Ett hundra år

Malin BrännbackFinland har just firat sin 99:e födelsedag och börjat vandringen till sitt hundrade år. Åbo Akademi kommer året därpå att fira sitt hundrade år. Luciadagen i år är en speciell dag för mig då pappan i min amerikanska utbytesfamilj fyller ett hundra år. Vad allt ryms in i dessa hundra år av utveckling? Vad allt har en person som levt 100 år sett, hört och gjort? Kommer jag eller mina barn att uppleva lika mycket utveckling som pappan – Len Moss gjort? Trots att dagens utveckling går med en rasande fart är jag inte helt säker på att mina hundra år kommer att mäta sig med Lens.

Han föddes 1916 i en liten landsort i Missouri. Då jag bodde där 1981–1982 levde också hans faster, aunt Helen. Hon fyllde då 90 och levde 12 år till. I hennes värld fanns två slags människor: white people and niggers. Ett försök att ändra på det ledde ingenstans. Det var bara så. Jag vill påstå att den värld vi lever i idag ändå blivit mycket bättre på alla plan – trots att valet av Trump till USA:s president fått en del av oss att tvivla. Under dessa hundra år ryms många sådana händelser som många av oss helst inte vill prata om, men det ryms så mycket bra, fint och gott. Här kommer några reflektioner kring teknologisk utveckling.

År 1916, fanns inget penicillin, det upptäcktes 1921 och poliovaccinet kom först år 1955. Glödlampan och telefonen fanns 1916 men inte överallt. Radion kom 1920, TV:n långt senare, för att inte tala om datorn, internet, mobiltelefoner, paddor och alla dessa teknologiska grunkor vi idag tar som förgivet på gott och på ont. Man skrev brev och slickade frimärken i många år. E-post började vi skriva på 1990-talet. Vem kommer ihåg Telnet för att betala de första räkningarna elektroniskt? Det var mark och penni, mynt och sedlar och kanske check, men bankkort eller kreditkort kom mycket senare.

Min man skrev sin pro gradu på skrivmaskin, välsignad var tipex. Några år senare skrev jag min på en Olivetti med två floppystationer. Det fanns en IBM dator på geologen i slutet på 1980-talet och en plottrax. Plottrax plottade på papper medan den raxade alldeles förfärligt. Vi hade floppin och lerppun, lite senrare kom korppun. Det var DOS 206, 306 med alla kommandon som man lärde sig; ctrl C, ctrl V, ctrl A, ctrl-alt-del (dom duger fortfarande förresten).  Det var ibland bra att kunna config.sys och autoexec.bat. Jag har nu helt glömt varför. Lite senare kom Windows 3.1 och Lotus 1-2-3 och alla gula post-it lappar runt skärmen som fungerade som snabbmanualer.

Föreläsarna kunde ibland dela ut sinoldoftande stenciler. På 1980-talet var det OH:n som gällde där föreläsaren täckte en del av foliet med papper för att sakta avslöja hela hemligheten genom att dra ner pappret. En del föreläsare visade rentav diabilder. En del av oss har suttit på föreläsningar där skatterätten dikterades.

Idag är det powerpoint-galore och Moodle. Det ska finnas Wifi! Det blir ett himla liv ifall man inte får nätkontakt genast. Studenterna har bärbara datorer. Idag sitter vi här med SoMe och försöker gissa om det vi läser är sant eller inte, om vi är trollade av helt andra troll än John Bauers sympatiska figurer.

År 1916 fanns T-Ford, men mest var det häst och kärra som gällde även over there.  Jag kommer ihåg Mini. Mamma och pappa hade fyra sådana på raken när jag var liten. Sen minns jag Saab 95, 96 och 99, kupplan och att Datsun 100 alltid startade oberoende om utomhustemperaturen sjunkit till – 30. Vi har skickat folk till månen och de kom tillbaks därifrån. Nu pratar vi om Tesla och självstyrande bilar – för att inte tala om Hyperloop – och att flyga till Mars. För mig räcker en bro till Nagu, men det lär ta sin tid.

Åter igen snurrar på Sveriges TV den populära frågesporten Vart är vi på väg? Och nu när 100 år av Finland och Åbo Akademi står för dörren är det helt motiverat att fundera på den utveckling vi varit med om. Men vart är vi på väg? Det vet jag inte, men jag vågar ändå påstå att vi har det så mycket bättre idag och vi har så mycket att vara tacksamma för. Och jo, hundra år till – det fixar vi!

 

Malin Brännback
Dekanus för fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fyll i rätt siffra (detta är för att förhindra skräppost): * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.