Jag har haft förmånen att få delta i Nordic ESEROS (European Space Education Resource Office) fältkurs ”Exploring the Universe” på Teneriffa tillsammans med 19 andra lärare från Finland, Sverige och Norge.

Under kursen har vi tagit del av både föreläsningar och praktiska övningar. Vi har besökt Teide Observatory i Izana, Instituto de Astrofísica de Canarias (IAC) och Museum de las Ciencias y el Cosmos (MMC) i La Laguna. Målet med kursen var att undersöka hur man kan använda astronomi som ett verktyg i skolan för att uppnå olika lärandemål inom mångvetenskapliga lärområden.

Här finns hela bloggtexten med många fina bilder!

Jenny Teir

Europeiska konferensen om spelbaserat lärande hölls för första gången 14 år sedan. Platsen för konferensen har varit Österrike, Skottland, Spanien, Portugal, Tyskland, Grekland, Norge och Frankrike för att bara nämna några av de länder som har varit värd. ECGBL intresserar i allmänhet deltagare från fler än 40 länder och lockar en intressant kombination av akademiska forskare, spelutövare, speldesignare, lärare och övriga som är engagerade i olika aspekter av spelbaserat lärande och olika former av spel. Tidskrifter Electronic Journal of e-Learning (http://www.ejel.org/issue/current.html ) publicerar en specialutgåva av de bästa artiklarna som presenteras under konferensen.

Tillsammans med Matilda Ståhl och Hannah Kaihovirta fick vi möjligheten att föreläsa om TIU, teater i undervisningen där vi utgår från ett helhetsskapande samarbetsprojekt med utgångspunkt i drama, bildkonst samt modersmål och litteratur. Projektet genomfördes under hösten 2018 i samarbete med Wasa Teater och fick mycket synlighet i både skolor och media. Temat för pjäsen var flyktingkrisen som drabbade Europa. I föreläsningen försöker vi vidga synen på spelbaserat lärande genom att synliggöra interaktioner mellan interaktiv teater och spel. Läs mera om forskningen kring detta projekt här!

Utöver att föreläsa fick jag fördjupa mig i olika möjligheter till att använda spel i skolvardagen. Det är givande att reflektera över hur spel kan fungera som kommunikationsform för andra syften än ren underhållning och skapa pedagogiska och konstnärliga värden. Många föreläsare bekräftade det som egentligen är självklart; för att utnyttja spel på ett bra och kreativt sätt krävs en genomtänkt pedagogik som hjälper eleverna att orientera sig i spelvärlden. Spelbaserat lärande är ett pedagogiskt verktyg bland andra och dagens lärare kan utvidga sin verktygslåda med olika spel inför morgondagens lärande. Många menar att skolans viktigaste uppgift idag är att väcka nyfikenhet för kunskap samt omvärlden och då är alla medel tillåtna. Spel är ett sätt att höja motivationen och inlärningen blir roligare vilket självfallet gynnar inlärning.

Minna Rimpilä

INNOKOMP är ett så kallat spetsprojekt inom slöjdämnena och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet. Projektet koordineras av Turun yliopisto. De övriga universiteten är Åbo Akademi, Helsingin yliopisto och Itä-Suomen yliopisto. Varje universitet har med sig några pilotskolor, varav Vasa övningsskola är en. Dessa skolor gör projekt med någon klass i sin skolan inom den mångmateriella slöjden, dokumenterar projektet och diskuterar det med de andra skolorna.

Vi har besökt de olika universiteten och där har funnits föreläsare som har berättat om det senaste inom slöjden. Vi har också haft olika workshops, både inom mjuka och hårda material. I början av april var det Itä-Suomen yliopisto som var värd för seminariet.

Efter öppnandet av seminariet berättade professor Matti Tedre från Itä-Suomen yliopisto om teknologi, automation och digitalisering. Han är framtidsforskare och han hade en intressant föreläsning om hur samhället har ändrats och kommer att ändras tack vare digitaliseringen. Han berättade bl. a. om vad datorer inte klarar av.

• De saknar förmåga att kommunicera.
• De förstår sig inte på samhället eller på de rätta frågorna.
• De kan inte heller göra innovationer, mentorskap eller förändringar.

Han menar också att datalogisk läskunnighet är viktigare än att kunna koda, eftersom kodningen hela tiden kommer att förenklas.

Under föreläsningen ställde han frågor via mentimeter.com som han bad oss svara på, där han jämförde samhället och skolan. Efteråt gick han igenom några svar och kommenterade dem.

Före eftermiddagens workshoppar gjorde vi en guidad rundtur i byggnaden Taitola, som var nyrenoverad för slöjdämnena inom lärarutrymmena.

Jag valde programmering i Arduino som workshop. Första delen var en introdel, där man gick igenom kretskortets funktioner i Arduino Uno. Efter att vi bekantat oss med Uno kretskortet kunde vi parvis påbörja kodningen efter en given botten som man ändrade värden på. I den senare delen av workshopen bekantade vi oss med Arduino Nano kretsen. Den är mindre till formatet och billigare än Unon, så man kan bygga in den i en slöjdprodukt. Vi gjorde ett program där en temperatursensor mätte temperaturen i rummet och gav resultatet med LEDs i olika färger.

Seminariet var inspirerande, både föreläsningen och workshopparna, där utbildarna gjorde ett bra jobb.

/Lars Broman

SETT 2019 (”Scandinavian Educational Technology Transformation”) beskrivs som Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Årets tema var Co-create & Educate. Mera information om konferensen finns på adressen http://www.settdagarna.se/. I år hölls SETT 9-11 april i Kistamässan utanför Stockholm och en liten grupp från Vasa övningsskola deltog under två av dagarna.

Vi vill här i korthet dela med oss av ett urval av det vi fick ta del av under mässan.

Det var en inspirerande mässa med skapandet i fokus, kreativitet, kollaboration och möten som möjliggör ett fördjupat lärande. Det som speciellt intresserade och inspirerade mig var föreläsningarna med fokus på de nya samhällsutmaningar som teknikens utveckling för med sig. Artificiell Intelligens, Internet of Things, Makerspace och den uppkopplade hjärnans utmaningar samt de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen för med sig.

Några föreläsare som var speciellt intressanta var Carl Heath, Max Tegmark och Elias Granath. Keynote speaker Carl Heath lyfte bland annat frågan om att samhällets digitalisering förändrar förutsättningarna för det demokratiska samtalet. Vi behöver en ökad medie- och informationskunnighet och en ökad förmåga att motstå desinformation, propaganda och näthat för att säkra en demokrati i en digital tid. Forskning visar att falska nyheter sprider sig sju gånger snabbare än sanna nyheter. Upp till 80% av gymnasieelever kan inte se skillnad på en redaktionell artikel och så kallade ”junk news” skräpnyheter som ger sken av att vara sanna. Skolans primäruppdrag enligt Heath är fortsättningsvis att lära elever läsa och skriva, det är viktigt att de är medielitterata för den tid vi lever i. Näthat påverkat det demokratiska samtalet i samhället. Det påverkar vardagen, hur vi gör med strategier och planer i det offentliga eftersom vi vet att vi kan bli hotade. Det leder även till att politiska beslut fattas på felaktiga grunder. Det spelar roll vad vi gör på nätet, vilka ord vi använder, hur vi stöttar någon utsatt, hur vi inte lämnar någon i tystnad.

Max Tegmark från MIT förde fram vikten av att förstå programmering för att kunna förstå hur samhället kommer att förändras. Det föränderliga samhället bör tas i beaktande av skolledare och lärare. Tegmark ansåg att vi ska sluta kalla utvecklingen digitalisering. Vi lever redan i en digital verklighet. Han ansåg att vi behöver lära tekniska elever grunderna maskininlärning samt att programmera och använda neurala nätverk. Skolan behöver lära ungdomar vad som håller på att hända i världen, visa på större helhetsperspektiv.

Elias Granath talade om den uppkopplade hjärnans utmaningar. Han sade att Internet borde vara en dröm för lärandet och frågade sig varför digitaliseringen inte förbättrar resultaten i skolan? Svaret var att Internet som system uppmuntrar till multitasking, problemet är att vi inte klarar av det. Då man frågar yngre personer anser de att de är bra på multitasking. Äldre personer inser att de inte är det. Granath påpekade att Internet förändrar vår hjärna. Neuroplasticiteten innebär att hjärnan omformas av det vi gör. Läsning förändrar också hjärnan. Skumläsning är det nya normala och skolan behöver mer än någonsin tidigare fokusera på studieteknik för att stöda eleverna.

Under rubriken “Molnvakt – ett framtidsyrke?” gjorde Angelica Hedin en intressant analys av vilka kompetenser som är viktiga idag och för framtiden. Hon menade att vi har en hel del utmaning framför oss så som att jobb som finns idag försvinner, integriteten minskar (vi delar med oss av information både frivilligt och ofrivilligt), större inkomstklyftor och olika grupper i samhället har olika tillgång på tjänster. Hon tänkte vidare att det i framtiden kommer att finnas yrken som inte ännu finns idag, som t.ex. avfallsingenjör, organ- och kroppsdelsarkitekt, minneskirurg, kommersiell rymdpilot, klimatrevisor. Hur förbereder vi i skolan våra elever och studerande för dessa och andra liknande yrken?

Enligt Angelica Hedin behöver våra elever och studerande få vara innovativa och skapande samt att de kompetenser som behövs för framtiden är:

1. Mental elasticitet
2. Kritiskt tänkande
3. Kreativitet
4. Social kompetens
5. STE(A)M. Kompetenser inom Science, Technology, Engineering, the Arts and Mathematics
6. SMAC – som står för social, mobile, analytics and cloud.
7. Tvärvetenskapliga kompetenser

Vi vill tacka Svenska Kulturfonden, JPÅA, Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland  och Vasa övningsskola för att vi kunde genomföra vår resa!

Anders Fransén, Moja Ladvelin, Andreas Sundstedt och Jenny Teir

Torsdagen den 14 februari fick vi möjlighet att delta i ILS-slutseminarium här i Vasa. ILS står för “InLärning och Stöd i finlandssvenska skolor” och är ett av Niilo Mäki institutets projekt. Projektet har pågått i fyra år (2015–2018) och beskrivs närmare på hemsidan http://inlarningochstod.fi. Målet med projektet har varit att utveckla forskningsbaserad kunskap om inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor och daghem. Projektet är uppdelat i två delområden a) nämligen läsning, skrivning och benämning samt b) självreglering och uppmärksamhet.

Ulrica Wolff från Göteborgs universitet
Seminariets första talare var Ulrica Wolff från Göteborgs universitet. Wolff lyfter fram Torgesen som menar att undervisning som sker två gånger i veckan hela läsåret gör att eleverna kan hänga med, men att de inte kommer ikapp de andra eleverna. Det som han förespråkade var två 50-minuters pass per dag i 8 veckor (67,5 timmars 1:1 undervisning). I fokus är strukturerad undervisning om fonem/grafem samt ordbilder. På så sätt skulle eleverna få intensiv träning i läsning vilket skulle göra att de kommer i kapp de övriga eleverna.

Ouppmärksamma, impulsiva, motoriskt rastlösa barn – hur kan vi stöda dem i daghem och skola?
Vesa Närhi höll en föreläsning om hur man i skolan kan stöda elever med självregleringssvårigheter, vilket är ett centralt problem vid ADHD. Vesa är docent och universitetsforskare vid Jyväskylä universitet. Hans forskning kretsar kring uppmärksamhets- och beteendesvårigheter samt hur man stöder barn med sådana svårigheter i skolan. Han framhöll tre nödvändiga förutsättningar som behöver uppfyllas för att eleven ska ha möjlighet att lyckas i skolan. För det första behöver eleven veta vad som förväntas av honom eller henne. För det andra behöver barnet motivation att göra det som förväntas. För det tredje behöver barnet färdigheter att göra det som förväntas. De vuxnas uppgift är stöda barnet så att dessa förutsättningar kan uppfyllas.

Vesa Närhi är också en av upphovsmännen till ”ProKoulu-projektet”. ProKoulu är en fyraårig interventionsstudie med syfte att utreda SWPBIS – School Wide Positive Behavioral Interventions and Support-modellens lämplighet och verkningar i finländska skolor med tanke på arbetsro i skolan, beteendeproblem och elevernas och lärarnas välmående. Inom projektet utforskas också Check in-check out- modellen (CICO). En handbok i CICO har utgivits 2017. Man kan läsa mer om ProKoulu-projektet på deras hemsida www.prokoulu.fi.

Presentation av delprojekt för självreglering och uppmärksamhet
Henrik Husberg och Susanna Slama presenterade det material som framställts inom delprojektet för självreglering och uppmärksamhet. Frågeformuläret Keskittymiskysely kartlägger svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet, motorisk rastlöshet och exekutiva funktioner. Inom projektet har man samlat in finlandssvenska normer vilket gör det mera tillförlitligt i finlandssvenska skolor. Man har även översatt två handböcker från finska. Den ena är ett träningsprogram för barn med koncentrationssvårigheter, den andra en konsultationsmodell för daghem. Inom projektet har man också skrivit en ny handbok som kommer ut våren 2019. Denna kommer att handla om självreglering och exekutiva funktioner i skolan.

Vad vet vi nu om läsning, skrivning och benämning i finlandssvenska skolor?
Dagens sista föreläsning hölls av Ann-Katrine Risberg samt Pia Vataja. Temat de föreläste om handlade delvis om ILS-materialet men även om vad vi nu vet om läsning, skrivning och benämning i finlandssvenska skolor. Risberg och Vataja poängterar hur viktigt det är att få forskningsbaserad information om utveckling av läsning, skrivning och benämning. Ett av resultaten som Risberg och Vataja lyfte fram var att elever med lässvårigheter ofta utvecklar en god nivå gällande korrekthet i läsning medan läsflytet förblir problematiskt.

Vi ser fram emot de fortbildningsdagar som ILS-projektet ordnar ännu i vår för
användningen av kartläggningsmaterialen ”ILS – Individuell Läsning och Skrivning” samt ”SSB – Test i Snabb Seriell Benämning”.

Vi tackar för inspirerande och intressanta inlägg!
Skolpsykolog Emilia Kronqvist
Speciallärare Susanna Stenbacka
Klass- och speciallärare Annika Lassus

Det har varit mycket givande att under två dagar få fokusera på kreativitet, skapande och lärande ur olika perspektiv i London.

Under Apple Education for Leadership fortbildningsdagen var det övergripande temat ”Ignite creativity”. Temat handlade om att väcka kreativitet och ingick som en röd tråd i föreläsarnas inlägg och i workshopparna.

Förmiddagen inleddes med en mäktig och imponerande förevisning kring musikskapande med hjälp av applikationen Garage Band. Föreläsaren, som visade sig vara en av upphovsmännen till applikationen, gjorde sitt yttersta för att övertyga publiken om att alla kan skapa musik.

Vi hade möjlighet att delta i två workshoppar som tangerade dagens rubrik utgående från helhetsskapande teman. Med hjälp av typisk engelsk rekvisita skapade vi mångsidiga multilitterära produkter.

Som stöd för elevernas och lärarnas arbete finns avgiftsfria publikationer i iBooks. Nedan ser du en bild över publikationerna: Everyone Can Create: Music, Drawing, Teacher Guide, Photo och Video.

Kvällen avslutades tillsammans med mPro. Linn Österås berättade om och demonstrerade olika funktioner i applikationen Keynote. Därefter blev det dags för spelbaserat lärande där Joe Moretti lotsade deltagarna genom ett utmanade och spännande mysterium. Vi använde den nya applikationen Sleuth IT.

Skolbesök till Hove Park School

Hove Park School ligger i Brighton. Skolan består av två olika byggnader där The Valley Campus är för elever i årskurserna 7-9 och Nevill Campus för elever i årskurserna 10-13. Vi besökte den förstnämnda. Skolan blev utnämnd till Apple Distinguished School i januari 2017. Utmärkelsen tilldelas framstående skolor som uppfyller kriterier för bl a innovation, ledarskap och lärande. Skolan är en 1:1 skola (iPad) med en tydlig vision ”Together We Achive”. Under skolbesöket berättade Michelle Prentice om skolans verksamhetskultur och satsningar. Vi blev guidade av elever och fick ta del av lektioner inom matematik, konst, modersmål och kemi. Under rundvandringen fick vi en inblick i hur man använder lärplattan som stöd för lärande. I skolan använde eleverna och lärarna olika applikationer, men de tre obligatoriska applikationerna var iTunes U, Firefly och Foldr. Det var intressant att höra hur man inom skolan utvecklat ett system där elever fungerade som tutorer för varandra gällande användningen av iPads.

Under lektionen i bildkonst var temat återanvändning. Eleverna arbetade med att identifiera färger och nyanser med hjälp av applikationen Brushes Redux. Som slutprodukt designade eleverna en egen figur på en konservburk.

Vi vill tacka Svenska Kulturfonden, JPÅA och Vasa övningsskola för att vi kunde förverkliga vår resa.

Annika Lassus och Lars Broman

eNorssi-vårdagar 2018 i Nyslott

Barnen och ungdomen är Finlands framtid! Under tre aprildagar i Nyslott samlades representanter från Finlands övningsskolor för att fördomsfritt låta sig hänföras av nya pedagogiska idéer och dryfta frågor i anslutning till skolans framtid. Temat för dagarna utgick från start-up företagare inom den pedagogiska IT-branschen, innovationer och internationalism. Som Keynote-föreläsare fick vi höra ägaren av hotell Punkaharju Saimi Hoyer, Janne Neuvonen från BCaster OY och Ulla Engström som skapat applikationen ThingLink. Engström berättade om teknologins inverkan på lärandet och de möjligheter de virtuella miljöerna kan ge för skapande av ett immersivt lärande dvs. möjligheten för användaren att uppleva den virtuella världen som den riktiga världen. Jag fick själv uppleva det immersiva lärandets potential då jag med VR-glasögon kastade mig utför en utmanande störtloppsbana en av dagarna. Den upplevelse och den känsla som lämnade i min kropp var mycket större en den platta filmrutans bild av störtloppsbanan. Jag var på riktigt med om loppet. Min arbetsgrupp diskuterade de pedagogiska tillämpningarna och möjligheterna det immersiva lärandet kan tillföra undervisningen.

Savon Sanomat intervjuade Ulla Engström om hennes företag som idag finns placerat i Kalifornien. I artikeln kan man bekanta sig med hennes tankar och se exempel på hur ThingLink kan utnyttjas i undervisningen.

https://ita-savo.fi/uutiset/lahella/6d2ebdeb-3443-406d-847f-6e908ccdd8ac

Ulla Engström, ThingLink

eNorssi-dagarna varvades med fina föreläsningar men är också intensiva arbetsdagar där deltagarna finns i grupperna för TuTkoKe (Tutkimus ja kokeilu- forskning och försök), Handledning, Läroplan, och IT. I arbetsgrupperna delar varje övningsskola med sig av aktualiteter som pågår i den egna skolan och utvecklar verksamheten. Vi har aktiva medlemmar i speciellt arbetsgrupperna för läroplansutveckling, IT och handledning. Inom läroplansgruppen är man på slutrakan med arbetet med en publikation om mångsidig bedömning. Annika Lassus från oss har en central roll i denna arbetsgrupp. För den som vill bekanta sig med eNorssi-dagarnas program och de olika arbetsgruppernas resultat från dagarna kan man göra det via länken nertill

http://www.enorssi.fi/enorssi-verkosto/asiakirjoja-1/20172018/Savonlinnan%20kevatseminaari%202018

Till övningsskolornas uppgift hör också att sprida goda modeller och resultat från forsknings- och försöksverksamhet. Under dagarna publicerades en digital bok om lär- och verksamhetsmiljöerna och hur man inom övningsskolorna utvecklar dem. I publikationen kan man bekanta sig med bland annat vår klasslärare Minna Rimpiläs artikel Digiskutt ur ett lärarperspektiv.

Publikationen öppnas genom att klicka på bilden.

eNorssi-verksamheten är ett viktigt sammanlänkande forum för övningsskolorna. Vår ordförande i eNorssi Tapio Heino, ledande rektor vid Rauman normaalikoulu, överräckte ordförandeklubban till Heikki Ervast, ledande rektor vid Rovaniemen normaalikoulu. Vi önskar Heikki välkommen som ordförande!

eNorssis nya ordförande Heikki Ervast med ordförandeklubban i högsta hugg och Tapio Heino som avtackades.

Elisabet Backlund-Kärjenmäki

En eftermiddag i mars fick vi i skolbiblioteksgruppen samt andra intresserade i olika skolor möjligheten att få delta i en inspirationseftermiddag i Academill med Johan Unenge som inspiratör och föreläsare.

Unenge började eftermiddagen med att berätta om sin bakgrund, arbetet som läsambassadör samt tankar kring hur man främjar läsning. Frågan han började med att ställa oss var hur vi kan motivera barn att läsa. Unenge poängterade att vi behöver ta till vara på motivationen hos barnen. Han drog paralleller till när det var frågan om ifall serier var positivt eller negativt att läsa, jämfört med, som han benämner det, “riktiga böcker”.

Efter 5000 timmar blir man en god läsare

Unenge förklarade att forskning visat att barn som kommer från en icke-läsande familj har ett ordförråd på 7000 ord. Ett barn som kommer från en läsande familj har ett ordförråd på 17 000 ord. I Sverige går var femte kille ut grundskolan utan att kunna förstå enklare text i en dagstidning. Dessutom poängterade Unenge att en god läsare är en person som läst ungefär 5000 timmar. Precis som med mycket annat, behöver läsningen tränas för att den ska bli bra.

När börjar då motivationen till läsning? frågade Unenge. Jo, det är redan då barnet är litet och till exempel får höra godnattsagor hemma. På tio år har procenten barn som får lyssna på en godnattsaga minskat från 78 % till 36 %. Det är alltså 42 procent färre barn som får hört en godnattsaga än för tio år sedan.

I Sverige kom Skolbibliotekslagen år 2011. Målet är att alla skolor ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Vidare förklarade Unenge att skolbiblioteket ska fungera som stöd i skolans arbete och i elevernas lärande samt i arbetet att uppnå de uppsatta målen.

En fråga som Unenge ställde publiken var hur man i skolan kombinerar den instrumentella läsningen med nöjesläsning. Då vi i skolbiblioteksgruppen diskuterade detta kom vi fram till att vi i Vasa övningsskola har en god strategi då det kommer till att kombinera de olika lässtilarna. Varje klass har inbokat en bibliotekstid där eleverna får välja vad de själva vill läsa. Eleverna får tid att i klassen läsa de böcker de valt och de får även ta hem böckerna. I vår skola prioriterar vi nöjesläsningen samtidigt som vi inte prioriterar bort den instrumentella läsningen. Unenge förklarade att skolorna i Sverige är väldigt resultatfokuserade och därför prioriterar bort nöjesläsningen med motiveringen att de inte har tid för den.

Varför ska man läsa böcker?
Unenge presenterade sex stycken motiveringar till varför läsning är så viktigt:

1. Läsning väcker nyfikenhet
2. Läsning ger allmänbildning
3. Läsning väcker och utvecklar empatiförmågan…
4. .. och det kritiska tänkandet
5. Läsning ger läsaren en samhällsorientering
6. Analysförmågan utvecklas

Unenge stannade upp och poängterade att det kritiska tänkandet är ytterst viktigt i dagens samhälle.

Vilken är den största utmaningen för ett bibliotek i en digitaliserad värld?

En föreläsning med fokus på läsning kan inte undgå frågan som många ställer: hur ska bibliotek med fysiska böcker kunna konkurrera med de digitala böckerna? Unenge berättade om ett projekt i Sverige som inrett en husvagn som ett bibliotek. Denna husvagn reste runt på fotbollscuper och i pauserna mellan matcherna sattes fatboys i form av fotbollar ut och barnen fick möjlighet att läsa böcker. Böckerna var strategiskt utvalda så att barnen skulle hinna färdigt på en paus. Det här motiverade barnen att läsa.

Unenge presenterade olika projekt inom läsning i Sverige:

• Paus projektet, som samarbetar med idrottsledare runt om i Sverige med syfte att inspirera flera unga som har idrott som hobby att läsa böcker på sin fritid.
• Läsrörelsen, i samarbete med McDonalds’s Happy meal – måltider, delar ut böcker som barnen får istället för leksaker. Detta koncept har vi också tagit del av på finskt håll.
• Berättelser som förändrar. Ett projekt som Läsrörelsen under 2017 genomförde i 200 högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Deltagarna fick läsa böcker och delta i stora bokcirklar.
• Läsdelegationen, som arbetar läsfrämjande och bland annat har som syfte att skapa mötesplatser med rum för läsning både i och utanför skolan.

Katrina Åkerholm, en av våra ämneslärare i modersmål och litteratur samt medverkande i arbetsgruppen för skolans bibliotek, höll en presentation om vårt skolbibliotek som är i utveckling. Under hösten 2017 har vi ordnat bland annat Monster-vecka samt Julens läsutmaning. Nu under våren har vi ordnat Vänvecka. Dessutom håller vi på att utveckla “Läslandet” vars mål är att inspirera till läsning och främja läslust.På gång i Vasa
Under eftermiddagen fick deltagarna även höra olika projekt som är på gång i skolorna runt om i Vasa. Lena Sågfors från Vasa stadsbibliotek deltog med en presentation av vad som är på gång i Vasa stadsbibliotek. 4 bibliotekspedagoger är anställda med målgruppen barn och unga. Förra året gjordes 212 bokprat samt 145 guidningar eller handledningar. Dessutom hölls det 189 sagostunder. Just nu är projekt Läspulsen Lukupulssi igång. Projektet verkar läsfrämjande och fungerar som ett stöd till regionens bibliotek. Vi hoppas få veta mera snart!

Dagen avslutades med frågor och diskussion. Unenge bjöd dessutom på en kort serie där han beskrev ungdomars fantasiförmåga samt lust till läsning och berättelser:

Vi i skolbiblioteksgruppen hoppas kunna motivera eleverna till läsning samt skapa en lärmiljö som ökar läslusten. Nu under våren planerar vi en “min berättelse”- vecka (läsvecka) där eleverna får dela med sig av sina berättelser. Vi hoppas få in många fina texter! Dessutom planerar vi även en läsutmaning för sommaren.