Etikettarkiv: svenska

Tvåspråkighetens dominobrickor

Göran DjupsundÅbo Akademi har som Finlands svenskspråkiga universitet förpliktelsen att utbilda svenskspråkiga akademiker för samhällets olika behov. Vi skall tillfredsställa den offentliga sektorns behov av kunnig personal, av lärare, av kommunala och statliga – snart även landskapens – tjänstemän. Vi talar här om folk som har sin utbildning på svenska men vilka även lever upp till lagens bestämmelser om minst nöjaktig skriftlig och muntlig förmåga att behärska finska. På motsvarande sätt säkerställer våra finska universitet tillgången av finskspråkiga tjänstemän; även de med krav på kunskaper i landets andra nationalspråk. Dessa språkkrav på högre tjänstemän utgör enligt mig själva grundbulten i landets inte bara förvaltningsmässiga utan även dess faktiska tvåspråkighet.

Vi vid ÅA fixar nog vår del men dagens språkklimat föder tre frågor. Kommer de finska universiteten att klara sitt uppdrag och vidare, kommer kraven på de berörda tjänstemännen även i framtiden att inbegripa krav på att de behärskar landets bägge nationalspråk? Och om inte, vilken betydelse har detta dels allmänt, dels för ÅA och de magistrar vi utbildar?

Min framtidsvision består bildlikt talat av en rad på hög kant ställda dominobrickor som försvar för tvåspråkigheten. Den första brickan som började vackla var svenskans försvagade position i den finska grundskolan; man påbörjade studierna allt senare och läste allt mindre. Denna bricka skuffade i sin tur omkull den följande, – den obligatoriska studentsvenskan som försvann för något år sedan. Nu har regeringsprogrammet en skrivning om experiment med att ha svenskan helt frivillig i grundskolan. Lite bromsar Sanni G-L men givet opinionerna inte bara inom Sannfinländarna utan även Samlingspartiet och speciellt Centern är jag övertygad om att experiment kommer igång inom en snar framtid. Där vacklar den nästa dominobrickan. Då vi väl har läget att en avsevärd andel av studentkullarna knappt läst någon svenska så stärks de finskspråkiga universitetens och yrkeshögskolornas krav på att lätta på de krav på svenska som ingår i deras examina; nu klagar man ju på att studietiden till följd av detta förlängs oskäligt mycket. Och då vi väl har en situation där en betydande andel av de finskspråkiga nya magistrarna inte läst svenska, men andra språk, ja då blir det en total politiskt omöjlig situation att hålla kvar tröskelkravet om de bägge inhemska för högre offentliga tjänster. Där faller då den sista dominobrickan i försvaret av landets jämbördiga tvåspråkighet inom förvaltningen.

Ur ett svensk- och tvåspråkigt perspektiv är all utveckling åt det skisserade hållet beklagansvärd. Samtidigt blir det allt viktigare att Åbo Akademi för sin del fullföljer sitt uppdrag att utbilda de svenskspråkiga akademiker det offentliga Finland behöver. Skulle vi ännu, från en redan bra nivå, lyckas höja våra magistrars språkkunnighet – i finska men även i språk såsom spanska, tyska och ryska – så kan i bästa fall det för svenskan otjänliga språkklimatet i landet vändas till vår och våra magistrars fördel. Det tycker jag att vi skall jobba för!

Göran Djupsund
Rektor i Vasa

Är svenska på svenska?

Christina Nygren-LandgärdsRektor tillsatte den 10.3.2015 en arbetsgrupp för utarbetande av nytt språkprogram för Åbo Akademi. Förslaget till nytt språkprogram är för närvarande på remiss till alla enheter och studentkåren. Arbetet med språkprogrammet väckte många frågor. En central fråga i arbetsgruppen blev ”Är svenska på svenska?”

Enligt universitetslagen är förvaltningsspråket och undervisningsspråket vid Åbo Akademi svenska och förordningen om utbildningsansvar visar på Åbo Akademis utbildningsansvar, d.v.s. inom vilka utbildningsområden akademin ska ha och får ha utbildningar och på vilken utbildningsnivå. Om man på ett enkelt sätt ser på detta skulle man kunna tro att hela Åbo Akademis verksamhet ska vara på svenska. Men så enkel är inte verkligheten. Verkligheten är flerspråkig och Åbo Akademi behöver göra klart för sig vad svenska som förvaltnings- och undervisningsspråk betyder.

Från nationellt håll önskas mer och mer samarbete och gemensamma strukturer mellan universiteten. Åbo Akademi är av tradition ett universitet som uppmuntrar till samarbete. Men samarbete är inte det samma som bildandet av gemensamma strukturer. Det senare får en större betydelse för språkanvändningen. Betyder vid bildandet av gemensamma strukturer med t.ex. ett finskspråkigt universitet att språket som används i undervisningen är engelska och förvaltningsspråket är finska och att Åbo Akademi likväl är ett svenskt universitet?

Var går gränsen för när vi inte längre kan säga att Åbo Akademis verksamhet är på svenska? Är det genast då andra språk används? Är det då andra språk används till hälften? Eller är det då personerna tänker på svenska men talar ett annat språk? Det sistnämnda kan verka skrattretande, men vem av oss har inte hört ett anförande på det andra nationalspråket och med avslutningen – och samma på svenska! Hur ställer sig Åbo Akademi till ett sådant resonemang?

Enligt Åbo Akademis strategi ska akademin vara ett internationellt universitet, men med särskilt intresse för nordiskt samarbete. Åbo Akademi är i den märkliga situationen att samarbete och bildandet av gemensamma strukturer med ett universitet i annat nordiskt land inte inbegriper problem i språkanvändningen. Åbo Akademi likställer i sin examensstadga användningen av svenska, norska och danska i studierna.

Men övrig internationalisering betyder i allmänhet övergång till engelska som verksamhets- och undervisningsspråk. Hur mycket av Åbo Akademis utbildningar kan vara på engelska för att vi ändå ska anse att universitetets undervisningsspråk är svenska? Är det såsom examensstadgan säger då enbart en del av utbildningen är på engelska eller är det då enbart någon utbildning vid universitetet är på engelska? Är det då dubbleringar i utbildningsutbudet är på engelska eller är det då alla magisterutbildningar är på engelska, men kandidatutbildningarna är på svenska?

Vad betyder det att kunna det svenska språket? Åbo Akademi önskar fler både finskspråkiga studerande och studerande med andra språk. Men samtidigt vill Åbo Akademi värna om det svenska språket och styr bl.a. antagningen genom språkprov. Ska studerande kunna svenska när man börjar studera vid Åbo akademi eller kan man lära sig efter hand? Är Åbo Akademi en sådan svensk miljö att man kan lära sig svenska språket under sin studietid? Och var ska vi sätta ribban för ett gott svenskt språk i slutarbetena? Idag har Åbo Akademi ställt den så högt att t.o.m. rikssvenskar har svårt att klara den. Hur långt sträcker sig Åbo Akademis ansvar för att de som avlagt examen vid Åbo Akademi behärskar svenska språket? Var ska ribban vara?

Bland annat dessa frågor diskuterades i arbetsgruppen både länge och väl. Resultatet av diskussionen kan ses i förslaget till språkprogram. Jag hoppas alla med intresse för språkfrågor tar del av förslaget och bidrar till ett remissvar. Det är viktigt att vi har en gemensam riktlinje för Åbo Akademis verksamhet och utveckling även då det gäller språkfrågan.

Vinterhälsningar från

Christina Nygren-Landgärds

Vicerektor