Anna Forsman – årets ÖPU-lärare

20160613_140737_red
Jag vill inleda med att tacka CLL och Öppna Universitetet som kursarrangör – och naturligtvis alla studerande som jag har haft glädjen att träffa genom åren inom ramen för mina kurser – för ett gott samarbete. Det är er förtjänst att jag fått äran att ta emot utmärkelsen ’Årets ÖPU-lärare’. Jag är ödmjukt tacksam och hedrad.

Jag är docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet och universitetslärare i utvecklingspsykologi vid Utbildningslinjen för socialvetenskaper vid Åbo Akademi i Vasa. Jag började undervisa inom ramen för Öppna Universitetet vid Åbo Akademi i Vasa under hösten 2009. Jag var då doktorand i folkhälsovetenskaper och pendlade mellan mina arbetsgivare Nordic School of Public Health (NHV) i Göteborg och Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Vasa, med huvudsaklig arbetsuppgift att forska om den psykiska hälsans främjande och skyddande faktorer och insatser. Eftersom jag sedan tidigare hade en magisterexamen i utvecklingspsykologi från ÅA i Vasa var jag väldigt glad för att återupprätta kontakten och samarbetet till ÅA genom mina uppdrag som ÖPU-lärare.

Jag har sedan dess verkat som kursansvarig i flera olika kurser vid Öppna Universitetet och då främst inom ämnet Hälsokunskap, där jag även var ansvarig för att tillsammans med dåvarande examinator professor Kaj Björkqvist planera studiehelheten när den reformerades år 2013. Det har varit väldigt roligt och givande att få undervisa i mina kompetensområden kring folkhälsans determinanter och relaterad forskning, praxis och policyutveckling – och att på så sätt förhoppningsvis bidra till studerandes kunskapsbyggande inom dessa områden. Det som jag har värdesatt extra mycket när jag undervisat inom ramen för Öppna Universitetet är den bredd och den mångfald som kursgrupperna haft, sett till såväl utbildningsbakgrund som erfarenheter från arbetslivet. Detta har på många sätt berikat undervisningen och även gett mej som lärare nya perspektiv, samtidigt som det har bidragit till att jag har utvecklat mina arbetssätt.

Det som jag som universitetslärare försöker utgå ifrån i min undervisning och handledning är att se till relevans, samt till den samlade forskningsevidens som finns och att alltid lyfta dessa aspekter; Varför är detta viktigt? Och Vad vet vi egentligen om detta ämne? På samma gång som dessa frågeställningar guidar mej som undervisningsplanerare och lärare, hjälper de enligt mina erfarenheter ofta också till i motivationsarbetet och det analytiska tänkandet bland kursdeltagarna. Att på olika sätt belysa både det vi vet och det vi inte vet inom ett visst samhällsaktuellt ämnesområde ger en nyanserad bild av vår kunskap och verksamhet  – och visar framför allt på var vi ännu behöver utvecklas.

Jag trivs väldigt bra i min roll som universitetslärare och uppskattar mycket kontakten som jag får med studerande och kursdeltagare i mitt arbete. Det är genom den kontakten som jag inspireras att kontinuerligt utvecklas i mina kunskapsområden och i mina arbetssätt. Jag ser det som en stor förmån att få bidra till Öppna Universitetets verksamhet – där teori och praktisk relevans många gånger på ett naturligt och okonstlat sätt flätas samman till en givande helhet.