Konkurrenskraft genom kunnande

Tapio SalmiHögre teknisk utbildning i Åbo har långa traditioner och nu talar jag inte om Drottningen Kristinas Akademi som grundades 1640 som resultat av den svenska stormaktens regionalpolitik. Då jag besöker Tartu, så kommer värdarna där alltid ihåg att uppfriska minnet med det faktum att Dorpat universitet i Tartu är åtta år äldre än akademin i Åbo. Det lär ha varit kung Gustaf II Adolfs sista beslut innan han stupade i Lützen 1632. Det akademiska livet återupplivades i Åbo 1918, då Åbo Akademi grundades. Två år efter detta inledde kemisk-tekniska fakulteten sin verksamhet, den 1 juli 1920. Den nya fakulteten skulle utbilda ingenjörer för den nya republikens behov. Man bör komma ihåg att vårt land genomgick en kraftig industrialisering i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Speciellt skogsindustrin utvecklades snabbt; cellulosa- och pappersindustrin var i fokus. Dessa industrier behöver kemikalier.

Det fanns alltså en god grogrund för en kemisk-teknisk fakultet (KTF) vid Åbo Akademi. Den nya fakulteten startade med endast två lärostolar: en professur i skogsprodukternas teknologi och en i allmän kemisk teknologi. Då fakultetens verksamhet planerades, konsulterade man bl.a. Nobelpristagaren i kemi, Svante Arrhenius i Stockholm. Undervisningen skulle vara tidsenlig. Att grunda en teknisk fakultet inom ett klassiskt universitet var ett revolutionärt steg: ingenjörer skulle ju utbildas vid polytekniska institut eller tekniska högskolor, inte vid ett universitet! Idén om en teknisk fakultet hade många – även inflytelserika – motståndare, bl.a. den världsberömde sociologen, professor Edward Westermarck uttryckte sin oro om händelsernas gång. Under årtiondenas gång utvecklades fakulteten; begreppet ’KTF’ blev en verklig ’brand’. Diplomingenjörer utbildade vid Åbo Akademi har placerat sig överallt i världen och inte minst i regionen Egentliga Finland.

På 1990-talet togs ett stort steg framåt i diplomingenjörsutbildningen vid Åbo Akademi och Åbo universitet: utbildningen av dataingenjörer inleddes. Orsaken var ett kraftigt ökande behov av arbetskraft inom IT-industrin. Samarbetet mellan Åbo Akademi och Åbo universitet utvecklades mycket gynnsamt och ledde bl.a. till etablering av en ny organisation, TUCS – Turku Center of Computer Science, som snabbt utvecklades till ett starkt forskningscentrum och plattform för doktorsutbildningen vid IT-området. Hundratals doktorer har utbildats inom ramen för TUCS.

Nya tider innebär alltid nya möjligheter och nya utmaningar. Åbo Akademi är inte enbart ett finlandssvenskt universitet, utan också ett starkt internationellt universitet. Vi har varit pionjärer i vårt land genom att etablera internationella utbildningsprogram på magisternivån. Vi har idag internationella diplomingenjörsutbildningar både på kemi- och datateknikens områden. Fakulteten har fördomsfritt rekryterat utländska toppförmågor till professorsbefattningar. Denna typ av immigration är nödvändig för att Finland skulle kunna hålla sig internationellt konkurrenskraftigt även i framtiden. Jag beundrar Schweiz, som är ett land med en stark nationell identitet men som samtidigt är mycket öppet för utländska studenter, forskare och lärare. Det ska vara vår väg. Finland ska inte bygga en mur omkring sig.

För en fakultet som har en stark orientering på teknologi, är ett aktivt industriellt samarbete en nödvändighet och en idégivare. Åbo Akademi har traditionellt mycket starka industrikontakter, men alltid finns det rum för förbättring. Det nya initiativet TFT – Turku Future Technologies är ett synnerligen välkommet initiativ. Åbo stad och regionens högskolor är drivande krafter i TFT, som bildar en ny typ av plattform för växelverkan mellan industrier och universitet och yrkeshögskolor. Små och medelstora företag är ett stort arbetsfält: även dessa industrier ska i framtiden idka aktivt samarbete speciellt med universiteten. Detta behövs för att med framgång utveckla morgondagens produkter som kan säljas på en global marknad. TFT är ett starkt verktyg i våra händer då det gäller att intensifiera högskolornas industrikontakter.

Jag tror på teknologi, jag tror på Åbo Akademi, jag tror på Åbo universitet, jag tror på Åbo, jag tror på vår region. Tillsammans skapar vi framtiden. För Åbo Akademis del framför jag mitt tack till Tekniska Föreningen i Finland och Teknikens Akademiker (TEK) för de storartade donationerna som kommer vårt universitet till fromma.

 

Texten baserar sig på ett tal som dekanus höll vid TEK:s 120 årsjubileum den 12 april 2016

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fyll i rätt siffra (detta är för att förhindra skräppost): * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.