Kategoriarkiv: Okategoriserade

Staten, privatisering och kriser

Av: Kasper Kepsu, FD, universitetslärare i Nordisk historia

Under coronakrisens gång har statsmaktens styrka i krishantering tagits upp i olika sammanhang. Som bekant, leder krissituationer ofta till att samhälleliga problem som under normala omständigheter jäser under ytan bubblar upp. I regel verkar det som om stater med en förhållandevis stark och centraliserad statsmakt lyckats bekämpa viruset bättre än mer decentraliserade stater, där möjligheterna att ingripa är begränsade och statsmakten i vissa fall saknar legitimitet. Läs mer

När blev alla ”forskare”?

När jag började min forskarkarriär fanns det en outtalad kodex som menade att forskare kunde man kalla sig när man beviljats doktorsgraden. Fram tills dess var man bara doktorand. Så var ryktet då. Om det stämde vet jag inte, men jag följde det, jag kallade mig för doktorand, inte forskare. Idag är det annorlunda. Jag är doktor och alla ”forskar”. Det räcker i princip med ha att slagit in ett sökord i Google för att vem som helst kan säga att ”jag har forskat lite i ämnet”. Därmed är det inte bara doktorer som är forskare, vem som helst som kan läsa kan påstå att den ”forskar”. Och det här är inte helt ofarligt. Det är högst problematiskt. Läs mer

Civis Academiae – om oss vid universitetet

Det har funnits en benägenhet att beteckna mig som kund som erhåller service av förvaltningen och de administrativa enheterna. Dessa serviceproducenter tillhandahåller en rad tjänster som de tillhandahåller mig så att jag skall kunna utföra mitt förvärv. Må så vara när jag går till banken eller butiken. Jag går in i affären eller kaféet, väljer och vrakar bland produkterna som erbjuds, förväntar mig betjäning eller så utgår jag ifrån att den för länge sedan rationaliserats bort och självservering gäller. Jag är konsumenten av de tjänster och varor som står tillhands, jag får upplevelser och i bästa fall är jag nöjd, andra tider missnöjd och klagar högljutt. Läs mer

Samtidighetens parallellitet och möjliga enhet

Föreställ dig att du går över ett torg. Emot dig kommer en annan människa. Vi finns samtidigt på torget och under det ögonblick som vi möts kanske vi stannar upp och blickar den andre i ögonen. Vi fortsätter åt var sitt håll, mötet kanske varade inte längre än en sekund. Samtidigheten är obruten, vi finns parallellt i samma rum, på samma torg. Vi registrerar kanske vårt möte samtidigt men bryter inte tystnaden som finns, stannar inte upp. Läs mer

Hybriditet, Guldkusten och euroafrikaner i sekelskiftet 1800–1900

Brittiska Guldkustens euroafrikaner är intressanta studieobjekt då man vill lokalisera det globala i det lokala. Deras historia hör också till en bortglömd historia eftersom den nationella historieskrivningen har fokuserat på Ghanas självständighet och velat glömma den koloniala tiden. Anmärkningsvärt är att euroafrikanerna under kritiska perioder i Guldkustens historia var etablerade politiska aktörer med interkontinentala nätverk och kunskap som de satte i rörelse på hemmafronten. Läs mer

Om att leda seminarier och stöda studenter

Vi kan ha olika uppfattningar om vad som är universitetsstudiernas kärna. För en del är det inhämtandet av ny kunskap i form av olika delmoment, för andra att behandla den inhämtade kunskapen så att studenten i slutändan kan skriva en avhandling.

Läs mer

Statyer och historiepolitik i Ryssland

av Sune Jungar

Historiska statyer och minnesmärken kan vara symboliskt laddade med många betydelser. Under de senaste veckorna har vi läst om huru en minnesplatta över Mannerheim i St. Petersburg gett upphov till motstridiga reaktioner. Efter att den varit utsatt för vandalism beslöt de som satt upp den, d.v.s. kretsar nära den ryska regimen, att avlägsna den.

Läs mer

Den digitala revolutionen

När Finland för dryga 100 år sedan blev självständigt så var det inte klart hur den nya staten skulle formas. Under den första tiden av vår självständighet utbyttes regeringarna flitigt, men det som såg ut som ett otyglat kaos lades grunden för det demokratiska Finland. Det gjordes stora reformer inom jord- och skogsbruket. Torparlagen förändrade det gamla Finland och i det stora hela fick Finland ett ekonomiskt uppsving där bruttonationalprodukten växte med fem procent per år. Sen kom kriget. Läs mer