Andra kvällen i samtalsserien Moraliskt självförsvar som ordnades på Arbis i Åbo 20.4.2016.
Kvällen inleds med ett samtal mellan ÅA-forskarna Camilla Kronqvist (filosofi), Ruth Illman (religionsvetenskap), Hugo Strandberg (filosofi) och Rita Nordström-Lytz (pedagogik). Efter det deltar publiken.
Första kvällen i samtalsserien Moraliskt självförsvar som ordnades på Arbis i Åbo 3.3.2016.
Del 2: Publiken deltar i samtalet.
Del 1: Kvällen inleds av samtalsmoderator Camilla Kronqvist (filosofi) i ett samtal med ÅA-forskarna Elina Pirjatanniemi (professor i folkrätt), Antony Fredriksson (filosofi) och Carolin Ahlvik-Harju (teologisk etik med religionsfilosofi). Klicka här för att lyssna på del 1.
Första kvällen i samtalsserien Moraliskt självförsvar som ordnades på Arbis i Åbo 3.3.2016.
Del 1: Kvällen inleds av samtalsmoderator Camilla Kronqvist (filosofi) i ett samtal med ÅA-forskarna Elina Pirjatanniemi (professor i folkrätt), Antony Fredriksson (filosofi) och Carolin Ahlvik-Harju (teologisk etik med religionsfilosofi).
I del 2 deltar också publiken. Klicka här för att lyssna på del 2.
P.g.a strul med tekniken kommer vi in i ljudet lite sent. Camillas Kronqvists inledning kan du läsa i sin helhet här (ljudfilen längst ner i inlägget):
”Det höjs allt mer röster om att vårt finländska samhälle, vår kultur, eller nation måste skyddas från främmande influenser. De europeiska värderingarna, sägs det, hotas av de pågående flyktingströmmarna. För att försvara dessa värderingar, sägs det, måste vi inse att måttet är rågat, vi kan inte göra mer. Men vad är det vi inte kan göra och vad är de värderingar vi tänker oss att vi ska försvara? Vet vi ens vad våra värderingar är? Och vad är våra värderingar värda om vi är beredda att ge upp dem för att försvara dem.
Det här är frågor som jag för tillfället tänker lämna öppna. Men jag vill säga att det jag menar med ”moraliskt självförsvar” inte börjar i ett resonemang om våra, specifikt europeiska värderingar, eller med vår finländska kultur, hur än de här ska förstås. Den börjar med oss själva, vår tro på att göra gott och våra förhoppningar om att bemötas på ett gott sätt av andra. Än mer handlar det om hur denna tro sätts på prov, och kanske också på spel, när vi förlorar oss i rädslor och i resonemang om vad ”alla andra gör eller inte gör” eller ”vad som nu kan krävas av oss moraliskt”. Den ställer frågor om vår moraliska integritet, vad vi förmår se som möjligt och genomförbart i vårt liv med andra. Sist och slutligen frågar den efter vad vi alls kan se som gott i mänskligt liv och hur vi uppehåller tron att det vi gör, och om det är gott, spelar en roll.
Det finns kurser i hur man kroppsligen tränar upp sin förmåga till självförsvar. Tanken här är att det inte räcker att en gång se hur man ska göra. Om man faktiskt måste försvara sig, finns det inte tid att tänka efter så mycket. Därför måste man själv träna så länge tills rörelserna sitter i ryggmärgen.
Det finns paralleller till moraliskt självförsvar här. Vi tränar upp vår moraliska känsla, och vårt moraliska handlag, genom att praktisera godhet, genom att bemöta andra vänligt och fördomsfritt, genom att förlåta och inte vara långsinta, genom att försöka vara rättvisa, genom att försöka ge en så god beskrivning av andra som möjligt. Men till skillnad från det fysiska självförsvaret så handlar moraliskt självförsvar inte enbart om att skydda sig mot yttre hot. Vi måste också se hur vi själva kan bli våra egna fiender, hur rädslor, tvivel, misstro, elakhet, kan börja gro i oss själva.
Här är moraliskt självförsvar mer likt vårt immunförsvar. Om min kropp har ett försämrat immunförsvar försämras mina försvarskrafter mot sjukdomar. Jag blir lätt smittad av förkylningsepidemier. Jag kan förstärka mitt immunförsvar genom att vårda min kropp, genom att äta hälsosamt och vitaminrikt, få tillräckligt med sömn, minska stress, genom olika former av träning stärka kroppen. Jag kan stärka mitt moraliska immunförsvar genom att vårda min själ. Eftersom kropp och själ inte är klart åtskilda, så vårdar jag många gånger min själ när jag vårdar min kropp. Det är ofta lättare att handla gott mot andra när jag själv mår bra. Men jag måste också vårda min själ genom att se till mina tankar, genom att fundera på hur vi börjar tänka på oss själva och andra när vi inte mår bra.
Moraliskt självförsvar är nödvändigt i en tid då vi tankemässigt lätt verka kunna smittas av argumentativa svängar och uttöjda, mångtydiga begrepp. Olika tankar kan plötsliga börja låta rimliga, såsom de invandringskritiska rösterna. Varför tänkte jag då tidigare att det fanns något korrupt i det? Här måste jag fråga mig själv vad som hänt, när vissa tidigare främmande synsätt börjar kännas som de enda möjliga. Har jag gått med på något som är bra, har jag haft en insikt och utvecklats som en människa, eller har jag blivit smittat av en tankestruktur som är fientlig och som kommer att bli farlig? Både för andra och mig själv. Vad vill och kan jag stå för? Hur kan jag försvara mig själv mot retoriska angrepp på min/vår moraliska integritet?”
Samtalsserien ”Moraliskt självförsvar” bandas in och ljudfilerna läggs ut här.
Första samtalet förs den 3 mars 2016.
Andra samtalet förs den 20 april 2016.
