Kategoriarkiv: Politisk historia

Rawlings’ Afrotopia and Ideological Dissonance During Ghana’s December 31st Revolution

Av: Martins Kwazema, FD

On December 31st, 1981, former president of Ghana Jerry Rawlings in a radio address after the historic coup that ousted President Limann from power, outlined the basic tenets of the revolutionary Afrotopian society he envisioned for Ghana. Rawlings’ objective was to unleash a popular revolution that would pursue and accomplish what Felwine Sarr describes as an occurrence of “Afrotopia” in governance in Ghana. In his seminal work titled Afrotopia, Felwine Sarr argues that the future is a site that does not yet exist, but which one can already shape within a mental space. He further asserts that Afrotopos is Africa’s atopos: that is, the as-yet-inhabited site of a particular future occurrence of Africa to come. To realize this atopos in Africa, Sarr argues that investment in thought and imagination is primal. The Greek rendition of the term atopos speaks somewhat of a singularity that is incomparable to anything else “not because” of its authenticity and difference among others, but rather because it is “different from everything that is different from others.” The machination of political and economic engineering during the December 31st Revolution in Ghana represents one of such sparks of this “singular incomparability” in the historical evolution of West Africa’s political economy in the 1980s. In framing Rawlings’ Afrotopia for participatory democracy during the revolution, it is important to note that the initial objectives constituted a national democratic phase which was largely a creation of the PNDC government’s extremist “leftist faction” whose socialist lexicography reflected Chairman Mao Tse-Tung’s conceptualization of ‘New Democracy’.  They had also earlier established themselves among Ghana’s progressive movement as proponents of Marxist socialism. They anticipated a path to achieving Rawlings Afrotopia for Participatory Democracy that would predominantly reflect the establishment and sustenance of a “class struggle” which would eventually emerge in a hegemony of the working-class across Ghana’s public and private institutions.

Läs mer

Ett historiskt perspektiv på visionen om att bygga en bro över Kvarken

Av: Christian Sourander, doktorand

En bro över Kvarken är en vision som har diskuterats i tiotals år av politiker i både Finland och Sverige, flera utredningar har gjorts och många olika sorters argument för att bygga bron har presenterats. Före Rysslands anfallskrig i Ukraina som inleddes år 2022 så var det handelspolitiska argumentet i fokus, bron antogs fungera som en central del av en nordisk sträckning i en handelsväg som skulle gå genom Eurasien till Finland och Sverige och fram till isfria norska atlanthamnar. Men när handeln med öst blev satt på undantag p.g.a kriget aktualiserades i stället ett finländskt säkerhetspolitiskt argument för byggandet av bron. Detta arguments synliggjordes under det finländska riksdagsvalet våren 2023 när kandidaterna i Vasa valkrets som understödde brovisionen menade att Finlands säkerhetspolitiska situation kräver en fast förbindelse över Kvarken. Enligt förespråkarna av visionen behövs en bro som en del av en landbaserad länk genom Sverige och Norge till Atlanten som kunde användas för att få tillgång till försörjning under kristid och militär hjälp från väst. Denna inomnordiska länk kunde användas ifall de havsbaserade lederna i Östersjön skulle vara ur bruk under kristid, t.ex. genom krigshandlingar riktade mot handelsfartyg.

Läs mer

Politisk kultur och social dynamik på storgods i det tidigmoderna Norden

Av: FD Kasper Kepsu, docenturföreläsning

Godsmiljöer i Norden

Godsmiljöerna i Norden är omväxlande. De omfattar allt från stora slott i renässansarkitektur, till exempel i Skåne och Danmark, till anspråkslösa herrgårdar byggda i trä. Antagligen förknippas herrgårdar ofta med kultur och skönhet, och ses huvudsakligen som kulturhistoriska sevärdheter. Tv-serier, som Downton Abbey och millennieskiftets halvstela klassiker Hovimäki, har samtidigt idealiserat bilden på herrgårdar. Man tänker förmodligen i mindre grad på sociala relationer eller social gemenskap då man talar om herrgårdar. Den sociala biten tonas också i viss mån ned i böcker om herrgårdar, som ofta har en mera kulturhistorisk tyngdpunkt.

Läs mer

“De kallar sig fascisti”: Svenskfinlands första konfrontation med fascismen

Av: Kasper Braskén, FD, Allmän historia

För hundra år sedan började den finlandssvenska tidningspressen uppmärksamma ett nytt fenomen på den politiska kartan: den italienska fascismen. Trots att fascismen som rörelse uppkom redan i mars 1919 fick den under de första åren ytterst lite uppmärksamhet i Svenskfinland. Andra aspekter var viktigare: den röda faran runt om i Europa och bolsjevismens terror. Men 1921 skedde en tydlig vändning: fascismen lyftes upp som ett tema i nyhetsrapporteringen och fascism-begreppet introducerades mer systematiskt till den finlandssvenska offentligheten.

läs mer

Kristallnatten 1938 och finlandssvenskarna

Av: Matias Kaihovirta, forskardoktor i Politisk historia, Helsingfors Universitet

Den 7 november 1938 stegade den polsk-judiske flyktingen Herschel Grynszpan in på den tyska ambassaden i Paris och sköt den tyske legationssekreteraren Ernst vom Rath som skulle avlida två dagar senare till följd av skottskadorna. Motivet var personlig hämnd och följden blev den första omfattande våldsamma judepogromen i Nazityskland som ägde rum natten mellan 9–10 november 1938. Händelsen har gått till historien som kristallnatten och markerade början på nazisternas förintelse av Europas judar under andra världskriget. Läs mer