Kategoriarkiv: Vicerektor Christina Nygren-Landgärds

Kontinuerlig utbildning och utbildningsexport

Christina Nygren-LandgärdsDet nya begreppet i den finländska utbildningsvärlden denna höst är kontinuerligt lärande eller det mer kända ”jatkuva oppiminen”. Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst 30 miljoner för utvecklingsarbete som stöder verksamhet som syftar till kontinuerligt lärande vid universiteten. Ministeriet har också definierat regionala bristområden, d.v.s. vilken kunskap och kunnande det råder brist på i form av arbetskraft inom vilka regioner. Då det gäller Egentliga Finland och Österbotten råder det bl.a. brist på IT kunnigt folk och personer som har hand om olika aspekter i samband med SOTE-processen.

Arbetet tar inte slut, men det ändrar form skriver UKM i sin rapport Jatkuvan oppimisen Suomi och hänvisar till OECD analyser. Bland annat artificiell intelligens kommer att medföra en snabb förändring av arbetsuppgifter inom en del sektorer och UKM frågar sig om det egentligen är så att det i förändringsprocessen föds mer nytt arbete då det gamla försvinner. Hur det än är blir måste vi få till ett nytänk då det gäller relationen studier och arbetsliv.

Vid Åbo Akademi är vi beredda på förändringar i och med den nya utbildningsstrukturen på kandidat- och magisternivån. Utbildningsstrukturen uppmuntrar till mångsidiga studier och profilering i linje med läggning och intresse. Utbildningsstrukturen möjliggör även studieinslag med hög samhälls- och arbetslivsrelevans och nya grepp såsom digitalisering och artificiell intelligens.

I samband med UKMs satsning på kontinuerligt lärande har vi tagit fram en modell för hur Åbo Akademi dels kunde få bättre samarbete med samhälle och näringsliv i sin utbildningsverksamhet, dels ta fram nya studiehelheter för kontinuerligt lärande och i förlängningen utveckla utbildningspaket för försäljning. För att utveckla innehållet i modellen vill Åbo Akademi samarbeta med andra högskolor särskilt Turun yliopisto och Vaasan yliopisto. Genom att universiteten bidrar med sina styrkeområden kan vi skapa flerspråkiga utbildningshelheter för särskilt Västra Finlands behov av kontinuerligt lärande. Särskilt inom det sociala området och hälsovårdsområdet är betjäning på det egna modersmålet av stor vikt.

För att våra utbildningar inte bara ska hänga med samhällsutvecklingen utan vara i frontlinjen av utvecklingen behöver vi ha mer samverkan med samhälle och näringsliv. Detta kunde ske genom att till varje utbildning ansluta en referensgrupp av externa experter som ger impulser till nya inslag och kan samverka med universitetet t.ex. då det gäller praktikplatser och utvecklingsprojekt men även personalens möjligheter att genom interaktion känna till näringslivets behov och samtidigt förbättra sina egna kunskaper om olika nya arbetsuppgifter.

Åbo Akademi har ett aktivt Center för livslångt lärande som har lång erfarenhet av samhällskontakter, utvecklingsprojekt och försäljning av utbildning. De nya utbildningssatsningarna kan byggas upp så att de förutom att de kan vara en del i den ordinarie utbildningen även kan säljas som studiehelheter eller utbildningar till personer i arbetslivet i Finland eller till andra länder. Här finns utrymme för att ta tillvara CLLs kunnande i uppbyggnaden av utbildningsarrangemang och utbildningsförsäljning.

Försäljning av utbildning är för övrigt ännu bara i barnskorna vid Åbo Akademi. Men tack vare sin ämnesbredd, placering i Norden och internationella kontakter kunde Åbo Akademi utveckla denna verksamhet betydligt. Vi vet att många i personalen kontinuerligt kontaktas i frågor om utbildningsexport, men det har inte funnits ett system för hur dylika ärenden ska behandlas, varför frågor om samarbete inte alltid har lett till resultat. Numera är Åbo Akademi delägare i Finland University och kan därigenom få administrativt stöd inte enbart för internationell marknadsföring, men också för försäljning av studiehelheter eller utbildning. För samarbetet med Finland University ska Åbo Akademi under denna vinter bygga upp en fungerande struktur som hjälper ämnen och utbildningar att komma igång med utbildningsförsäljning och -export.

Nu väntar vi på UKMs beslut om finansiering av utveckling av kontinuerligt lärande och hoppas på det bästa.

Ha en riktig skön fortsättning på hösten!

Christina Nygren-Landgärds,
Vicerektor för utbildning

 

Sexuella trakasserier och kränkningar – berör det mig?

Christina Nygren-LandgärdsKampanjen mot sexuella trakasserier tog fart då filmstjärnan Alyssa Milano hade fått nog och satte igång en kampanj på sociala medier genom #metoo-kampanjen som är en fortsättning kvinnorättsaktivisten Tarana Burkes kampanj. Genom #metoo började kvinnor världen över dela med sig av sina erfarenheter om sexuella trakasserier och övergrepp genom olika #upprop. Erfarenheterna kom in även i min dator och telefon och jag började läsa. Jag blev tyst och inåtvänd, ledsen och upprörd – illamående. Känslorna rev i mig. Jag kunde inte sova ordentligt på flera nätter. Kvinnor vittnar om sådana hemska övergrepp att jag har svårt att förstå hur de i tysthet har klarat av att gå vidare. Jag förstår den livsviktiga betydelsen av kampanjen, att våga berätta, bli lyssnad på, tagen på allvar och känna stöd. Då det värsta illamåendet så småningom lagt sig började jag diskutera kampanjen med alla som kom i min väg. Genom detta växte förtvivlan till en vilja att göra någonting åtminstone i den gemenskap där jag själv verkar.

Det första för Åbo Akademis del var att ta ett förtydligat avstamp i arbetet mot trakasserier genom att i ett offentligt meddelande konstatera att ”Åbo Akademi är en av Svenskfinlands största arbetsgivare och en av Svenskfinlands största utbildningsinstanser, där flera tusen människor jobbar, studerar och tillbringar sin vardag och ofta också en stor del av sin fritid. Sexistiska anspelningar, trakasserier och kränkningar av olika slag förekommer vid Åbo Akademi, precis som i övriga samhället.” Det är ett viktigt konstaterande. Att tro att den egna gemenskapen skulle vara fri från trakasserier är att bedra sig själv. Inom en vecka har jag sedan varit med om tre givande brainstormingmöten om vad Åbo Akademi kan göra. Alla verkar vara överens om att det här är viktigt. Vi måste fortsätta diskutera, men inte bara diskutera utan även upplysa, utbilda och förändra.

Samtidigt har vi i diskussionerna kunnat konstatera att fenomenet är mångdimensionellt och ibland litet svårt att sätta ord på och hur man förstår olika begrepp dessutom starkt kopplat till egna erfarenheter – så var ska vi börja och vad kan vi konkret göra? Universitetets jämställdhets- och likabehandlingsplaner liksom processer för behandling av hantering av osakligt bemötande och trakasserier ger ramarna för arbetet, men hur ska vi kunna nå alla med målet nolltolerans i sikte?

Personligen känner jag att vi behöver jobba utifrån ett bredare perspektiv. #metoo kampanjen berättar om kvinnors situation i hela världen. Vi kommer inte ifrån det faktum att vi trots samhällsutvecklingen och jämställdhetssträvanden fortfarande verkar ha en kvinnosyn i vårt samhälle som tillåter en i många fall, kanske icke-medveten, nedsättande attityd mot kvinnor och som i sin tur i många fall kan vara grunden till tystnaden kring sexuella trakasserier. Tystnaden syns i de utsattas självrannsakan och bortförklaringar inför sig själv ”jag är onödigt känslig”, ”jag överreagerar”, etc. Men känner man obehag så känner man obehag, vill man inte så vill man inte. Vårt mål måste därför vara att forma en arbets- och studerandekultur där kvinnorna vågar säga ifrån, blir hörda och blir tagna på allvar och att trakasserarna ska lära sig lyssna, förstå och ändra sitt beteende. Utan att förminska kvinnornas situation tycker jag samtidigt att det är viktigt att vi kommer ihåg att vem som helst kan utsättas för sexuella trakasserier och att vem som helst kan vara en sådan som trakasserar. Därför behöver arbetet mot alla former av sexuella trakasserier ske på bred front.

Nu är julen snart här. Jultiden ska vara en tid av glädje och samvaro. Alla behöver en tid av lugn, ro och eftertanke. Låt oss se #metoo som ett steg i rätt riktning även under jultiden så att vi med ord och handling visar att vi respekterar varandra och andra.

Varma lillajulhälsningar till alla!
Christina Nygren-Landgärds, vicerektor

 

Är svenska på svenska?

Christina Nygren-LandgärdsRektor tillsatte den 10.3.2015 en arbetsgrupp för utarbetande av nytt språkprogram för Åbo Akademi. Förslaget till nytt språkprogram är för närvarande på remiss till alla enheter och studentkåren. Arbetet med språkprogrammet väckte många frågor. En central fråga i arbetsgruppen blev ”Är svenska på svenska?”

Enligt universitetslagen är förvaltningsspråket och undervisningsspråket vid Åbo Akademi svenska och förordningen om utbildningsansvar visar på Åbo Akademis utbildningsansvar, d.v.s. inom vilka utbildningsområden akademin ska ha och får ha utbildningar och på vilken utbildningsnivå. Om man på ett enkelt sätt ser på detta skulle man kunna tro att hela Åbo Akademis verksamhet ska vara på svenska. Men så enkel är inte verkligheten. Verkligheten är flerspråkig och Åbo Akademi behöver göra klart för sig vad svenska som förvaltnings- och undervisningsspråk betyder.

Från nationellt håll önskas mer och mer samarbete och gemensamma strukturer mellan universiteten. Åbo Akademi är av tradition ett universitet som uppmuntrar till samarbete. Men samarbete är inte det samma som bildandet av gemensamma strukturer. Det senare får en större betydelse för språkanvändningen. Betyder vid bildandet av gemensamma strukturer med t.ex. ett finskspråkigt universitet att språket som används i undervisningen är engelska och förvaltningsspråket är finska och att Åbo Akademi likväl är ett svenskt universitet?

Var går gränsen för när vi inte längre kan säga att Åbo Akademis verksamhet är på svenska? Är det genast då andra språk används? Är det då andra språk används till hälften? Eller är det då personerna tänker på svenska men talar ett annat språk? Det sistnämnda kan verka skrattretande, men vem av oss har inte hört ett anförande på det andra nationalspråket och med avslutningen – och samma på svenska! Hur ställer sig Åbo Akademi till ett sådant resonemang?

Enligt Åbo Akademis strategi ska akademin vara ett internationellt universitet, men med särskilt intresse för nordiskt samarbete. Åbo Akademi är i den märkliga situationen att samarbete och bildandet av gemensamma strukturer med ett universitet i annat nordiskt land inte inbegriper problem i språkanvändningen. Åbo Akademi likställer i sin examensstadga användningen av svenska, norska och danska i studierna.

Men övrig internationalisering betyder i allmänhet övergång till engelska som verksamhets- och undervisningsspråk. Hur mycket av Åbo Akademis utbildningar kan vara på engelska för att vi ändå ska anse att universitetets undervisningsspråk är svenska? Är det såsom examensstadgan säger då enbart en del av utbildningen är på engelska eller är det då enbart någon utbildning vid universitetet är på engelska? Är det då dubbleringar i utbildningsutbudet är på engelska eller är det då alla magisterutbildningar är på engelska, men kandidatutbildningarna är på svenska?

Vad betyder det att kunna det svenska språket? Åbo Akademi önskar fler både finskspråkiga studerande och studerande med andra språk. Men samtidigt vill Åbo Akademi värna om det svenska språket och styr bl.a. antagningen genom språkprov. Ska studerande kunna svenska när man börjar studera vid Åbo akademi eller kan man lära sig efter hand? Är Åbo Akademi en sådan svensk miljö att man kan lära sig svenska språket under sin studietid? Och var ska vi sätta ribban för ett gott svenskt språk i slutarbetena? Idag har Åbo Akademi ställt den så högt att t.o.m. rikssvenskar har svårt att klara den. Hur långt sträcker sig Åbo Akademis ansvar för att de som avlagt examen vid Åbo Akademi behärskar svenska språket? Var ska ribban vara?

Bland annat dessa frågor diskuterades i arbetsgruppen både länge och väl. Resultatet av diskussionen kan ses i förslaget till språkprogram. Jag hoppas alla med intresse för språkfrågor tar del av förslaget och bidrar till ett remissvar. Det är viktigt att vi har en gemensam riktlinje för Åbo Akademis verksamhet och utveckling även då det gäller språkfrågan.

Vinterhälsningar från

Christina Nygren-Landgärds

Vicerektor

På vicerektorns bord just nu

Christina Nygren-LandgärdsVad sysslar en vicerektor med? Den frågan ligger i luften då folk frågar vad jag jobbar med. Svaret är ”allt möjligt”. Samtidigt som den nya organisationen söker sin form och arbetssätt rullar ärenden vidare och i mitt huvud snurrar särskilt några ärenden, GUN t.ex.

GUN-logotypGUN, är den nya GrundUtbildningsNämnden och en ny viktig tillgång i mitt arbete. GUN behandlar allehanda ärenden och frågor om utbildning och undervisning, initierar ärenden och ger mångsidiga och professionella synpunkter på olika ärenden. Vid vårt första möte diskuterade vi bland annat auditering, kandidatrespons, magisterutbildning, examination och bedömning, schemaläggning och examensstadgan. Anteckningar från våra möten finns på ÅA:s hemsidor. Vid vårt möte i maj ska vi bl.a. diskutera undervisningstoppenheter och antagningskvoter. Det mest positiva med GUN så som jag upplever det är att nu har vi en nämnd som kan hjälpa ledningen att fundera bredare kring olika utbildningsfrågor och på Åbo Akademis utbildningar utifrån ett helhetsperspektiv. GUN består av åtta utbildningslinjeansvariga och fyra studerande med suppleanter, mig, direktören för FUS, Mats Lindfelt och sekreterare i nämnden är Gurli-Maria Gardberg.

Nationella centret för utbildningsutvärderingDen förestående auditeringen har tendens att sluka det mesta av min tid just nu. Auditeringen är på sätt och vis påtvingad utifrån eftersom universitetslagen förpliktigar högskolorna att delta i extern utvärdering med några års mellanrum, men samtidigt ett välkommet arbete då jag ser att auditeringen medvetandegör oss om viktiga kvalitetsfrågor och hjälper oss i utvecklingen av universitetets verksamhet och kvalitetshanteringssystem. Åbo Akademi auditerades första gången år 2009 med positiv utgång. Nu är andra varvet av auditering på gång. Rådet för utvärdering av högskolornas auditeringshandbok hjälper oss att sammanställa det material som behövs för auditeringen. Auditeringsmaterialet skickas iväg den första september och auditeringsgruppen kommer under hösten att på olika sätt informera och engagera personal och studerande i auditeringen. Auditeringskommittén besöker Åbo Akademi den 24–26 november. Åbo Akademis kvalitetskoordinator Ole Karlsson är kontaktman i detta ärende. Om Åbo Akademi blir godkänd i auditeringen får universitetet en kvalitetsstämpel. Det strävar vi efter!

KandidatresponsEnkäten Kandidatrespons är nu inne på sitt andra år och vi börjar få en uppfattning av hur kandidaterna upplevt och upplever sina studier vid Åbo Akademi. Kandidatresponsen visar goda resultat för Åbo Akademi, men antalet som svarar skulle behöva vara fler. Både hur studerandena svarar och hur många som svarar påverkar universitetets ekonomi. Vi talar om miljoner! Studerandena trivs bra vid Åbo Akademi och de flesta uppger att ÅA är det universitet där de helst ville studera då de sökte studieplats. Då det gäller undervisning och handledning finns det utrymme för förbättring, vilket jag kommer att fundera på tillsammans med GUN. Ta gärna del av resultaten www.abo.fi/student/kandidatrespons_rapporter och uppmuntra studerande att svara på enkäten. Svaren hjälper oss att förbättra vår verksamhet och vi får bättre ekonomi.

Undervisnings- och kulturministerietAnnat som rör sig i mitt huvud är specialiseringsutbildningar. Ministeriet har nämligen introducerat denna nya form av utbildning som ska omfatta minst 30 sp och ges efter magisterutbildningen. Orsaken till dessa utbildningar sägs vara att Finland håller hög nivå på sin utbildning och att folket är utbildat, men att vi saknar spets- eller specialkunnande. Nu ges universiteten och yrkeshögskolorna möjlighet att tillsammans fundera på vilka specialiseringsutbildningar som kan erbjudas. Pengar finns att söka för ändamålet, både för planeringsskedet och inledningsskedet. Vid Åbo Akademi ställer vi oss försiktigt positiva till de nya utbildningarna. Vi utreder behov och möjligheter och är med i olika planeringsgrupper. Åbo Akademis kontaktkvinna i ärendet är Tina Engblom.

Det bästa sättet att undvika en kris är att ha en plan.Krishantering upplever jag som väldigt viktig och från 1.1.2015 har Åbo Akademi en ny ledningsgrupp för krishantering. Arbetet inom ledningsgruppen pågår kontinuerligt, men särskilda frågor har under våren varit t.ex. behov av riktlinjer för att förebygga och hantera rusmedelsmissbruk bland studerande, behov av säkerhetsgrupp för ÅA i Vasa och behov av ordningsstadga. Rektor har fattat beslut om arbetsgrupper för att utarbeta underlag för det fortsatta arbetet. Tydliga riktlinjer för krishanteringsarbetet är viktigt, inte för att vi önskar problem och kriser i vår verksamhet, utan för att kunna undgå dem och om de ändå uppstår veta hur vi ska handla. Min förhoppning är att vi snabbt även ska komma igång med praktiska övningar för eventuella krissituationer.

Jämställdhet och likabehandlingLikabehandling och jämställdhet vid Åbo Akademi ska likaså diskuteras kontinuerligt och av alla men är förstås särskilt på agendan för Åbo Akademis jämställdhetskommitté där jag fungerar som ordförande. Alla önskar vi oss jämställdhet och likabehandling, men det blir inte så, och blir det så upprätthålls det inte, om vi inte ständigt medvetandegör oss om och kontinuerligt synliggör och behandlar de frågor det handlar om. Åbo Akademis styrelse godkände den 12 december 2014 en ny plan för jämställdhet och likabehandling vid Åbo Akademi. Läs gärna den!

I övrigt får jag meddela att jag numera är heltid i Åbo med arbetsrum på Domkyrkotorget 3, andra våningen. Jag trivs bra med både arbetsuppgifter och staden och vill härmed önska universitetssamfundet vid Åbo Akademi och alla andra vänner av Åbo Akademi Glad Valborg och en solig och inspirerande fortsättning på våren!

Christina Nygren-Landgärds
Vicerektor med ansvar för utbildning