Vägval?

Göran DjupsundMin inställning till för universiteten negativa statliga beslut brukar präglas av en tudelad, kalla det fast cynisk pragmatism. Tycker att vi kan analysera och vara kritiska – till och med gnälla – en tid men efter det är det bara att kolla den nya spelplanen och spelreglerna, kavla upp ärmarna och börja jobba utifrån de nya, om än sämre premisserna. Men nu har Sipilä & C: o lite lyckats rubba denna inställning.

Kan erkänna att jag inledningsvis såg Sipiläs ledarstil och visioner som klart fräscha och välkomna inslag i finsk politik. Man ville bryta skuldsättningen genom ny tillväxt som skulle skapas bl.a. via större smidighet på arbetsmarknaden, allmän uppluckring av samhällelig normering och att sporra till företagsamhet och innovationer. Låter bra, javisst!

Men vad har man hittills gjort? Ja, man har för det första via sina så kallade tvångslagar, säkerställt att kommande vår och sommar högst sannolikt medför att Finland håller sin ohotade tätposition i Västeuropa vad gäller såväl vilda som lagliga strejker. Vidare har man aviserat stora nedskärningar, speciellt inom socialväsendet och utbildningssektorn. Lika uppenbara som allvarliga följder blir, för det första att medborgarnas komsumtionsbenägenhet kraftigt kommer att sjunka och för det andra att landet får enorma problem i både produktion och export. Över de senaste åren har externa utvärderare av Finland och dess ekonomi (kreditvärderingsinstitut, OECD, IMF, m.fl.) i sina lite dystra analyser som tröstande, lite positiva fenomen lyft fram att den inhemska konsumtionen hållit en vettig nivå samt att landet i viktiga avseenden – politiskt, arbetsmarknadsmässigt, utbildningsmässigt – kan ses som stabilt och liggande på en bra nivå. Nu hotar regeringens eget agerande rycka mattan under dessa fenomen och därigenom ytterligare fördunkla landets framtidsutsikter i både utvärderarnas ögon och i realiteten. De tre S:ena har all orsak att se sig i spegeln då Moodys med flera i vår eller i sommar sänker Finlands betyg från AAA.

Det morötter som Sipilä & C: o lockade med i sitt regeringsprogram var de så kallade spetsprojekten (”kärkihankkeet”) som sammantaget skulle få en ca 1,6 miljarders finansiering. Detta då samtidigt som man å det kraftigaste skär i medlen för utbildning och forskning. Den bakomliggande logiken i detta är lika uppenbar som skrämmande. Om man på samma sätt som hittills fortsätter finansiera universitetens utbildning och forskning samt forskningsfinansiärer såsom Tekes och Finlands Akademi så vet man ju inte vad de ”jourhavande docenterna” och ”sommarsemesterfixerade professorerna” hittar på att forska i. Bättre då att kraftigt minska medlen för dessa och att själva inom regeringens innersta krets klura fram – uppfinna krutet! – vilka utvecklingsområden och projekt som skall rädda Finland ur krisen. Regeringens enorma tilltro till sin förmåga att se var framtidens konkurrenskraft, innovationer, vinnande produkter och utbildningsbehov ligger vore i det närmaste lite roande om inte de samhälleliga kostnaderna och konsekvenserna för misstag var så höga.

Läget är dessvärre speciellt oroande för den högsta utbildningen och forskningen. Redan tidigare ligger Finland, i en västeuropeisk jämförelse, risigt till då det gäller hur mycket landet, i procent av BNP, satsar på detta område. Och nu skär man alltså ytterligare kraftigt ned anslagen. Enorma samarbetsförhandlingar vid i stort sett alla landets universitet och yrkeshögskolor, skolsammanslagningar i massor på de lägre nivåerna, minskade anslag via Tekes och Finlands Akademi och samtidigt predikar regeringen att landets skall ta sig ur krisen tack vara att vi en bit in på 2020-talet skall vara det ledande landet i Europa då det gäller, – javisst, just utbildning och forskning! Det är lite som om staten drastiskt skulle skära ned i stöden till idrottsrörelsen samtidigt som man lovar att i OS år 2020, allra senast 2024, – ja, då tar vi flest medaljer av alla Europas länder.

Jag är alltså klart skeptisk till en hel del av regeringens linjedragningar och inte värst optimistisk då det gäller utvecklingen på ett övergripande nationellt plan. Detta vare sig gällande den allmänna ekonomiska utvecklingen eller utvecklingen inom utbildning och forskning. Samtidigt säger min erfarenhet – och pragmatikern i mig – att krislägen även innehåller potential för positiv utveckling för enskilda organisationer och företag. Men vem är det då som kan vinna framgång då andra knäar? Min bild är att det är de enheter som identifierar sina unika egenskaper, enkannerligen styrkor och som därefter vågar välja nya, egna vägar som ofta markant avviker från vad merparten av andra motsvarande enheter väljer. Om vi applicerar detta resonemang på universitetssektorn och speciellt då Åbo Akademi så betyder det att vi kanske inte primärt skall försöka tävla med alla större finskspråkiga universitet i att tolka och blint hörsamma alla signaler från statsmakten – de efterlyser kanske en hel del sådant som inte är våra största styrkor – utan istället mer fokusera på vad som gör just ÅA unikt, unikt bra och sedan fundera på hur vi kunde bygga vidare på dessa styrkor i att profilera oss som ett universitet som, vid sidan av språket, är unikt i dessa hänseenden.

Vilka alla dessa unika, positiva egenskaper är hos vår akademi är en fråga som det kan finnas många svar på. Själv skulle jag kanske lyfta fram vårt svenska språk, vår utbildningsmässiga bredd, våra framskjutna positioner inom vissa forskningsområden, vår relativa litenhet och den nära kontakt mellan studerande och lärare samt den smidighet denna hittills givit oss och våra nordiska kontakter som ytterligare kunde och borde fördjupas. Denna palett av styrkeegenskaper har inte de andra finländska universiteten varför min bedömning är att det är denna palett och profil vi borde hålla fast vid och utveckla vidare. Med risk för att förfalla till en plattityd avslutar jag med mantrat: ÅA – våga avvika, våga välja en egen väg!

Göran Djupsund

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fyll i rätt siffra (detta är för att förhindra skräppost): * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.