Alla inlägg av Andreas Sundstedt

Hälsningar från KiVa-dagarna 2017

KiVa-dagarna 2017  ordnades vid Åbo universitet 25 – 26 augusti, välbesökta dagar som inspirerade för fortsatt antimobbningsarbete och som visade på att insatserna på skolorna kan göra avsevärd skillnad på skolnivå och individnivå. Glädjande var att man kan konstatera att vi i Norden och i Finland har en bra statistik när det gäller mobbning, trots att det fortsättningsvis är ett allvarligt problem.

 

Gästföreläsare och forskare Dieter Wolke, (UK) både engagerade och berörde när han i sitt anförande belyste mobbningens följder utifrån ett stort antal internationella långtidsstudier.

 

  • Gällande den psykiska hälsan i ungdomsåren och under vuxenlivet konstaterade han att mobbning har dramatiska effekter. Till exempel är risken för depression fem gånger större ifall man utsatts för mobbning och risken för andra psykiska sjukdomar är 2,5 gånger större. Vid 18 år ålder är risken för psykos tre gånger större hos de som blivit mobbade jämfört med övriga unga. Skulle vi kunna eliminera mobbningen, och allt annat i samhället skulle vara oförändrat, antar man att bland annat självskadebeteendet skulle sjunka med 20%. Långtidsstudier visar på försämrad hälsa under hela vuxenlivet, även om glappet mellan de som inte erfarit mobbning och de som mobbats minskar med åren.
  • Wolke valde också att provocera publiken med att hävda att föräldraskapet är övervärderat för en ung människas mående. Utifrån det faktum att vi tillbringar mer tid med jämnåriga under barn- och ungdomsåren än med våra föräldrar, samt det att vi är beroende av jämnåriga för många viktiga funktioner i livet ( så som gemenskap i vardagen, skydd i sammanhang utanför familjen, sökandet efter livskamrat) är det avgörande för livet som helhet hur vi lyckas socialt i kamratgrupperna. Wolke menade att vi traditionellt är väl medvetna om föräldrarnas inverkan på hälsan men blundar ganska långt för kamraternas inflytande.
  • Syskonmobbningen lyftes också fram som ett allvarligt problem – även om det är relativt vanligt är det inte desto mindre skadligt, menade Wolke och jämförde med andra vanliga åkommor som trots att de är vanliga behöver förebyggas och vårdas.
  • Wolke visade på forskning där det framkommit att 99 % av den mobbning som förekommer på nätet också tar sig uttryck som traditionell mobbning, endast 1 % av nätmobbningen sker endast på nätet. Nästan all nätmobbning innebär alltså att offret också är utsatt på annat sätt i sin vardag. Det konstaterades att en fokusering på arbete mot traditionell mobbning också kommer att beröra det allra flesta fall av mobbning på nätet.

Till årets KiVa-skola har en skola i Lojo valts, och de fick sin utmärkelse främst för deras aktiva insatser i det förebyggande arbetet och deras rutiner i att analysera de årliga KiVa-undersökningen som görs på skolan och hur de sätter in åtgärder specifikt utifrån de negativa tendenser man kunnat se i den sammanställda statistiken. Genom det målinriktade arbetet försöker man aktivt bryta negativa samspelsmönster där mobbning redan uppstått eller är på väg att uppstå.

Under dagarna presenterades Folkhälsans nyaste material Kompiskonst (Laaksonen & Repo), som riktar sig till elever i förskolan och nybörjarundervisningen. Materialet innehåller teori och övningar för att stärka elevernas sociala förmågor och stödja goda samspelsmönster och mobbningsförebyggande attityder. Tanken med materialet är att man tidigt ska forma elevernas beteende i grupp så mobbande förhållningssätt inte ska belönas socialt och så att osäkra elever erbjuds stöd av andra elever.

Konferensen besöktes av många lärare från Sverige som vill göra sina skolor till KiVa-skolor, så vi får vara glada och stolta över att arbetssättet för de här oerhört viktiga sakerna sprids. KiVa-materialet används nu i 16 länder.

Maj-Len Rönnqvist, (medlem i VÖSs KiVa-team)

INSEA Korea, Daegu 2017 – Spirit & Art & Digital

INSEA är en världsomfattande organisation för dem som arbetar med utbildning genom konst. Den fungerar som en ”world-wide networking platform” för sina medlemmar som är lärare, konstnärer och forskare inom konst och särskilt inom bildkonst.

Det första nätverksmötet hölls redan 1954 i Paris och årets möte i Korea, Daegu är det 35:e internationella mötet. Nästa år 2018, ordnas det europeiska INSEA mötet i Helsingfors. Temat för årets INSEA är Spirit & Art & Digital. Spirit står för motivation, mångfald och engagemang. Art står för konsten, skapandet och kreativt lärande. Digital står för den digitala praktiken i skolan och fungerar som ett ”Hyperloop” för det egna lärandet.

De inbjudna Keynote föreläsarna har från olika perspektiv belyst hur konstutbildare och lärare kan utveckla digital litteracitet genom att engagera elever i kritiska sätt att se och skapa världen. Konst skapar frågor om hur skapa, hur tolka eller läsa av existerande mutimedia och multimodala produkter. Konst ställer också frågor om hur vi blandar och blandar en gång till olika konstformer för lärande och hur vi distribuerar det. Det här sättet att närma sig konst, som aktivt lärande och kreativa frågor, stimulerar elever till eget engagemang i kompetensutveckling. INSEA betonar att det här är viktigt för demokrati och för deltagande i skolan. Här ser vi att vår förnyade läroplan är i tiden och arbetar för lokal och global medvetenhet.

Undertecknad har tillsammans med Hannah Kaihovirta deltagit i årets INSEA inom genren ”Living Digital Space”. Presentationen diskuterar praktikbaserad forskning och samarbete mellan lärare och forskare. Praktiken har handlat om blandade lärmiljöer där traditionell bildkonstundervisning möter digitala rum. Ett ”Hyperloop” för elevernas lärarande och min didaktik har varit 1:1-lärande med lärplattor. Presentationen handlar om forskning och resultat från tre olika projekt som jag gjort tillsammans med elever, lärarstuderande och Hannah. Projekten heter; ”Superheroes” med åk 1, ”My favorite destination” åk 6 samt lärarstuderande på praktik och ”Traditional meets digital & VRreality med Lilla Prinsen som litteratur”.

Minna Rimpilä
Vasa Övningsskola, ÅA, 10.8 Daegu, Korea

Nya möjligheter i undervisningen – En dag med Joe Moretti

Onsdagen 5.10 fick vi besök av Joe Moretti som arbetade med elevgrupper och lärare under hela dagen. Moretti är en ledande expert i Europa på användning av pekplattor i undervisningen. Han är en motiverande, energisk och inspirerande person som är intresserad av jämställt lärande och tillgänglighet. Under dagen ordnades workshoppar med eleverna och senare på eftermiddagen ett fortbildningstillfälle för lärarna.

Nedan beskriver lärarna Jenny Teir och Minna Rimpilä  om sina erfarenheter av det som behandlades under två av workshopparna med Moretti.

Book Creator

morett1Applikationen Book Creator är ett verktyg där eleverna kan skapa kreativa böcker och kombinera bild, film, text och ljud. De kan enkelt spela in sin egen röst och sätta in ljud till boken. Gratisversionen är tyvärr inget att rekommendera. Den har för många begränsningar för att arbetet ska vara motiverande och varierande.

Många lärare känner till Book Creator som applikation och använder den i undervisningen. Det nya för vår del som deltog i workshopen var hur eleverna smidigt delar sin bok med läraren eller någon annan elev i klassen via AirDropen. Således kan eleverna jobba i par med samma tema på varsin iPad och i något skede sammanföra sina arbeten till en helhet. På detta sätt kan även läraren kommentera och ta del av elevernas arbeten.

Book Creator är användbar i alla ämnen men kräver tid så att slutprodukten blir så attraktiv och meningsfull som möjligt.

moretti2

Bloxels

Bloxels är egentligen en typ av förenklad kodning utan att skriva kod. Med hjälp av konkretiserande Bloxels-plattor och klossar i olika färger skapar eleverna ett landskap för sitt spel. Med iPaden scannar de sedan plattans landskap och får in det till appen för spelet. Bloxels bas är ett rutsystem med 13×13 rutor som alla kan vara en del av spelplanen.

Eftersom eleverna jobbar i fem grupper får de direkt fem olika landskap som kan kopplas ihop. Klossarna finns i åtta olika färger med olika egenskaper. Varje färg kan dessutom ha olika egenskaper beroende på hur man använder designverktyget. Spelkaraktären kan exempelvis få extra krafter genom att komma till en kloss av en viss färg, simma genom de blåa klossarna som är ”vatten” eller starta om från check points som kan sättas in i spelet. Det går också att infoga text som kommer fram då karaktären når en viss kloss i banan. Texten kan vara information, en instruktion, ett meddelande eller något annat som passar in. För att inte servera allt på en gång, ger Moretti eleverna enbart gröna klossar att jobba med i början. De ska själva undersöka vilka funktioner de andra färgernas klossar har och efter en tid får de presentera sina resultat för resten av gruppen.

Eleverna fortsätter med att designa sina egna karaktärer till spelet och karaktärerna animeras för att kunna exempelvis gå, hoppa eller flyga. Under skapandeprocessen kan eleverna testa sin karaktär i en testbana och då de är nöjda med resultatet kan karaktären sättas in i banan som eleverna skapat. Mer avancerat blir det då Moretti visar hur man ställer in och modifierar bakgrunder. Det finns massor av möjligheter för att, utgående från samma bas, få ett personligt spel. Det finns också en hel del färdiga lösningar som kan användas om eleverna upplever att de inte vill designa själva.

För att ge feedback kan man byta iPads mellan grupperna, visa sina karaktärer på storskärm för klassen, testspela varandras banor eller dela karaktärer och banor med varandra. Beroende på hur arbetet läggs upp kan man exempelvis träna samarbete, textskrivning, feedback eller tolkning av data.

moretti_bloxels

Professionell utveckling genom vejledning

image1ProV står för Professionell utveckling genom vejledning och är ett nordiskt samarbetsprojekt finansierat av Nordplus Horisontal, med deltagare från Høgskolen i Sørøst-Norge, Notoddens kommun i Norge och Högskolan i Halmstad, Laholms kommun i Sverige samt Åbo Akademi tillsammans med Vasa övningsskola.

28-31.8.2016 hölls workshopar i Osbecksgymnasiet i Laholm. Vi var ett trettiotal deltagare från Norge, Sverige och Finland. Det var speciellt roligt att möta pedagoger från olika stadier och ämnen men även att träffa såväl representanter från skolledning och universitetsvärlden. I Norge har samtal med handledare bandats och analys av arbetet pågår. Osbecksgymnasiet har erhållit övningsskolestatus under projektets gång och delar med sig av processen inom ramen för projektet.  Vid ÅA har fokusgruppintervjuer genomförts och analys av detta presenterades.

Det var intensiva dagar med mångsidigt program.  Intressant var diskussionen kring handledning som paraplybegrepp och uppskattad var även diskussionen kring teoretisk och praktisk kunskap under ledning av Eva Bjerkholt. Vägledning är en arena men det är också ett redskap. Likaså är det modeller för att bygga relationer.

Ett av fokusområdena under läsåret 2016-2017 är handledning. Lärarna vid Vasa övningsskola kommer, i mindre grupper, att fokusera på ett område inom handledning som intresserar dem.  Vi hoppas att vi får ett givande handledningsår!

Arbetsgruppen Pro-V

Nordiskt samarbete kring handledning

Info om projektet, bakgrund och samarbetspartners

Våren 2015 ansökte ÅA/ FPV tillsammans med Halmstads lärarhögskola och lärarutbildning inom Telemark lärarhögskola (sedan 2016 del av Högskolan I Sørøst-Norge) om finansieringsstöd för ett gemensamt projekt för att stöda utvecklingen av professionell handledning. På samtliga orter är högskolans utvecklingsarbete inom detta projekt därtill sammankopplat med en fältskola. I Vasa är det övningsskolan som bildar samarbetspart i projektet, som inom fakulteten handhas av tillämpad pedagogik med Renata Svedlin som koordinerare. Sommaren 2015 beviljades projektet en två-årig finansiering inom stödprogrammet NordPlus Horisontal och projektet pågår således fram till juni 2017.

no_handledning1Projektets avsikt är att stärka sambanden och koherensen mellan lärarutbildningens kursinnehåll och praktikperiodernas upplägg och genomförande. För att nå detta mål har vi skapat mötesplatser där representanter från Finland, Norge och Sverige möts och belyser arbetssätt, strukturer och problematik som är förknippade med  relationen mellan praktikperiodernas handledning och studiernas generella upplägg inom lärarutbildningen. Insyn i denna problematik når vi genom att granska handledningssamtalen i samband med lärarstuderandenas praktikperioder, genom att granska inramningen för dessa handledningssamtal samt genom att göra dokumentanalys av styrdokument och informationsdokument. De så kallade mötesplatserna utgör tillfällen där forskarna, handledarna från fakulteten och handledare från skolorna deltar på jämlik bas i ett utforskande av handledningssamtalens utformning och i tolkningen av observationerna. Dessa möten mellan forskare och praktiker (lärarhandledare från skolorna och från fakulteten) är uppskattade arbetsformer inom projektet. Inom Norge och Sverige har de kallats tvärvetenskapliga forskningscirklar och tidigare erfarenheter inom andra projekt har visat att de är givande för samtliga medverkande parter.

Under den workshop som ordnades i Vasa i november 2015 genomfördes en autentisk handledning av  studerande i skedet av avslutande praktik, med några nordiska observatörer närvarande. Vi förde också en reflekterande diskussion enligt trepartsmodell,  med studerande i slutskedet av sina studier tillsammans med handledare från övningsskolan och från fakulteten. I denna diskussion bidrog de nordiska deltagarna med frågor och inlägg. I mars 2016 ordnades den följande workshoppen på Notodden i Norge, där programmet bjöd på tre olika former för att genomföra handledningssamtal, samt gemensamma diskussioner och erfarenhetsutbyte baserat på detta. I denna workshop deltog Gun-Britt Kull-West, Annika Lassus, Renata Svedlin och Jenny Teir från ÅA och ÅA/VÖS.

Processen att gemensamt observera och analysera handledningssamtalen i diskussioner där handledarna själva ingår, stöds ytterligare genom systematiska datainsamlingar och av forskningsinsatser. I Vasa har detta bland annat handlat om fokusgruppintervjuer, och om enkäter till studerande efter genomförd praktikperio. Detta arbete är nu fortsatt på gång och här används som tillgång dels den kunskapsresurs som handledare med praktisk erfarenhet och analytiskt orienterade forskare utgör för varandra och dels de nya perspektiv som jämförelserna mellan de nordiska länderna öppnar upp .                                           .

Bland annat genomfördes ett treparts handledningssamtal med studerande i Passvik i nordnorge. Handledaren lyckades hålla i dialogen och styra diskussionen på ett välfungerande sätt trots att samtalet fördes över videonätkontakt.

Annika blev inspirerad av deltagarnas genuina intresse för processerna inom handledning. Det arbete som görs inom övningsskolan uppskattades och man ville gärna ta del av goda modeller och former för genomförandet som har en förankring i forskning.

no_handledning2Gun-Britt säger att det gav ett mervärde. Det är intressant att följa hur man i Norge arbetat med uppföljnigen av en ny behörig lärare under lärarens första år i yrket. Det var fint att uppleva den starka bekräftelse som de andra deltagarna gav för det arbete som görs inom ÅA lärarutbildning.

Det är spännande att arbeta på skandinaviska och att samtidigt inse att det också finns skillnader i hur vi tolkar begreppen. Workshopen gav många impulser för fortsatt arbete och också perspektiv på hur handledningsutförandet och informationen om handledning kan utvecklas.

Notodden är ett fantastiskt fint norskt landskap med härliga vyer över berg och vattendrag. Stället är ett  gammalt kulturcenter och center för energiproduktion.

Skribenter Gun-Britt Kull-West, Annika Lassus, Renata Svedlin och Jenny Teir.

1:1 – pedagogiska val och konsekvenser

Den 10.12 hölls Svenskfinlands första Teech Meet, ett virtuellt diskussionsmöte med lärare och forskare som deltagare. Mötet hölls inom ramarna för DiDiDi-projektet (http://dididi.fi/) och temat var 1:1. Vasa övningsskola deltog med ett inlägg av mig, Katrina Åkerholm, och med ett fullsatt auditorium med lärare och lärarstuderande. Ni kan se min presentation på denna adress:

Jag valde att i mitt inlägg fokusera på användningen av pekplattor i modersmålsundervisningen. Eftersom vi i 7-9 inte har en 1:1-miljö i den meningen att eleverna har var sin platta som de kan ta hem och arbeta på, valde jag att granska de pedagogiska val vi gjort i modersmålsundervisningen. När arbetar vi 1:1 (en elev, en pekplatta) och vad får det för pedagogiska konsekvenser?

Det som jag kunde konstatera var att vi arbetat med plattorna på olika sätt i olika arbeten, allt från 1:1 till 1:4 (en platta, fyra elever). Hur vi har använt pekplattan har varierat beroende på arbete, men fokus har legat på de här fem användningsområdena:

teach meet bild 2Vad gäller plattan som bok och plattan som uppslagsverk kunde den ersättas av andra, analoga, verktyg. Detta är däremot inte möjligt när det kommer till plattan som skapande verktyg och plattan som mötesplats. Intressant att konstatera är ändå att 1:1 har använts inom alla användningsområden. Det är alltså inte plattans användningsområde som avgör huruvida 1:1-användingen är central.

teech meet bild 4Det som istället är utmärkande för 1:1-användningen i modersmål och litteratur i åk 7-9 är att fokus vid 1:1 och 1:2 hamnar på plattan (de gröna cirklarna). När eleverna arbetar 1:3 eller 1:4 hamnar fokus istället på samtalet (de lila cirklarna). Undantagsfallet är plattan som mötesplats, där samtalet, dialogen, sker virtuellt. På det användningsområdet blir plattan alltså ett verktyg för kommunikation i det virtuella klassrummet.

Arbetet med pekplattor möjliggör alltså kommunikation såväl mellan lärare och elev som mellan elev och elev.  Syftet med arbetet avgör vilken arbetsform som är den mest lämpliga.

Skrivet av Katrina Åkerholm
Modersmål och litteratur åk 7-9

Multilitteracitet – att utbilda utöver det förväntade

ktp_1

ktp_2Under ’Kasvatustieteen päivät’ deltog undertecknad tillsammans med filosofie doktor Hanna Kaihovirta i ett symposium kring temat multilitteracitet. Som opponent för tillfället fungerade l doktorand Johan Vikström.

LP2014 lyfter fram multilitteracitet som begrepp. Undervisningens uppgift ska vara att väcka intresse för olika språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt att tolka och producera många olika sorters texter. Under symposiet presenterade vi det pågågende projektet ”multilitteracitet med bildkonsten som inspiration” där vi strävar till att möta behoven som ställs i en multilitterär skolvardag.

Symposiets syfte var att diskutera multilitteracitet på två plan. Avstamp togs empiriskt i hur multilitteracitet kommer eller kan komma didaktiskt till uttryck (dokumenterade metoder, strategier, teorier) i lärarens professionella vardag samt hur forskare inom det pedagogiska forskningsfältet utvecklar teori, forskningspraktik och metoder för ändamålsenlig forskning på området. Ansvarsperson för symposiet var Ria Heilä Ylikallio, professor, Åbo Akademi

Ur forskningsperspektiv har jag tillsammans med filosofie doktor Hannah Kaihovirta arbetat med två nivåer av didaktisk förståelse. Att arbeta med identitetsskapande i bildkonstundervisning (projekt 1) och att arbeta med mångfald och att känna sig annorlunda (projekt 2). I det andra projektet har även lärarstuderandes praktikperiod till delar involverats i projektet.

Att bildkonsten är utgångspunkt för arbetet faller sig naturligt av många orsaker. Den huvudsakliga orsaken är att omvärldens bildspråk intresserar både mig och eleverna. Genom bildkonsten lär sig eleverna bearbeta och visualisera sin egen verklighet och fantasi. Och elevernas fantasi utgör det mest verksamma inlärningsverkyget.

Johan Vikström lyfte fram intressanta synpunkter i sammanhanget och drog paralleller mellan målen för bildkonst och målen för undervisningen i modersmål och litteratur. Sambanden synliggörs i följande figur.

ktp_3

Minna Rimpilä

Unik föreläsning om förintelsens grymheter

Strax före klockan 10 onsdag 9 september samlades personal, gymnasiestuderande och elever från grundskolan i gymnasiets gymnastiksal för att lyssna till Livia Fränkel. Fränkel, som numera är bosatt i Sverige, var inbjuden till Vasa övningsskola för att berätta om hur hon och hennes närmaste blivit utsatta för antisemitiska påhopp och våld sedan Hitlers maktövertagande i Tyskland 1933 tills hon och hennes syster befriades av brittiska soldater.

Redan under sin uppväxt i Transsylvanien i Rumänien fick hon utstå trakasserier på grund av sin judiska bakgrund. Grymheterna kulminerade efter att Adolf Hitler ockuperat Ungern, som genom tyska påtryckningar fått kontroll över Fränkels hemtrakter. Ryktena om de polska judarnas öde visade sig vara sanna när hon och hennes familj först tvingades iväg till ett getto och senare vidare till koncentrationsläger.

livia_fränkel

Bortsett från hennes egen röst var det knäpptyst i salen när Fränkel berättade om hur hennes familj och övriga i hemstaden fraktades iväg hopträngda i boskapsvagnar. Från att tillsammans med sina närmsta vänner ha planerat kommande år under nyårsafton skulle bara hon och fyra andra av de sammanlagt 12 personerna vara vid liv ett år senare. Under några månader skulle  hälften av Ungerns cirka 800 000 judar mista livet eftersom de inte passade in på den ariska rasideologin. Det mest gripande i hennes berättelse var att hon inom loppet av några timmar efter ankomsten till Auschwitz skiljts från båda föräldrarna, utan att ha hunnit ta farväl av sin far.

Fränkels livshistoria är en berättelse om extrema former av mänsklig grymhet och hat inför det främmande. Här finns många lärdomar om hur man aldrig får låta intolerans och bristande civilkurage segra över öppenhet och medmänsklighet. Vi ämneslärare i historia och samhällslära är speciellt tacksamma över att vi, studerande och övrig personal vid Vasa övningsskola fick ta del av denna unika föreläsning av en överlevande bland förintelsens offer.

Skriven av Anders Fransén
Timlärare i historia, samhällslära och filosofi

Snurrdag och röris i F-2

Snurrdag
För att stärka sammanhållningen och ”vi-känslan” deltar alla elever i klasserna F-2 i den såkallade Snurrdagen. Detta innebär att alla elever besöker en annan nybörjarklass under en skoldagen och deltar i aktiviteter. Eleverna lär känna alla lärare och skolgångsbiträden som jobbar inom enheten.  Snurrdagen är en återkommande dag som ordnas i början av varje läsår. Dagen uppskattas av alla och eleverna blir trygga med andra vuxna än den egna klassläraren.

Röris
Inom nybörjarenheten strävar lärarna till samarbete så att klassgränserna suddas ut och att eleverna har möjlighet att träffa sina vänner på rasterna och annan verksamhet utom klass. Mass-Röris är ett exempel på en gemensam aktivitet som ordnas två morgnar ute på skolgården med syftet att väcka knopp och kropp.

roris1roris2

SETT 2015

SETT 2015 (”Scandinavian Educational Technology Transformation”) beskrivs som Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Mera information om konferensen finns på adressen http://www.settdagarna.se/. I år hölls SETT 14-16 april i Kistamässan utanför Stockholm och en liten grupp från Vasa övningsskola deltog under två av dagarna.

Vi vill här i korthet dela med oss av några reflektioner från konferensen. Texterna nedan är utdrag från en längre reflektion som du gärna kan del av i detta dokument!

Modernt och innovativt lärande?
Digitaliseringen är numera vardag. Men vi behöver ha ett kritiskt förhållningssätt till appar och verktyg så att vi kan ta till oss det som fungerar bra för lärandet samtidigt som vi kan göra oss av med eventuell barlast som står i vägen för modernt lärande. Det blev tydligt på SETTS att fokus nu ställs på lärandet (ej digitaliseringen) och på skolutveckling (ej teknik). Nyckelord som nämndes av flera föreläsare var vikten av synliggörandet av lärprocessen och kompetenserna, samt kollaborativt lärande som en naturlig arbetsform för modernt lärande ’där digitaliseringen gör tänkandet till en aktivitet som inte längre är enbart personlig’ (citat Jacob Möllstam, årets Trevor Dolan stipendiat).

De studerande bör ges möjlighet att bli producenter i stället för att vara enbart konsumenter. Vår uppgift som lärare är utveckla meningsskapande aktiviteter för aktivt, kreativt och innovativt lärande. Genom att jobba publikt och journalistiskt lär de studerande sig att kritiskt granska olika källor.

IMG_1715

Källor och lärarroll
Det är vi lärare som själva måste besluta vilka tekniska hjälpmedel vi och de studerande använder i skolan. Läroplanen (den svenska syftar Kristina Alexandersson på här, men det gäller också den finska) ger oss stöd för detta. Vi lärare har de kunskaper som krävs för att hantera detta eftersom verktygen skall vara beroende av stoffet. Vi måste se till de mål, innehåll (stoff) och värderingar som läroplanen innehåller och konstatera att tekniken bara är ett verktyg för att jobba med dessa. Kristina lyfter slutligen fram några viktiga kunskaper som eleverna behöver:
• att lära sig att lära
• att förstå teknikens möjligheter och begränsningar
• att lära sig att kritiskt granska (ta gärna en titt på Kristinas guide för källkritik)
• att vara människor i den digitala vardagen

Sociala medier
Under SETT dagarna lyftes sociala medier upp som tema av ett flertal föreläsare. Sociala medier har under de senaste åren blivit en del av de flesta elevers, studerandes och lärares liv. Därför påverkar också sociala medier arbetet i skolan på olika sätt, både som verktyg för lärande och allmänt fenomen.

Magnus Blixt, lärare och föreläsare (http://www.blixtgordon.se/), var t.ex. en av föreläsarna som starkt talade för att lärare borde använda sociala medier för att skaffa sig ett “utvidgat kollegium”. Han menade att sociala medier, kanske främst Twitter, hjälper honom i hans läraryrke genom att han kan bygga nätverk och föra dialog med andra lärare och experter inom utbildning.

IMG_1712

Vi som deltog i SETT 2015 och reflekterat över vår resa är:

Diane-Christine Blusi
Ulla Granfors
Mikael Lax
Andreas Sundstedt
Camilla Söderback