Etikettarkiv: öppna universitetet

Presentation av Västra Nylands folkhögskola

Utbildningsplanerare Elena Horttana, Västra Nylands folkhögskola

Höstens presentationer av samarbetsparter fortsätter och nu är det Västra Nylands folkhögskola (VNF) som står på tur.

 

Västra Nylands folkhögskola finns i Karis, Raseborg. Skolan inledde sin verksamhet redan år 1905 och har idag både ettåriga studielinjer och kortkurser.

De flesta studerande är unga vuxna, men vid VNF finns också studielinjer som riktar sig till dem som kommer från grundskolan. De senaste åren har VNF också erbjudit linjer med olika slags konst- och kulturinriktningar samt linjer som förbereder för universitetsstudier såsom Natur och medicin och Juridiska programmet.

På kortkurssidan erbjuds både helgkurser och längre helheter. Kurserna behandlar teman som skrivande, konst, kreativitet, hälsa och välmående, kultur och musik. VNF ordnar också ABI-prepkurser samt kurser på högskolenivå via Öppna universitetet.

Bekanta dig gärna med VNF:s utbud på hemsidan!

 

Tack Elena för presentationen av Västra Nylands folkhögskola!

Vi på Öppna universitetet är väldigt glada över samarbetet med VNF.

Brett utbud av Öpukurser erbjuds på Åland

Fyra personer på rad i en soffa.

Fr.v. på bilden Pia Sjöstrand, Mirre Schauman, Marita Ahlfors och Annette Hartvik.

Presentationsrundan av våra samarbetsparter fortsätter med Öppna högskolan på Åland. Populäraste kurserna på Åland är inom psykologi, pedagogik och ekonomi. Öppna högskolan vill satsa på ett brett kursutbud och erbjuder därför också kurser i till exempel genusvetenskap, filosofi, konstvetenskap och språk. I praktiken erbjuds samma ämnen som vid Öppna universitetet vid ÅA.

Planeraren Mirjam ”Mirre” Schauman säger att Öppna högskolan är en viktig kugge i Högskolan på Åland och i hela det åländska samhället. ”Kontinuerligt lärande blir allt viktigare i dagens värld”.  

Öppna högskolan har ett brett utbud av kurser och utbildning; öppna universitets- och YH-kurser, fortbildnings- och uppdragskurser, öppna föreläsningar och seminarier samt större utbildningshelheter. Mycket ges i samarbete med Öppna universitetet vid ÅA eller Centret för livslångt lärande (CLL). Kurserna ges som närstudier, distansstudier eller hybridstudier – allt efter behov och möjligheter. För universitets- och YH-kurser gäller en terminsavgift som från och med hösten är 100 € per termin. Fortbildningskurser har skilda kursavgifter. 

Vid Öppna högskolan betjänas du av planerare Mirjam Schauman (universitets- och högskolekurser och större utbildningshelheter), planerare Pia Sjöstrand (fortbildning och uppdrag), Carina Fant (kurssekreterare med service på plats under kurserna) samt enhetschefen Bo Nygård. 

Historia

Ålands sommaruniversitet grundades 1969. Ganska snart, i början av 1970-talet, började man ge kurser även på höst och vår och då i Ålands högskolas regi.  

År 1993 uppgick Ålands sommaruniversitet helt i Ålands högskola. Högskolan på Åland bildades 2003 och då blev Öppna högskolan en enhet inom den. Samarbetet med Åbo Akademi (ÅA) inleddes direkt från start. 

Ta dig en närmare titt på kursutbudet vid Öppna högskolan på Åland, open.ax.

 

Presentation av Öppna universitetets samarbetspart, Hangö sommaruniversitet

Foto på Anne Holmström och Fredrik Åberg.

Öppna universitetets personal har redan presenterats på sociala medier och bloggen. Nu fortsätter vi med presentationer av våra samarbetsparter. Först ut bland samarbetsparterna är Hangö sommaruniversitet.

Vid Hangö sommaruni ordnas årligen Öpukurser inom bland annat följande ämnen: arbetsplatspsykologi, pedagogik, småbarnspedagogik och specialpedagogik.
Vid Hangö sommaruni står rektor Fredrik Åberg och kurssekreterare Anne Holmström till tjänst och svarar på dina frågor rörande kurserna som ordnas där. Kansliets öppethållningstider är må-fre kl. 9:00-11:30 och kl. 13:00-16:00.

Bakgrund
Hangö sommaruni startade sin verksamhet 1966-67 och samarbetet med Åbo Akademi (ÅA) har pågått sedan dess. Fram till slutet av 1990-talet arrangerades alla kurser i Hangö på sommaren. I och med detta kan man säga att ÅA fick en sommartermin vid Hangö su. Undervisningen och de examensinriktade kurserna vid universiteten förändrades och utvecklingen ledde till en alleuropeisk kvantifierad form med europeisk standard. Som en följd av denna utveckling blev till sist sommarterminen för kort för att tillgodose de studerandes studiebehov, vilket ledde till att Hangö su ända från slutet av 1990-talet ordnat examensinriktade studiehelheter året runt. Sommarkurserna har ordnats i Hangö och kurser övriga tider i Helsingfors. På grund av coronapandemin har en stor del av verksamheten digitaliserats.

Vilken typ av kurser ges vid Hangö su?
Vi har i alla tider fokuserat på pedagogiska, psykologiska och historiska ämnen. Grundstudier i allehanda ämnen erbjuds. Under coronan har det mesta arrangerats i digital studieform. Detta kommer säkert att kvarstå men kopplat till en viss mängd närstudier. Det har tyvärr blivit dyrt att bo i Hangö under sommaren. Och här finns så mycket olika sommararrangemang att det kan vara till och med omöjligt att hitta en bäddplats för bara läraren på ett och samma ställe i bara tre dagar! Detta är ingen lätt situation att handskas med och administrera. Så det digitala har nog blivit en räddning för oss.

Vad är det bästa med Hangö och Hangö su?
Det bästa med Hangö är vår unika natur och det bästa med Hangö sommaruni är nog att vi är en mycket flexibel kursarrangör hälsar Fredrik och Anne.

Annat som ni vill lyfta fram?
Hangö sommaruni arrangerar främst vuxenutbildning, men en betydande del av våra studenter är studerande vid ÅA och ÅA-studerande kan läsa Öpukurser gratis vid Hangö su.

Tack till Fredrik och Anne för presentationen av Hangö sommaruni! Vi fortsätter med det goda samarbetet!

Här hittar du hela kursutbudet samt information om avgifter vid Hangö sommaruni.

Till Öppna universitetets kursutbud

”Det finns så mycket att lära sig” – Nicklas från Sverige trivs med Öpustudier

Porträttbild på Nicklas Lundberg.Öpustuderande kan ha väldigt olika mål med sina studier. Målet kan vara att öka sin kompetens eller intresse för ett specifikt ämne. Eller så är målet kanske att söka in och avlägga en högskoleexamen.
Vi bestämde oss för att intervjua Nicklas från Sverige för att höra hur han hittat Öpus kurser och vad han har för mål med sina öpustudier.
Vem är Nicklas?
– Jag är 47 år och arbetar sen 2011 som speciallärare. Tidigare har jag arbetat som lärare och förskollärare. Jag bor i en kommun strax utanför Stockholm. På min fritid tillbringar jag tiden med min familj och leker med min 3 åriga dotter. Jag läser också lite kurser hos er.
Hur kom du på att börja studera vid Öpu?
– Min fru vars föräldrar är uppfödda i Finland, hittade era kurser. Sen bestämde vi oss för att gå en kurs ihop och det gav i sin tur mersmak och på den vägen är det.
Märker du av att du studerar i Finland och inte i Sverige?
– Det är främst tidsskillnaden som jag måste ha koll på. Jag upplever att man i Finland har ett bra system gällande ansökningar dvs. att vem som helst kan söka och bli antagen, det känns demokratiskt. Jag tycker att lärarna och de kurser jag har gått håller en hög standard och att man har en stor tillit och förtroende för de studerande. I Sverige har jag främst studerat på plats, medan här har undervisning som jag deltagit i varit via nätet.
Har du ett mål med dina studier eller gör du det som hobby?
– Jag och min fru har för avsikt att i framtiden flytta till Finland. Innan dess skulle det ha varit bra om jag hunnit skaffat mig behörighet att arbeta som skolkurator. Alternativt skulle jag kunna tänka mig att arbeta på daghem, jag passar därför på att lära mig om ert skolsystem. Men ni har så många intressanta kurser, så för mig är det nog till stor del också en hobby. Det finns så mycket att lära sig och genom att gå kurser får jag möjlighet att fördjupa mig och öka förståelsen om mig själv, andra och inom olika områden. Nu med tanke på kriget i Ukraina känns dock alla planer inför framtiden osäkra.
Trivs du med studierna?
– Ja, jag trivs riktigt bra. Men just när deadlines närmar sig, så undrar jag ibland varför jag använder min fritid till att studera. Men samtidigt får jag ut så mycket av det och det ger mycket mervärde.
Till sist, har det under kurserna hänt något roligt/överraskande t.ex. med språket?
– Ja, det har hänt ibland. Men tyvärr kommer jag inte på något konkret exempel. Att jag inte kommer på något konkret exempel, tyder väl på att kontexten är viktigare än de enskilda begreppen. Jag har liksom förstått hela sammanhanget och har inte alls upplevt att språkliga skillnader skulle utgöra ett hinder.
Tack Nicklas för att du ville dela med dig av dina tankar och erfarenheter av öpustudier!

Öppna universitetet vid ÅA svarar på efterfrågan på litteraturvetenskap och djurrätt

Dekorativ bild.

 

Anmälan till höstens kurser vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi (Öpu) öppnar den 16 augusti. Öpu har ett mångsidigt utbud på närmare 300 kurser under läsåret 2021–2022.

Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade – man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att avlägga dem. De flesta av Öpus kurser är distanskurser eller nätkurser, vilket innebär att man kan delta i dem oberoende av var man bor.

Nyheter för i år är bland annat grundstudier i litteraturvetenskap och en kurshelhet i djurrätt.

Utbildningsplanerare Katariina Humina säger att man vid Öpu vill svara på en efterfrågan på studier i litteraturvetenskap på svenska.

– Hittills har vi erbjudit olika specialkurser i litteraturvetenskap, de har varit omtyckta och välbesökta. Men vi märker helt klart att det finns efterfrågan på grundstudier, till exempel inom biblioteksbranschen frågar man efter grundstudier i litteraturvetenskap, som är en bra kombination med informationsvetenskap, som Öpu också erbjuder, säger Humina.

Grundstudierna omfattar 25 studiepoäng och inleds 27 september 2021 med kursen Introduktion i litteraturvetenskap på 10 studiepoäng. Också i ämnet informationsvetenskap ges en grundkurs på fem studiepoäng, samt kurserna Informationsledning (5 sp) och Informationssamhället (5 sp).

Kurshelheten i djurrätt, AniLex, fyller en lucka inom rättsvetenskapen globalt. Det råder brist på möjligheter att studera djurrätt – såväl i Norden, Europa som i hela världen. Kurshelheten har tagits fram av Birgitta Wahlberg, som är universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi och en föregångare inom området i den ännu ganska snäva skaran personer i hela världen med vetenskaplig expertis inom djurrätt.

AniLex består av nio kurser, som alla går online på engelska. För de tre första kurserna krävs inga tidigare kunskaper inom rättsvetenskap och de sex följande kurserna kan man avlägga endera med de tre första kurserna som bas eller med annan motsvarande, bevislig rättsvetenskaplig bakgrund.

– Egentligen kan gemene man ha intresse av att avlägga kurserna, alla är välkomna, men särskilt, utöver studerande från olika akademiska områden i Norden, hoppas jag att tjänstemän inom olika förvaltningsområden deltar i kurserna. Det skulle också vara glädjande om lagstiftare, riksdagsledamöter, skulle delta i kurserna, säger Wahlberg.

Öppna universitetets utbud på så kallade Öpuleder ökar detta läsår. Öppna universitetsleden (Öpuleden) är en alternativ form av antagning, där man läser universitetskurser utan att vara inskriven och kan sedan med de avklarade kurserna ansöka om studieplats för examensstudier vid Åbo Akademi. Om man kommer in får man kurserna till godo inom sin examen.

Utbildningschef Majlen Saarinen vid Åbo Akademis Öppna universitet säger att Öpuleden som antagningsform funnits redan länge men konceptet har under de senaste åren utvecklats rejält. Numera finns det förnyade Öpuleder, som omfattar 15–30 studiepoäng, till 16 av Åbo Akademis utbildningslinjer. De senaste tillskotten är Öpulederna i biovetenskaper och i naturvetenskaper, som godkändes alldeles på tröskeln till sommaren och startar under hösten.

– Öpulederna ökar i popularitet och har blivit en betydande antagningsform. En fördel med de studerande som kommer in via Öpuleden är också att de vet vad de gett sig in på, eftersom de redan studerat ifrågavarande ämne. De vet att det är just det här de vill studera, säger Saarinen.

Öppna universitetets kursanmälan öppnar 16.8.2021, kl. 8.00. Avgiften för att studera vid Öpu är 50 euro/termin. För dem som avlägger kurser via någon av Öpus samarbetsparter kan en avgift tillkomma.

 

För mera information:

 Utbildningschef vid Åbo Akademis Öppna universitet
Majlen Saarinen
Telefon: 046 920 2598

Utbildningsplanerare för bl.a. litteraturvetenskap
Katariina Humina
Telefon: 046 920 2261

Universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi
Birgitta Wahlberg
Telefon: 040 563 6107

Martina gick Öpuleden till examen vid Åbo Akademi

En blond leende kvinna.

Martina Mäntynen. Foto: Privat.

Studier vid Öppna universitetet är en alternativ väg till universitetet.

– Jag rekommenderar Öpuleden varmt åt alla som funderar på att börja studera, jag ställer gärna upp på intervju och berättar om mina erfarenheter!

Ungefär så här svarar Martina Mäntynen på frågan om hon vill delta i en broschyr om att studera vid Åbo Akademi. Hon har kommit in via Öpuleden och det alternativet har passat henne och hennes livssituation väldigt bra. Hon rekommenderar det varmt – både åt den som nu ska börja studera, som kanske inte kommit in till de universitetsstudier den sökt till, och åt den som vill bygga på sin befintliga utbildning.

Mäntynen är 39 år och bor i Vanda. Hon är utbildad polis från Polisskolan i Tammerfors där hon gick grundutbildningen 2003–2005 och har jobbat som polis sedan dess.

– I något skede börjar man fundera på framtiden, får barn och familj. Jag tänkte att jag gärna vill bygga på min utbildning. Alternativen för mig var att utbilda mig inom polisväsendet, eller i det civila. Jag råkade nämna det här för en vän som är studiehandledare och hon tipsade mig om Öpuleden, säger Mäntynen.

Öpuleden innebär att man först avklarar kurser vid Öppna universitetet och sedan på basis av dessa kurser söker till Åbo Akademi. När man fått en studieplats får man räkna de redan avlagda kurserna till godo.

Mäntynen började med att läsa alla kurser i rättsvetenskap som fanns och fyllde sedan på med kurser i bland annat offentlig förvaltning och olika grundkurser som till exempel sociologi.

– Jag rekommenderar att man tar någonting lite lättare än rättsvetenskap som första kurs, för i början är det kämpigt att komma igång med allt och förstå vilka kurser man ska ta och hur allt fungerar.

Det mesta av studierna vid Öppna universitetet kunde Mäntynen avlägga på distans och via nätet och kunde därför avklara dem vid sidan av jobbet. Dessutom gick det att ordna så att hon kunde tenta vid Vanda vuxeninstitut och behöver inte åka till Åbo för att göra det.

– Jag sökte sedan in för examensstudier våren 2019. Ansökningsprocessen var smidig men det var spännande ända in i det sista, då man inte visste hur många poäng som krävs för att komma in. Jag hade 83 studiepoäng.

Poänggränsen beror på hur många andra som söker via Öpuleden till samma utbildningslinje, eftersom antalet som antas den vägen är begränsat.

– Det var en lättnad när jag sedan fick veta att jag kommit in och efter det gick allt jättefint. Studierådgivaren vid Åbo Akademi var fantastisk. Hon välkomnade mig med öppna armar och tog sig tid att pussla mina studier och förklara för mig vad som ännu behöver göras.

Mäntynen har nu folkrätt som huvudämne, privaträtt som biämne och skriver just nu sin kandidatavhandling.

– Den handlar om internationellt bortförande av barn, hur EU ser på det och hur det kan förebyggas. Jag kommer i kontakt med det också i jobbet, så ämnet är mycket intressant för mig och jag har nytta av det jag lär mig.

Tack vare möjligheten till vuxenutbildningsstöd har Mäntynen kunnat vara studieledig och studera på heltid, vilket var en förutsättning då hon hade närstudier i Åbo.

– Visst var det en stor omställning och tidvis tungt men det var roligt att komma i kontakt med andra studerande. Jag hade från början som mål att snabbt bli klar och jag har lyckats hålla bra takt. Tidigare tänkte jag att när jag har mina kandidatpapper ska jag aldrig mera studera! Men nu har jag anmält mig som närvarande för vårterminen, så får se, kanske jag fortsätter till magister.

Mäntynen har för avsikt att fortsätta jobba inom polisen också efter studierna men nu har hon fler valmöjligheter.

– Jag är väldigt nöjd, nu har jag möjlighet att göra någonting annat om jag vill, inom polisen eller inom det civila, kanske vid ett ministerium, alternativen är många efter att jag tagit min examen.

Vilken hälsning har du till den som funderar på att söka in via Öpuleden?

– Våga klicka, registrera dig och börja på! Det svåra är att fatta beslutet att börja och att komma igång, sen går det av bara farten. Det har varit så allmänbildande att gå de här kurserna, jag förstår samhället bättre nu, efter en kurs i sociologi förstår jag till och med min blivande tonåring bättre. Om man är motiverad att studera lär man sig massor. Dessutom är det väldigt billigt, vid ÅA:s Öppna universitetet betalar man endast en terminsavgift på 50 euro, det är ingenting.

 

Öppna universitet – en alternativ väg till universitetet

Öppna universitetet erbjuder flexibla möjligheter för studier, det är öppet för alla och kräver inte att du är inskriven som examensstuderande. Årligen erbjuds drygt 200 kurser i cirka 45 olika ämnen. Till vardags kallar vi Öppna universitetet för Öpu.

Du kan studera kurser vid Öpu för att prova på vad du kunde vara intresserad av att studera i framtiden, eller också kan du ansöka om en studieplats med hjälp av kurserna via Öpuleden.

Öpus kurser arrangeras i samarbete med respektive ämne vid Åbo Akademi och motsvarar de kurser som ges inom universitetets examensutbildningar. Du kan också gå kurser som arrangeras av någon av Öpus samarbetsparter. De kurser du avlagt kan senare räknas till godo inom en examen när du ansökt och blivit antagen till examensstudier.

Öpuleden

Öppna universitetsleden, Öpuleden, innebär att du kan ansöka om studieplats för examensstudier på basis av studier avlagda inom det öppna universitetet. En förutsättning är att de avlagda studierna ingår i den utbildning som du ansöker till. Ansökan sker i studieinfo.fi.

Som Öpusökande får du inte grundpoäng utan din ansökan behandlas i en separat kö inom ansökningsmålet och värderas enligt de studier som du avlagt vid Öpu. Du bör alltså skicka in intyg över avlagda Öpustudier med din ansökan. Antagning via Öpuleden sker i regel utan urvalsprov.

Läs mera om Öppna universitetet på abo.fi/opu och om Öpuleden på abo.fi/opuleden.

Ny anmälningsblankett och ändrad annulleringstid fr o m 23.11.2020

Home freelance desktop with open laptop computer, cup of coffee, digital tablet and green plant lying on the table

Öppna universitetets anmälningssystem uppdateras från och med 23.11 och detta gäller kurserna för våren 2021. Uppdateringen innebär bland annat att annulleringstiden ändras. Om du anmält dig till en kurs men inte kan delta bör du annullera före anmälningstiden gått ut. Om du annullerar efter anmälningstidens utgång eller om du inte deltar i kursen uppbärs en annulleringsavgift på 20 €, förutom i force majeure-situationer (bestyrkta sjukdomsfall etc.).
Annulleringsavgiften gäller även inskrivna examensstuderande vid ÅA som är befriade från Öpus terminsavgift.

Gymnasister får smaka på att studera teologi – Öpukurs kan möjliggöra studieplats

Hur är det att studera teologi? Det finns antagligen lika många svar på den frågan, som vad det finns teologer. Nu ges studerande på andra stadiet möjlighet att prova på, för att se om teologi är något man vill studera. Genom att avklara kursen ”Att studera teologi” har man också chansen att säkra sin studieplats inom teologi vid Åbo Akademi.

Ungdomar kring en lägereld.

Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs, säger Kim Groop, utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

Att studera teologi är en fem studiepoängs kurs uppdelad i fem moduler. De två första delarna svarar på frågan Vad är teologi? Genom filmatiserat material, litteratur, poddar och diskussion får man en introduktion i ämnesområdet teologi, förståelse för vad det är för skillnad på teologi och tro, och vad teologistudier innebär. I de tre senare modulerna får man själv prova på att forska i teologi.

Kim Groop är utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

– Vi vill utbilda studerande till att bli kreativa och inom universitetet använder vi vår kreativitet inom forskning. De som går vidare efter de första två modulerna får därför själva agera forskare i teologi, genom att undersöka och skriva om ett tema som de själva väljer, och som de sedan kan publicera till exempel som en Wikipediaartikel. Vi vill att kursdeltagarna får känna att de uppnått någonting och att de klarat av något som också kan komma till nytta. Samtidigt lär de sig hur man hittar information, hur man intervjuar, och annat som de kommer att ha nytta av i framtiden, säger Groop.

Kursen ordnas på distans och stora delar av den avklarar man på egen hand när det passar en själv. Under hela kursens gång blir man coachad och har stöd från kursens lärare. Den som avklarat kursens moduler 1–2 får gå vidare till modulerna 3–5. Fyra personer som bedömts med tillräckligt högt vitsord kan få studierätt i teologi vid Åbo Akademi.

– Det här är också en fin möjlighet för finskspråkiga att prova på att studera på svenska. Med avklarat språkprov kan man sedan komma in vid Åbo Akademi.

Varför ska man studera teologi?

– Inom teologin ligger fokus på kristendom i sin fulla bredd och många blir präster eller religionslärare, men också mycket annat. Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs. Och vill man ha större bredd i sina arbetsmöjligheter så kan det ju vara klokt att kombinera teologi med något annat, till exempel psykologi, ekonomi, eller IT. Man kan alltså designa sina studier både med hjärtat och hjärnan, säger Groop med ett leende.

Han konstaterar att teologin i Åbo är väldigt samhällstillvänd i studierna och forskningen.

– Många präster utbildar sig också till psykoterapeuter, till exempel, det finns ett stort behov av terapeuter nu och i framtiden och många kommer in på det via teologi och själavård.

Groop säger att teologin är en väldigt bred utbildning. Teologin vid Åbo Akademi är en hel disciplin med sju olika ämnen, där man kan fördjupa sig i allt från judendom och etik, kristendomens rötter och innehåll till mera praktiska tillämpningar av teologi.

– Det har blivit något av det ”nya normala” att vi kompletterar vår utbildning och expertis genom så gott som hela livet. Även om vår utbildning redan nu ger goda arbetsmöjligheter behöver vi hålla oss uppdaterade. Därför tror jag också att vi både inom teologin och andra universitetsdiscipliner kommer att fokusera mer i framtiden på kurser för dem som vill utveckla sin kompetens.

Att studera teologi (5 sp) går 18.1–28.3.2020. Anmälan pågår 23.11.2020–11.1.2021. Mera information och anmälningar.

Kursen har förverkligats som en del av det nationella Öppna universitets-projektet Toinen reitti yliopistoon – En alternativ väg till universitetet (TRY).

 

Text: Mia Henriksson
Bild: Pexels / Pixabay

 

Personalpresentation: Camilla Lundström

Camilla Lundström

Hej! Jag heter Camilla Lundström och har arbetat vid Öppna universitetet och Centret för livslångt lärande sedan hösten 2015. Jag har i flera år skött sekreteraruppgifter vid Öpukansliet i Åbo, och för tillfället jobbar jag både med studerandeadministration och med andra administrativa uppgifter, och gör också en del projektrelaterat arbete.

De senaste åren har det nya studieregistret vid Åbo Akademi varit aktuellt, och utvecklingsarbetet kring det fortsätter. Vi arbetar på att få det bättre anpassat till Öppna universitetets behov.

Nu i distansvardagen saknar jag mest kaffepauserna med kollegerna. Och så saknar jag mitt skrivbord som på kontoret är betydligt tommare och bättre organiserat än bordet här hemma.

På fritiden spenderar jag majoriteten av tiden med familjen, och försöker hinna med lite motion, trädgårdsarbete och långa promenader med hunden.

Lättare att kritisera än att ändra värderingar kring mat och miljö

Kursen Mat, miljö och livstilsval granskar trender kring mat och miljö ur ett kulturvetenskapligt perspektiv.

handskar, plantor och tillbehör för att odla småskaligt.

Mat har aldrig varit neutralt. Vad vi väljer att äta eller inte äta är situationsbundet och ofta ett etiskt, moraliskt eller ekonomiskt val, eller så väljer vi på känsla. Framför allt är mat trendkänsligt. I en enkät nyligen gjord av K-gruppen säger över hälften av de svarande att de i och med Coronapandemin köper mera inhemskt. Mandelmanns gård och Bonde söker fru samlar massor framför TV:n, samtidigt som cityodling, kolonilotter och självhushållning blir allt vanligare. Det är inne att vara medveten om mat, miljö och hälsa, om vad man äter, hur det är producerat och distribuerat.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval i ämnet kulturanalys tar fasta på aktuella trender i västvärlden, relaterade till matproduktion och miljöhänsyn. Den diskuterar upplevelsekonsumtion, downshifting, avfall, matsvinn och hållbarhet. Lärare är Andreas Backa, själv folklorist med ingenjörsbakgrund, som utöver sin forskning sysslar med ekologisk odling, byggnadsvård av bondgården från 1800-talet där han bor, samt fårhållning.

– Kursen definierar inte vad som är hållbart eller ett rätt sätt att leva, utan vi ser på trender och lär oss reflektera kring dessa frågor ur ett kulturanalytiskt perspektiv. All mänsklig kultur, också matkultur bygger på normer och värderingar och tanken är att vi efter kursen lite bättre förstår varför världen ser ut som den gör, vi analyserar vilka val vi gör, varför och vad de leder till, säger Backa.

Det här är stora frågor som saknar entydiga svar. De flesta av oss är överens om att det är viktigt att ta fram hållbara lösningar, samtidigt som det i många frågor råder oenighet om vilken som är den bästa hållbara lösningen – ofta är lösningsförslagen diametralt motsatta.

”… dragkampen om vad som är hållbart handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera…”

– Det sker hela tiden förhandlingar om vad som är hållbart. Är till exempel kalhyggen värsta miljöförstöringen eller tjänar de som kolsänkor och är en källa till välfärd? Den här dragkampen handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera ur olika synvinklar.

Backa påpekar att det oftast är lätt att förhålla sig kritiskt till det man tycker är dåligt och som kanske inte berör en på nära håll, men inte så lätt när det gäller någonting man tycker om, som man kanske inser att man borde avstå från men inte vill.

Under kursen får deltagarna som uppgift att konkret prova på att göra en förändring i sin vardag, till exempel leva en tid utan att producera avfall, inte köra bil om man brukar göra det, leva enligt mindfulness-tekniker, och sedan analysera sitt test vetenskapligt. På det här sättet tränar man på att reflektera och nyansera sitt eget sätt att tänka.

– I dagens värld är ingenting självklart, vi ställs varje dag inför olika val vad gäller hållbarhet, miljö, mat och livsstil. Det ger en helt annan insikt att faktiskt börjar med något i praktiken. Det visar sig kanske att det var svårt att verkställa eller att det ledde till annat än väntat resultat. Allt som har med mat att göra är väldigt grundläggande för människan, det kan aktivera många intressanta reaktioner när man börjar peta i dessa vanor, säger Backa.

Kulturvetare har ofta en dubbelroll med ett särskilt intresse för nånting, samtidigt som de har intresse att analysera fenomenet för att få en mångfasetterad och rättvis bild av det.

– Min vardag är resultatet av en längre tids funderande kring dessa frågeställningar. Jag har ena foten på landsbygden, den andra i den akademiska världen. Jag försöker hitta ett alternativ till 8–16-samhället och leva hållbart. Ingenting är ändå svart-vitt, det är ingen självklarhet att man blir lyckligare av att satsa på självhushållning och skippa stämpelklockan.

– Det krävs mycket disciplin att sköta ett arbete utan fasta arbetstider, en del stressas av det. Arbetet är en så stor del av vårt liv att det är viktigt att man trivs med det man gör. Men det är individuellt vad som passar en bäst och man måste göra sina val enligt det.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval är ny och den ges som distanskurs, vilket innebär att man kan delta var som helst utan geografiska hinder. Kursen inleds 5.10.2020. Mera information och anmälan på Öpus webbplats under ämnet kulturanalys.
Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade, man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att delta.

Text: Mia Henriksson
Bild: Bigstock