Specialpedagogik bidrar med förståelse

Alla individer är unika. Enligt PeD Johan Korhonen är det bra att känna till hur man bemöter människor med specialbehov; oberoende om det gäller ADHD eller överprestationer, såväl i skola som i arbetslivet.

Korhonen är aktiv som universitetslärare i specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, men också vid det öppna universitetet (ÖPU). Enligt honom har speciallärarutbildningen alltid varit populär.

  • Jag har hållit kurser i specialpedagogik på ÖPU sedan 2006, det har alltid varit ett populärt ämne. I dag är man mera medveten om barns olikheter, samhället har blivit mer individualiserat i det avseendet, säger Korhonen.

Det är en utveckling som också syns i skolan. Enligt Korhonen går utvecklingen mot en inkluderande pedagogik snarare än exkluderande. Det här sätter större krav på läraren som ofta har stora grupper av individer som ska inkluderas till en helhet.

  • En tid hade vi friskt med specialskolor, men dessa har systematiskt avvecklats. Visst finns det ännu specialklasser men det är ändå mycket mer inkluderande än för 10-20 år sen. Därför blir det viktigt att känna till specialbehov, särskilt som lärare.

Därför studerar många klass- och ämneslärare specialpedagogik för att få en bredare kompetens och kunskap i ämnet. Men Korhonen påpekar att specialpedagogiken också ger nytta utanför skolan.

  • Specialbehov försvinner vanligen inte bara för att man går ut skolan. De fortsätter in i arbetslivet och därför kan det vara bra för vem som helst att känna till vilka utmaningar t.ex. personer med inlärningssvårigheter kan uppleva i olika situationer.

Några yrkesgrupper som Korhonen räknar upp är vårdare, handledare, och i princip alla yrkesroller med någon slags stödande funktion. Också föräldrar.

  • Det är jättemånga föräldrar som går på våra kurser. Det kan hända att något av deras barn har problem inom något område eller har en funktionsnedsättning. De går kurserna för att få mer information.

Men specialpedagogiken omfattar inte bara funktions- och kognitiva nedsättningar. Det omfattar specialbehov, vilket också kan betyda överpresterande barn.

  • Det blir ju en lite spännande situation när till exempel matematikläraren får en elev som kan matematik till och med bättre än läraren. Då blir det nödvändigt för läraren att känna till hur man fortsättningsvis gynnar elevens utveckling.

När samhället förändras ställer det givetvis andra krav på utbildningen. Ett gott exempel är digitaliseringen.

  • Vi har svarat med att lägga in extrakurser på ÖPU inom digitalt lärande. Tekniken är en av de stora utmaningarna. Problemet är att tekniken går snabbt framåt medan forskningen är mera långsam. Innan man har planerat, genomfört, analyserat och rapporterat en studie så har den digitala utvecklingen redan tagit nästa steg.

Men tekniken är inte enbart negativ, Korhonen tillägger att det finns enorm potential.

  • Man måste bara fundera hur den tillämpas bäst, men det finns enorm potential med olika tekniska hjälpmedel, appar, och program. Inom detta område finns det behov av nya forskningsprojekt.

Utbildningen till speciallärare är behörighetsgivande, men det finns lite olika vägar att gå.

  • För att få den breda behörigheten som speciallärare i hela grundskolan och andra stadiet, krävs en kombination av specialpedagogik och klasslärarstudier, så att man antingen läser specialpedagogik som huvudämne eller långt biämne. Då kan ÖPU:s grundstudiepaket vara det första steget på vägen.

Det finns också andra vägar, men Korhonen menar att en kombination av specialpedagogik och klasslärarstudier är mest vanligt och ger den bredaste behörigheten.

  • Det är förstås bara behörigheter för speciallärarjobbet, själva kunskapen har man nytta av i alla situationer som rör människor. Grundstudierna på ÖPU ger en grund som kan tillämpas på många ställen. Det kan också bli lättare att söka in till utbildningen om man studerat på ÖPU innan. Vi dömer inte sökande på kunskapsbasis, men visst hjälper det om man känner till området och visar ett intresse.

Akademiska studier innebär givetvis en mera teoretisk vinkling, men ÖPU:s kursverksamhet kan ofta bli mer dynamisk jämfört med undervisningen på fakulteten.

  • Det kan vara allt från nya studerande till lärare som undervisat i 40 år som deltar. Ofta presenterar jag en teori och så delar någon kursdeltagare med sig av sina praktiska erfarenheter.

När praktik och teori blandas ger det en mera holistisk bild av verkligheten. Däremot kan teorin spara mycket tid i det praktiska arbetet.

  • Det strukturerar upp stödprocessen även om den aldrig är svartvit. Vi är alla egna individer så specialpedagogiken blir aldrig som en kokbok där man kan slå upp sida 153 och läsa om t.ex. ADHD – högstadiepojke. Men man lär sig att analysera och får en bredare kunskap om specialbehov. Allt går bättre med mera kunskap.

Korhonen blev även vald till årets handledare inom akademin, baserat på studerandes nomineringar. Enligt honom ska man ge den studerande mycket frihet.

  • Det gäller att mötas på samma plan, komma överens om förväntningar och målsättningar för avhandlingen och handledningsrelationen och ge plats för studerandes synsätt och intressen. Jag tror det är bra att jag som handledare också forskar själv, så att man förstår vad de själva kämpar med. Samtidigt ser man hur mycket de har utvecklats genom studierna. Det är ett intressant arbete, säger Korhonen.

Text och foto: Stefan Westergård