände igen. Jag sökte efter information om en person som är viktig för min forskning och stötte på en annan spännande historia. Visserligen ligger denna berättelse utanför mitt huvudsakliga fokus, men av purt intresse letade jag ändå fram mera information om Ålands Kvinnoförbund och frontfiguren Emmy Karlsson. Det här är vad jag fann. Läs mer

En arkeologisk sommardeckare

Av: Andreas Granberg, doktorand i Nordisk historia

Vi går in i sommarmånaderna. En tid då lugnet börjar lägga sig i Arkens korridorer. På andra håll vaknar det däremot till liv.

Eller åtminstone så brukade sommarmånaderna innebära en markant ökning av arkeologiska utgrävningar. Förr gick man nämligen ut och grävde efter sin forntid, medan det nuförtiden räcker med ett salivprov för att bestyrka eller omkullkasta ens förhoppningar om vem man är. Läs mer

1,5 graders stegring

Den här våren hölls många protester och tal om att begränsa den globala upphettningen till 1,5 grader. Men i Åbo har vi troligen redan nått den här tröskeltemperaturen. Officiellt klargörs det här först om två år när temperaturen för den nya standardnormalperioden sammanställs. Då får vi veta hur klimatet har förändrats i förhållande till tidigare perioder. Men istället för att vänta två år gjorde jag en tjuvstart och räknade ut temperaturen för den nya standardnormalperioden (1991-2020) i Åbo redan nu. Läs mer