månadsarkiv: april 2017

Nyheter från FNT

Tapio SalmiFNT lever i en händelserik tid. Två professurer (datavetenskap och processteknik) har varit lediganslagna och de lockade verkligen många sökande: 28 sökande till datavetenskap och 16 till processsteknik. Dessa är karriärstigsprofessurer (eng. tenure track), vilket innebär att befattningarna kan besättas som forskardoktorer, biträdande professorer eller professorer, beroende på sökandens meriter och erfarenhet. Det är mycket glädjande att vi är en attraktiv arbetsplats.

Reformen av våra magistersprogram (FM och DI) pågår symbiotiskt med Scientia Aboensis –initiativet (samarbete i engelskpråkig utbildning med Åbo universitet). Nyligen hade vi ett seminarium där arbetsgrupper för olika ämnen rapporterade om projektet. Allt verkar framskrida väl, och jag är övertygad om att reformen blir en succé, som i framtiden kommer att öka attraktionskraften av våra utbildningar. Jag är övertygad om att detta är ett bra projekt som ökar Akademins konkurrenskraft både i forskningen och undervisningen på längre sikt.

Ansökningsstatistiken till utbildningarna vid FNT är relativt tillfredsställande, ungefär på fjolårets nivå, utom farmaceututbildningen, som i år har klart färre sökande än i fjol. Detta kan bero på att språkkravet har skärpts för denna utbildning. Antalet sökande har sjunkit till våra internationella magisterprogram, vilket var väntat, eftersom den nuvarande regeringen tvingade alla universitet att införa obligatoriska terminsavgifter för sökande från icke-EU/EES-länder. Lyckligtvis har vi ett stipendiesystem.

Vi kan med glädje konstatera att många FNT:are ställde upp i kommunalvalet. Det är mycket välkommet. Demokratiskt beslutsfattande behöver också människor med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund. Även om detta inte var ett riksdagsval, så var det en klar signal från folket: ned med nedskärningarna i utbildningen och forskningen; det var en röst för bildning i ordets breda betydelse. Finlands folk har alltid varit stolt över vårt skolsystem och våra universitet.

 

Tapio Salmi
Dekanus för FNT

Universitet före och efter korvfabriken

Petri SaloI ett antal århundraden har universiteten fungerat som autonoma institutioner för fritt vetenskapande, platser för tidlös tid och lekfull allvarsamhet. Universitetsmänniskan – homo academicus – har motiverats av fritt och självstyrd kunskapssökande. Hen har inspirerats av fri forskning, möjligheten att förklara världen (naturvetenskaper) och förstå sig på sina medmänniskor (humanvetenskaper). Universiteten utgjorde sina egna universum, med epicentrum i den vetenskapliga metoden och med ambitionen att förse mänskligheten med universell kunskap. Universitet – universum – universell.

År 2010 fick vi en ny universitetslag. Universiteten blev privatsrättsliga institutioner och man införde bl.a. ett nytt system för lönesättning (med personliga krav- och prestationsnivåer). Den akademiska personalen, vana vid tidlös tid och friheter, vaknade för sent. Motståndsrörelsen kom snabbt av sig. Det mest rebelliska man åstadkom var några kritiska metaforer; det nya universitetet som en ”korvfabrik”. Idag är det begreppet ”företagsuniversitet” som kritikerna utgår ifrån och hänvisar till. I företagsuniversitetet har strategiverktyg, produktivitetsindikatorer, kvalitetsmätare, personalresurs, kundtillfredsställelse, genomströmning och måluppfyllelse ersatt fritt och självstyrt kunskapssökande.

På FPV i Vasa arbetar vi på Academill, den akademiska kvarnen. Hur ser produktionen på kvarnen ut? Under 2015 och 2016 har FPV producerat 350 kandidatexamina och 281 magisterexamina. Antalet doktorsexamina är 23. Utöver dessa har vi levererat 149 fristående behörighetsgivande studiehelheter på 60 studiepoäng. Det totala antalet studiepoäng, som våra studerande avlade på två år, är 94 821. Dessa studiepoäng levererades på fem orter; Jakobstad, Vasa, Åbo, Mariehamn och Helsingfors. En studiepoäng förutsätter, enligt den gällande belastningsbräkningen, 27 timmars studiearbete. Därmed har drygt 2 560 000 studie- och lärandetimmar lagts ner på kurser och studier på FPV. I varje kandidat-, magisters- och doktorsexamen ingår ett avslutande skriftligt arbete. Om man räknar i genomsnitt 30 sidor för en kandidatavhandling, 70 sidor för ett pro gradu –arbete, 150 sidor för en doktorsavhandling, blir utfallet knappa 33 620 sidor text. Fortfarande på två år.

FPV levererar sin produktion i huvudsak till den offentliga sektorn, kommuner. Men det är inte mottagaren av vår leverans som betalar för den. Prissättning och betalning av produktionen sker på och från UKM. Prissättningen justeras något inom ÅA. I den ÅA-interna resursfördelningen (gäller för basfinansiering) för år 2017 har kandidatexamen ett styckepris på 6 983 euro, magisterexamen på 17 593 euro och doktorsexamen på 67 177 euro. En studiepoäng prissattes på 18 euro. Nu kan vi börja räkna “marknadsvärdet” på FPV:s produktion. Studiepoängsproduktionen gav oss 1 707 000 euro. Kandidatexamina 2 444 000 euro och magisterexamina 4 944 000 euro. Doktorsexamina 1 545 000 euro. Då styckepriset för produktionen varierade mellan år 2015 och 2016 är dessa belopp indikativa.

Hur ändamåls- och tidsenlig är den modell och de principer som vi idag lyder under? I en tid som kännetecknas av komplexitet, dynamik, radikal osäkerhet och förväntan på snabba och flexibla lösningar? Inte särskilt ändamålsenlig. Det handlar om en direkt överföring av taylorismen och industrisamhällets produktionslogik på icke-materiellt tankearbete – forskning som per definition alltid öppen. Totalt otidsenlig, vill jag påstå! Därför borde det visionsarbetet för den finländska högre utbildningen år 2030, som UKM satt igång för ett antal veckor sedan och förväntas bli klar i september, resultera i en radikalt ny modell. Som skulle sätta Finland på universitetsvärldskartan. En modell i vilken värden i Åbo Akademis strategi – djärvhet, öppenhet, mångfald, delaktighet och hållbarhet – kan fungera både som utgångspunkter och ledstjärnor.

Petri Salo
Dekanus för FPV