”Vi lever i matematikens guldålder”

För några veckor sedan fick jag möjligheten att delta i konferensen ”Effektivare matematikundervisning” i Stockholm tack vare Svenska Tekniska Vetenskapsakademin och Åbo Akademis resestipendium.

Hjärna = gener x jävlar anamma
Torkel Klingenberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, föreläste om barnhjärnans utveckling och träning av matematik. I hans föreläsning påvisade han att alla barn kan lära sig matematik, det kan bara kräva variationer i hur mycket tid och ansträngning man lägger ner. Han lyfte fram GRIT som betydande för framgång, inte bara talang och gener. Ordet myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckwoth och betyder kortfattat att man har ett driv eller jävlar anamma. Det handlar vidare om en förmåga att hålla fast vid långsiktiga mål och att inte ge upp vid motgångar. Det positiva är också att GRIT går att träna!

Klingenberg lyfte fram vikten av att:

  • uppmuntra och värdera GRIT
  • informera barn om rätt sorts träning
  • ge krävande feedback
  • uppmuntra till ”flexible mindset”
  • se störra sammanhang

Kort kan man säga att ”flexible mindset” handlar om tron på att ens egna förmågor är något som kan förändras. För att uppmuntra flexible mindset i klassrummet är det viktigt att ge beröm för prestation, strategi och ansträning i stället för ”medfödd begåvning”.

Klingenberg hänvisade till filmen Austins butterfly,

Klingenberg har tillsammans med Pekka Räsänen och Ola Helenius utvecklat appen ”Vektor” för att träna arbetsminne, taluppfattning via tallinjen samt problemlösning och spatial förmåga. Vektor är baserat på forskning om tidig matematikinlärning. Det är en lekfull och engagerande app som passar barn utan matematiska förkunskaper och barn med 1-2 års skolgång bakom sig. Programmet är uppbyggt så att man tränar ca 30 minuter varje dag i 8 veckor. Studier visar att träningen med Vektor kan förbättra barns tidiga matematikförståelse med framsteg motsvarande den förbättring som man ser under ett helt år för barn i den åldern.

http://cognitionmatters.org/se/vektor/

Kanske något för våra förskolor?

”De flesta eleverna lär sig att räkna – inte att förstå matematik”
Ovan är ett citat från Wiggo Kilborns föreläsning kring ” Stöttning av svaga elever i matematikundervisningen ”. Kilborn lyfte vikten av att eleverna har resonemangsförmåga. Han påtalade vidare att han sällan ser detta i klassrum.  Han påtalade att matematikundervisningen i skolorna tränar på fel saker som ofta leder till låsningar som ”Vet inte, kan inte, har ingen aning”.  Han lyfte fram vikten av att diskutera matematiken med variation och att lyfta fram den grundläggande förståelsen. Resonera och kommunicera matematik och låt eleverna köpa in sig på bättre strategier.

Per Berggren och Maria Lindroth, lärare i Botkyrka, lyfte fram praktiska organisationsmodeller som de använt in sin undervisning:

  • EPA (tänkt själv, prata med din bänkkamrat, vänd er till ett annat par)
  • Gruppdiskussioner med sändebud
  • ”Springlärare” och ”Sittlärare” (två lärare på en större grupp)

www.matematikinspiration.se har Berggren och Lindroth publicerat rika matematikuppgifter som är fria att använda i undervisningen.

”Många lärare tror att matematik handlar om att räkna, men det handlar om att tänka”
Singapore Math sprids över hela världen.  Idag är metodiken väletablerad i USA och Kanada, samt i många länder i Asien, Sydamerika och Europa.  Singapore math har sin utgångspunkt i Singapores kursplan i matematik. Som vi redan vet, placerar sig eleverna från Singapore i topp i matematik i interationella undersökningar som PISA och TIMMS.

I Singapore Math lägger man stor vikt vid att skapa förståelse för matematikens grunder i ett tidigt stadium. Med det vill man att eleverna ska få en djupare förståelse för centrala begrepp och områden snarare än att lära sig regler och procedurer utantill. Detta kräver, enligt Singapore Math, ett nytt sätt att tänka kring hur vi organiserar undervisningen.

Det som framförallt skiljer Singapore Math är att det har en strukturerad plan för undervisningen, med en textbok och en övningsbok. Undervisningen utgår alltid från ett rikt problem som löses i grupp. Modellen bygger på konkreta exempel och visuella representationer som kopplas till mer abstrakta uppställningar.

Jag frågade föreläsarna efter föreläsningen om de känner till om någon använder denna metod i Finland. Det skulle vara intressant att följa en grupp som använder detta läromedel och se noggrannare på likheter och skillnader.  Vad de visste används det inte ännu i sin helhet i någon skola i Finland. Tag gärna kontakt med mej om du hör om någon, jag skulle vara intresserad av att besöka den skolan.

Citatet ovan är ett citat av dr Yeap från Singapore math.

Kort introduktion till Singapore math:

Jag fick ta del av många flera föreläsningar och alla gav mej något. Jag kan säga att jag fick en riktig ”matematikboost”! Jag vill avsluta med att koppla tillbaka till rubriken. Jonas Hall, ”the Mad Mathematician”, påstod att vi tack vare den tekniska utvecklingen lever i ”Matematikens guldålder” jämförbar med antiken eller renässansen.

Anna Wullf

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.