Kulturanalys: ”Livet är ett identitetsskapande projekt”

kulturanalys_blanka_henriksson

Från folkloristik till kulturanalys; Filosofie doktor Blanka Henriksson

Text och bild: Stefan Westergård

Om man vill förstå de makter som formar en människa är kulturanalysen vid Åbo Akademi ett bra första steg. Här undersöks kulturella fenomen ända ner på vardagsnivå för att hitta mönster, orsak och effekt av hur de påverkar oss. Enligt universitetslärare Blanka Henriksson är det i vardagen som vi kan se hur våra föreställningar tar sig uttryck, även om vi ofta är blinda för det som vi själva är vana vid.

  • Kulturanalysen undersöker människors föreställningar, rutiner och vanor. Vår idé är att i det vardagliga ser man ganska mycket. Och det vardagliga är ganska komplext och styrt av olika saker. Det var en antropolog som sa; ”Vi ser inte linsen med vilken vi betraktar världen”. Vi är så vana; ”sådär gör alla”. Men då frågar vi, varför gör alla så? Gör ens alla så? Och de som inte gör det, vad beror det på, frågar Blanka Henriksson.

Kulturella sektorn

Kulturanalys som ämne undersöker därför kulturella uttryck i allt från små vardagliga företeelser till större fenomen. Det kan grovt draget gälla konst, förhållningssätt, traditioner och livshållningar som formar oss till kulturella individer.

Ämnet är relativt nytt inom akademin med en start hösten 2017. Kulturanalysen är närbesläktad med etnologin och folkloristiken men skillnaden ligger i perspektivet. Kulturanalysens perspektiv ligger mer på hur vi anammar och använder kulturella uttryck. Och med kulturella uttryck avses mycket mer än enbart konstfältet.

  • Det studenterna är mest intresserade av är t.ex. populärkultur med allt från film och tv-spel till fanfiction och lajv. Konsumtionsfrågor intresserar, varför väljer vi att klä oss som vi gör eller varför är sminkvideon så populära på youtube? Eller så intresserar olika typer av berättande; både i media och i vardagen. Men du kan absolut studera någonting som har med konst att göra men inte på samma sätt som en konstvetare. Det är snarare hur konsten används i olika situationer.

Med det verktyget kan kulturanalytiker forska i en uppsjö av kulturella uttryck. Varför tänder vi brasor vid påsk och midsommar, varför man berättar sexistiska vitsar, eller hur kan folklore användas inom turism? Genom att undersöka motsvarande fenomen skapar vi en historisk förståelse. Samtidigt blir det kulturanalytiskt intressant när resultaten jämförs med hur fenomenet anammas ute i samhället.

Identitetssökande

Vilka beteenden karaktäriserar då vår moderna tid, genom en kulturanalytikers ögon?

  • Det sker mycket forskning kring det här, men om man grovt förenklar så… vi söker mening hela tiden. Livet är ett identitetsskapande projekt. Identiteten var förr mera given, du ärvde eller föddes in i en grupp eller status. I dag jobbar vi oss till detta, man jobbar med sin identitet.

Bildtext: Enligt Henriksson karaktäriseras vår tid av alla val som vi gör, samt de val som vi inte gör.

kulturanalys_domkyrkan
Enligt Henriksson karaktäriseras vår tid av alla val som vi gör, samt de val som vi inte gör.

Identiteten färgas långt av åsikter, förhållningar och vanor. Men det innefattar också val. Identiteten är det som skapas när vi avgör mellan livets val. Ska man köpa GMO-fritt eller billigt? Kött eller vegetariskt?

  • Vi gör väldigt många olika val. En del väljer att motivera sina val och göra det till en del av identiteten. Kulturanalysen kan inte svara på vad som är rätt eller fel men däremot kan vi kanske svara på hur eller varför. Och vilka konsekvenser dessa val får. Varför blir fler vegetarianer, hur påverkar det allt annat?

Dessa val tar sig också olika uttryck beroende på person och forum. Enligt Henriksson lever vi i flera världar samtidigt, särskilt med tanke på mediasamhället och sociala medier.

  • Du kan ha flera identiteter. Du kan vara en på jobbet medan du är en annan på Facebook. En del upplever det som stressande, det märks också på människor i dag. I stället för att t.ex. bara studera så måste du bli någonting. Man måste jobba med identiteten.

Ett flertal identiteter skapar komplexa mönster ifall att man försöker förstå sig på helheten. Som forskare beskriver Henriksson det som en intressant men samtidigt svår tid.

  • Vi letar efter mönster, men jag tycker det finns många mönster på en gång. Då blir det svårt och vi måste förenkla. Det är det problematiska med kulturanalysen, det känns ofta självklart eftersom det undersöker vardagliga fenomen. Däremot behöver du kunna en massa saker för att se det här självklara, för att kunna beskriva det.

Våra traditioner och högtider är nära förknippade med religion och kultur. När du ser på vår vardag här i 2000-talets Finland. Har vi ändrats mycket?

  • Vi lever i värld där vi får plocka ihop mycket själv. Och människor är ganska andliga tror jag. Om vi talar om andlighet som att människor vill att det ska finnas en mening med saker och ting. Det finns de som säger att t.ex. ritualer blir viktigare eftersom de skapar någonting som är tydligt och strukturerat.

Henriksson tillägger att många lever med uppfattningen att riten och det religiösa skulle försvinna i ett postsekulärt samhälle. Men enligt henne har människan ett starkt behov av rituella handlingar. Många blir till exempel kvar i kyrkan och använder dess riter och system trots att det inte behöver vara kopplat till en högre makt.

  • Det finns många färdiga former som dop, bröllop och andra riter som många håller kvar som en slags övergångsrit, för att markera en förändring. Vi vill helt enkelt ha ett avbrott från vardagen och ha fest ibland. Vi behöver orsaker till fest. Giftermål är inte ett förbund till Gud i samma mån längre, men däremot gifter folk sig i en senare ålder för att visa att det är seriösa avsikter. Ritualerna handlar ofta om att byta status. Tänk på gulnäbbsintagningar, skolavslutningar etc.

Traditionsvetenskap?

Även om kulturanalysen undersöker traditioner är det enligt Henriksson etnologi och folkloristik som egentligen beskrivs som traditionsvetenskaper. Hon menar att många har en snedvriden bild av traditioner som någonting statiskt, att det finns ”rätt och fel” när det kommer till att fira jul eller hålla dop.

  • De brukar fråga, du som är folklorist och kan det här.. Kan man fira eller göra så här? Men firar man så kan man ju fira så. Det finns inget rätt eller fel. Traditioner måste förändras för att leva kvar, inget går att upprepa exakt likadant. Ett bra exempel är senare debatter om Lucia kan vara en man. Samtidigt så har Lucia kunnat spelas av en mansperson längre bak i tiden.Dessutom är likheten till originalhelgonet mycket vag, så vad är egentligen ”äkta”?

I stället menar Henriksson att man bör ta avstånd från vad som är ”genuint” och i stället fokusera på ritens syfte.

  • Ritualerna är viktiga för samhörigheten. Ta till exempel Kalle Ankas jul. Ingen svensk vet varför man kollar på Kalle Anka på jul men det hör till. Likaså anammar många invandrare samma ritual för att passa in. ”Alla gör det”.

Vi är alltså vana att försöka passa in. Vi tolkar omvärlden utefter de referensramar vi har, oberoende om det gäller traditionen med Kalle Anka eller tankar om spöken och gastar.

  • Vi vill gärna tro att vi vet bättre idag. Det som förut var trolleld kanske i dag tolkas som ett UFO eller någon annan konspiration. I stället för att vara rädd för ett skogstroll kanske man fasar en våldtäktsman. Allting handlar om att vi försöker skapa nån slags förståelse, vill veta vad som pågår.

Var jobbar då en kulturanalytiker? Enligt Henriksson är arbetsfältet mycket brett men kultursektorn är ändå den dominerande. Fältet innefattar allt från stora EU-projekt till en hembygdsförening som behöver hjälp med en utställning.

  • Våra studerande jobbar i vitt skilda branscher. Det är mycket projektarbete och evenemang… sen jobbar dom också på muséer. Det kan gälla hjälp med en utställning, gå genom material eller skriva historik. Sen finns det också de som riktar in sig på arkivarbete.

Som för många andra humanistiska ämnen definieras inte kulturanalysen av en specifik kompetens, men samtidigt omfattar den ett brett kunnande.

  • Det är sällan som en arbetsannons specifikt skulle fråga efter en kulturanalytiker eller folklorist. Däremot frågar de ofta efter andra förmågor som du ändå får genom utbildningen. Populariseringsförmågan är också viktig, att kunna ta vetenskaplig litteratur och skapa en förståelig text för allmänheten utan att den blir banal. Det kräver en viss övning.

Blanka Henriksson är själv uppvuxen i Stockholm och är utbildad lingvist. Hon hittade folkloristiken genom ett utbyte i Åbo och där började hennes intresse för ämnet.

  • Det lät spännande och till slut kunde jag inte släppa det. Därför kom jag tillbaks till Åbo och började doktorera. Det är härligt att gå in i forskning med hull och hår men samtidigt ha kontakt med unga människor och få se hur deras ögon öppnar sig för det som är vår vardag…