månadsarkiv: november 2017

Dekanus korta och subjektiva ABC-bok

Tapio SalmiFör att hedra minnet av biskopen, språkgenin och reformatorn Mikael Agricola, som skrev en ABC-bok, har jag författat en egen ABC-bok. Ordvalet är fullkomligt subjektivt i denna mikrowikipedia.

A Arve Minna Arve är vår nya stadsdirektör, som jag gratulerade personligen efter valet.  Minna är bra, men hennes bror Kalle Arve är ännu bättre: han studerade och doktorerade vid Åbo Akademi och fick ett europeiskt pris för sin doktorsavhandling vars tema var utveckling av katalysatorer för bilavgasrening.

B Betyg En av dekanus’ uppgifter är att underteckna betyg: kandidat-, magister-, diplomingenjörs- och doktorsbetyg. Det är ett av de härligaste uppdragen jag har. Jag brukar gå till fakultetskansliet och fråga: finns det kaffe, finns det någonting att underteckna. En gång var var jag på Kastrup flygplats och kom ihåg att jag hade glömt att underteckna betygen. Malin Brännback, dekanus för FSE undertecknade dem, och fick därmed sitt namn i FNT:s historia.

C Café Jag tycker om att sitta i caféer och läsa och skriva.  Mitt favoritcafé är Vanalinna kohvik, i Kuressaare, på Ösel (Saaremaa).

D Dean-Dead Fakultetskoordinatorn (se Ö!) skulle en gång sända iväg Dekanusbrev –Letter from the Dean, men  istället stod det i e-posten ’Letter from the Dead’ – det blev en av de roligaste arbetsdagarna vi har haft på fakultetskansliet.

E Effektivitet Det ska vi alla eftersträva. Skenbar effektivitet är dock farlig vid ett universitet.

F FNT FNT är störst och vackrast!

G Gadolinia Det finns nostalgiska minnen från studietiden men Gadolinia-byggnaden ska rivas asap.

 H Hallucination Jag hade en natt en hallucination – utan LSD: regeringen hade plötsligt givit en miljard euro till finländska universitet och ÅA:s andel hämtades av Santa Claus till huvudbyggnaden.

I Illusion En och annan vid FNT lever fortfarande i illusioner vad fakultetens ekonomi beträffar.

J JOOPAS Flexibel studierätt  (fi. Joustava opinto-oikeus) – det är fint;  finländska universitet kan samarbeta. JOOPAS ska inte blandas med det negativa finska ordet EIPÄS (inte, icke, ej).

J Juslenia – Jormia Akademistyrelsen godkände Juslenia-projektet, FNT:s nybygge. Det är det bästa den nuvarande (läs: avgående) styrelse har gjort. Mina varmaste gratulationer till beslutsfattarna! Namnet Juslenia är endast ett arbetsnamn (på tomten där nybygget ska bli står nu en byggnad med namnet Juslenia). Det slutliga namnet kommer att ges efter en namntävling. Till byggnaden flyttar också kemiämnen från Åbo universitet. För att hedra vår tidigare rektor Jorma Mattinen, som har arbetat både vid Åbo Akademi och Åbo universitet, föreslår jag att den nya byggnaden ges namnet Jormia.

K Kalligrafi Kalligrafin ska slopas i finska skolor, vilket är ett felaktigt beslut. Någon måste kunna skriva vackert även i framtiden.

L Lättja Lättja förekommer inte vid FNT – lamporna lyser sent på kvällen och även under veckosluten.

M Marionett Efter den inhiberade regeringskrisen i somras började jag kalla regeringen Sipilä( 1M), där M kunde stå för ’modifierad’, men det stämmer egentligen inte, utan avhopparministrarna från Sannfinnländarna blev de facto marionettministrar, som ständigt måste anpassa sig och lyda och lyda. Den blåa ministergruppens framtid är svart.

N Nederländerna – Nedervetil Min studiekamrat Ulf Björkqvists släktingar hade skickat ett paket från Amerika. Paketet skulle till Nedervetil men det for först Nederländerna. Nedervetil måste marknadsföras bättre.

O Omega A och O, alfa och omega, grekiska alfabetets första och sista bokstav. Allokering är A och O sade vår ekonomidirektör en gång. Han har rätt. Allokeringsprocenten är jättehög vid FNT; alla allokerar, utom några anarkister.

P Perkele ’Perkele, bilder från Finland’ var Jörn Donners klassiska reportage om Finland på 1960-talet. Han håller på med ett nytt filmprojekt, som heter Perkele-2. Dekanus använder i sitt arbete detta ord synnerligen sparsamt, men har ändå kommit till Perkele-n, där n betecknar ett stort tal.

Q Qvist Walter Qvist disputerade för 100 år sedan (8.12.1917) vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Helsingfors och blev senare professor i allmän kemisk teknologi vid Åbo Akademi. Han var också en tid rektor för Åbohanken, vilket visar hur solidariska vi är. Qvist var en artig gentleman, som även Alma Söderhjelm accepterade och respekterade.

R Rector Magnificus Bäst att hålla en god kontakt till rektor och inte irritera honom i onödan, det är min princip. I stället citerar jag psalmtexten:  De profundis clamavi ad te Domine – ur djupen ropar jag till dig, Herre.

S Styrelse – strategi – strategins åtgärdsprogram Styrelse är ett strategiskt organ vid universitetet. Dekanerna ska kontinuerlig utbilda styrelsen.

T Tilläggsbudget En tilläggsbudget skulle behövas på många håll.

U Urkund Plagiatkontrollprogrammet Urkund ska absolut användas. En gång matade min kollega in samma text två gånger. Domen kom snabbt från Urkund: plagiat, 100%.

 V  Val Akademival, presidentval, riksdagsval. Jag hoppas på en regeringskris, upplösning av riksdagen, ett nyval och en ny regering.

W  Wissenschaft Mitt favoritord i tyska språket.

X Xenofobi Xenofobi har blivit en kollektiv sjukdom på många håll i Europa. Åbo Akademi är inte xenofob, utan gränsöverskridande. En gång lyckades jag att beträda Ryska Federationens territorium, St Petersburg utan att visa något som helst dokument (t.ex. pass).  Av ren slump hittade jag en taxi, och sade till chauffören: Gostinitsa Moskva, Nevski Prospekt, spasiba!  Detta var en gränsöverskridning, som kunde noteras i strategins åtgärdsprogram.

Y Yrkeshögskolan Novia Yrkeshögskolan Novia är vår kära samarbetspartner. Förhållandet mellan Åbo Akademi och YH Novia fördjupas kontinuerligt, vi är i samma båt, snart är vi i samma säng.

Z Zimbabwe – Zürich En av mina framgångsrika doktorander, Bright Kusema kom från Zimbabwe via Moskva till Åbo Akademi. Efter doktorsexamen var han en tid vid ETH, Zürich och nu arbetar han för Solvay i Shanghai. Jag träffade honom på en vetenskaplig konferens i somras i kuststaden Qingdao. Ölet som såldes där hade varumärket Tsingtao och mjukispandan som jag köpte döptes till Tao-Tao.

Å Åbo Underrrättelser En härlig tidning; jag är en trogen prenumerant. Under detta jubileumsår har vi fått läsa citat om händelserna i Storfurstendömet Finland och utomlands för 100 år sedan. Världskrig, kravaller, tsarens abdikering, februarirevolution, oktoberrevolution… Gamla tiders journalister hade tålamod att skriva.

 Ä Ärkebiskop Ärkebiskop för Evangelsk-lutherska kyrkan i Finland  ska väljas snart. Min favorit är Björn Vikström.

Ö Österholm Lotta Österholm, vår fakultetskoordinator har fått ett barn, som jag hoppas att någon dag börjar studera vid FNT. Hjärtliga gratulationer till hela familjen!

Var vill vi vara 2118?

Fritjof Sahlström2018 fyller ÅA 100 år. Det har jag som pinfärsk dekanus inte tänkt på nästan alls under min första månad vid rodret i Vasa. Den månaden har istället handlat mycket om siffror. Om vem som gör hur mycket, och hur det kan konverteras till euro, nu och i den närmaste framtiden. Det är ganska långt ifrån firarstämning när vi sitter med de frågorna.

Men nästan varje dag finns det också möten och diskussioner som handlar om visioner. Om vad vi vill och borde göra, och om hur vi borde organisera oss för att komma dit. Det är de mötena som gör att det enligt min uppfattning fortfarande är klokt att rekrytera dekaner kollegialt, också om det i det nya ekonomistyrda universitetet finns arbetsuppgifter som jag varken har kunnande i eller intresse för.

Men vad det skall bli av ÅA i framtiden är jag mycket intresserad av. Ännu mera än av de hundra åren som gått. Delvis avspeglar det förstås min egen korta historia vid akademin. Men lika mycket handlar det om att jag är mera intresserad av sam- och framtiden än av dåtiden. För min egen del hoppas jag därför att så mycket som möjligt av mitt och andras jobb under jubileumsåret 2018 kommer att handla om ÅA 200.

Det är långt till 2118. Inte blir det kortare av resultatförhandlingar, spetsprojektansökningar och tredje året av nedskärningar. Det är lätt att bli reaktiv och kortsynt.Men för hundra år sedan tror jag inte att Åbo Akademis grundare kunde beskrivas som i första hand anpassliga och pragmatiska. De var inte särskilt bekymrade om morgondagen, utan tänkte framtid. Den som vi sitter i just nu, i ett litet men lysande universitet. Och nu är det alltså vårt jobb på att fundera på var vi vill vara 2118.

Det behöver vi göra tillsammans, i en diskussion som behöver få ta mera tid än nästa deadline för möteshandlingarna. I det samtalet kommer jag att börja tala om min vision om ÅA200 som ett urstarkt nordiskt minoritetsuniversitet. Som genom sin ställning i ett tvåspråkigt Finland kunnat utveckla och omdefinera det tvåspråkiga Finland så att svenskan, finskan och andra språk är allas angelägenhet. Som är drivet av insikten om att språkets roll i de första hundra årens lärande är en annan under de kommande hundra, och därför kräver nya mål och metoder. Som bygger på intensiva möten mellan människor – lyssnande, reflexiva, smarta – som tillsammans skapar ny kunskap som utmanar och förändrar.

Men jag hoppas att jag inte pratar för länge utan tar mig tid att lyssna, i, på och för den olikhet som är mitt ÅA:s framtid. Efter det hoppas jag andra tar sig tid att lyssna på mig igen. Och så där behöver det hålla på, tills vi kommit någorlunda överens.

Dekanusdrömmar, kan det låta som. Löst visionerande. Kom igen när du har en budget, liksom. Men för den som glömt: förutom det symboliska och förpliktande i ÅA100 så har vi samtidigt rent konkret ett mycket glädjande antal donationseuro framför oss på bordet att fördela. Tack för dem, alla donatorer!

Donationsmedlen behöver en ordentlig diskussion om framtiden. För hur frestande det än är att använda dem för att plåstra sår och lappa hål så tror jag att det är fel väg att gå. Vi klarar av att ta ÅA till till nästa regeringsperiod utan donationsmedel. Det är för att ta oss till 2118 som vi på riktigt behöver dem. Besluten om hur vi skall göra det kan inte tas utan att vi först försökt tänka så stort vi kan. Så att vi inte börjar med budgeten före vi har underlaget klart, och låter kortsiktiga vinster radera våra möjligheter till att navigera oss till framtiden på egen hand.

Från Nej! till Jo!

Malin BrännbackDet är nu lite mera än halvvägs in i dekanusuppdraget och dags för att lite reflektera över det som hänt vid ÅA under den tiden.

Den första halvan har dominerats i det närmaste totalt av att omorganisera verksamheten så att pengarna räcker till. Det har inneburit att vi fått lov att göra det mesta med euron för ögonen. Euron först. Det har talats betydligt mindre verksamhet först. Men det blir ofta så då eurona inte räcker till. På samma sätt som det inom naturvetenskaper finns en massverkans lag, så finns det nog något liknande inom ekonomiska vetenskaperna. Trots att man inom de ekonomiska vetenskaperna för ca 20 år sedan påstod att e-business var något helt nytt och annat, fanns det vissa sanningar som aldrig ändrade. Som att ett företag inte kan gå med förlust hur länge som helst (egentligen en väldigt kort tid). Om det som går ut överskrider det som kommer in blir det fel – väldigt fel! Detta gäller även för universitet.

Det blev en tung process med samarbetsförhandlingar, uppsägningar och anställningsstopp och tuffa frågor kring vad vi verkligen ska göra och vad vi inte längre ska göra. Där har vi väl inte riktigt ännu hittat alla svar. Svårigheten ligger i att vår verksamhet är sådan att “våra båtar svänger väldigt långsamt”. Vi kan inte upphöra bums med en utbildning utan det sker alltid med en viss övergångstid. Vi kan upphöra med antagning nästa år, men har ändå kvar skyldigheten att ordna för de som redan är antagna. Och så det finlandssvenska ansvaret.

I ett skede var mitt standardsvar Nej på alldeles för mycket. Men det var nej till alla, jämt fördelat. Och även om det inte är roligt så är det lättare att svara rättvist nej. Det är betydligt svårare att vara selektivt tja, kanske och jo och kunna hitta hållbara motiveringar till en sådan selektivitet. Då hjälper ÅAs strategi lite – för motiveringarna.

Men man kan inte bygga en organisation med nej! Att bygga en organisation, för en oviss framtid, som ligger någonstans 2022 eller 2025 handlar rentav om att inge sig i ett kollektivt gissande. För oss här vid ÅA gäller det att försöka konkretisera idag det kunskapsbehov som är relevant om si så där 5–7 år. Nu talar jag inte om enskilda kurser utan den helhet som enskilda kurser resulterar i. Hur skapar vi strukturer som möjliggör flexibilitet utan att ge avkall på kvalitet? Hur kan vi skapa mera med mindre?  Ett delsvar på dessa frågor är att vi måste lära oss att göra det vi gjort på ett annat sätt och framförallt smartare. Uniservice jobbar med detta!

Vi har renoverat våra kandidatprogram och renoverar nu våra magisterprogram. Just för att kunna säga jo – inte nej. Det är ett tidskrävande arbete för vi vill tänka nytt och vi vill tänka bra och ännu bättre. Vi vill också mycket gärna skapa utbildningar som svarar på behov som vi gissar och tror oss veta att finns om 5–7 år, eller ännu snarare. Den största utmaningen under den resterande tiden är att säga jo, inte längre nej. Att våga göra val och att bygga. Jo!