Livslångt lärande och innovation

eNorssi-vårdagar 2018 i Nyslott

Barnen och ungdomen är Finlands framtid! Under tre aprildagar i Nyslott samlades representanter från Finlands övningsskolor för att fördomsfritt låta sig hänföras av nya pedagogiska idéer och dryfta frågor i anslutning till skolans framtid. Temat för dagarna utgick från start-up företagare inom den pedagogiska IT-branschen, innovationer och internationalism. Som Keynote-föreläsare fick vi höra ägaren av hotell Punkaharju Saimi Hoyer, Janne Neuvonen från BCaster OY och Ulla Engström som skapat applikationen ThingLink. Engström berättade om teknologins inverkan på lärandet och de möjligheter de virtuella miljöerna kan ge för skapande av ett immersivt lärande dvs. möjligheten för användaren att uppleva den virtuella världen som den riktiga världen. Jag fick själv uppleva det immersiva lärandets potential då jag med VR-glasögon kastade mig utför en utmanande störtloppsbana en av dagarna. Den upplevelse och den känsla som lämnade i min kropp var mycket större en den platta filmrutans bild av störtloppsbanan. Jag var på riktigt med om loppet. Min arbetsgrupp diskuterade de pedagogiska tillämpningarna och möjligheterna det immersiva lärandet kan tillföra undervisningen.

Savon Sanomat intervjuade Ulla Engström om hennes företag som idag finns placerat i Kalifornien. I artikeln kan man bekanta sig med hennes tankar och se exempel på hur ThingLink kan utnyttjas i undervisningen.

https://ita-savo.fi/uutiset/lahella/6d2ebdeb-3443-406d-847f-6e908ccdd8ac

Ulla Engström, ThingLink

eNorssi-dagarna varvades med fina föreläsningar men är också intensiva arbetsdagar där deltagarna finns i grupperna för TuTkoKe (Tutkimus ja kokeilu- forskning och försök), Handledning, Läroplan, och IT. I arbetsgrupperna delar varje övningsskola med sig av aktualiteter som pågår i den egna skolan och utvecklar verksamheten. Vi har aktiva medlemmar i speciellt arbetsgrupperna för läroplansutveckling, IT och handledning. Inom läroplansgruppen är man på slutrakan med arbetet med en publikation om mångsidig bedömning. Annika Lassus från oss har en central roll i denna arbetsgrupp. För den som vill bekanta sig med eNorssi-dagarnas program och de olika arbetsgruppernas resultat från dagarna kan man göra det via länken nertill

http://www.enorssi.fi/enorssi-verkosto/asiakirjoja-1/20172018/Savonlinnan%20kevatseminaari%202018

Till övningsskolornas uppgift hör också att sprida goda modeller och resultat från forsknings- och försöksverksamhet. Under dagarna publicerades en digital bok om lär- och verksamhetsmiljöerna och hur man inom övningsskolorna utvecklar dem. I publikationen kan man bekanta sig med bland annat vår klasslärare Minna Rimpiläs artikel Digiskutt ur ett lärarperspektiv.

Publikationen öppnas genom att klicka på bilden.

eNorssi-verksamheten är ett viktigt sammanlänkande forum för övningsskolorna. Vår ordförande i eNorssi Tapio Heino, ledande rektor vid Rauman normaalikoulu, överräckte ordförandeklubban till Heikki Ervast, ledande rektor vid Rovaniemen normaalikoulu. Vi önskar Heikki välkommen som ordförande!

eNorssis nya ordförande Heikki Ervast med ordförandeklubban i högsta hugg och Tapio Heino som avtackades.

Elisabet Backlund-Kärjenmäki

SETT 2018

SETT 2018 (”Scandinavian Educational Technology Transformation”) beskrivs som Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Mera information om konferensen finns på adressen http://www.settdagarna.se/. I år hölls SETT 11-13 april i Kistamässan utanför Stockholm och en liten grupp från Vasa övningsskola deltog under två av dagarna.

Vi vill här i korthet dela med oss av ett urval av det vi fick ta del av under mässan.

Lärarens och lärandets roll i en digitaliserad skola – Björn Sjöden, FD

Björn Sjöden är kognitionsvetare och lektor i utbildningsvetenskap vid Halmstads universitet. Till SETT mässan var han inbjuden av nationalencyklopedin för att prata om läraren och lärandets roll i en digitaliserad skola. Sjöden konstaterade i sin föreläsning att lärarna måste lära sig att sålla bland allt digitalt material som finns på nätet. De tillgängliga digitala verktygen är väldigt många, men ingen lärare har tid att gå igenom till exempel de över 200 000 appar som finns tillgängliga inom området utbildning på app store. Lärare kan inte förväntas kunna allt men nog förväntas kunna gör produktiva val då det gäller vilka digitala verktyd man använder i klassen.

Sjöden ville inte direkt ge råd om vilka digital verktyg man bör använda men visade ändå hur några verktyg, som han tyckte var bra, fungerade. Verktygen som nämndes var Bettys brain, magiska trädgården och posterlet. Dessa verktyg har enligt Sjöden följande gemensamma nämnare.

  • de är digitalt funktionella
  • de är pedagogiskt agnostiska (de meddelar inte nödvändigtvis vad som är rätt och fel)
  • de innehåller klara strategier för lärande oberoende av ämne
  • de kombinerar flera olika sätt att lära sig

Att digitaliseringen verkligen är här är ett faktum. Sjöden konstaterade att det i den senaste undersökningen av internetvanor kunnat påvisas att 100 % av alla 12-15 åringar i Sverige nu använder youtube som en del av sitt lärande i sin vardag. Målet för både lärare och elever bör vara att gå från Know how till Understand why.

Ökad elevaktivitet med digitala verktyg – Patricia Diaz

Patricia Diaz berättade hur hon använder olika digitala verktyg för att höja elevaktiviteten i klassrummet och för att skapa mer interaktiva moment under lektionerna. Förutom sina favoritverktyg hon talat om tidigare, Kahoot, Socrative, Padlet, Quizlet och Mentimeter, nämnde hon också Quizalize och Quizizz.

Vidare behandlade hon också följande responsverktyg:

  • Classroom screen: ett gratis verktyg som hon använder för synliggörande av mål, tid etc.
  • Whiteboard.fi: t.ex Låt alla elever svara på frågan med mini-whiteboards
  • Meetingwords: kollaborativ öppen yta för kollaborativt skrivande; varje deltagare får egen färg.
  • Flipgrid: liknar Padlet, men en videoplattform för diskussion och presentation. Eleven lämnar in sina bidrag i videoform.

Ny bok utkommer hösten 2018:  Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning, Patricia Diaz.

Läsning i ett digitalt samhälle – Jenny Edwardsson

Jenny Edwardsson, lärare och författade, talade om att förändrade läsvanor är ett faktum – vi läser allt mer digital text. Hon menade att det i skolan är viktigt att utgå från de läspraktiker som eleverna ingår i på sin fritid. Vidare talade hon om att läsning av digitala texter kräver:

1) grundläggande läsförmåga
2) förmåga att förstå och tolka olika modaliteter(menyer, hyperlänkar, bilder)  Egen fundering: fragmentisering, genreblandning
3) hantera tekniken (vilken webbläsare ska användas)
4) navigera (sökstrategier, återvändsgränder)
5) källkritisk förmåga (källtillit?)

Jenny beskrev också THIEVES som är en metod för att utöka läsförståelsen i texter.  THIEVES går ut på att förhandsgranska texten innan själva läsningen sker. THIEVES är en förkortning/akronym av:

T =  title (titel)
H = headings (rubriker/överskrifter)
I = introduction (introduktion/inledning)
E = every first sentence in a paragraph (varje första mening i varje stycke)
V = visuals and vocabulary (bilder/grafik och ord)
E = end of chapter questions (frågorna i slutet av kapitlen)
S = so what?/summary (sammanfattning)

IKT – hur får man det att hända i klassrummen? – Mats Jonsson och Daniel Norrman, Grindtorpsskolan i Botkyrka kommun.

För ett antal år sedan fick Grindtorpsskolan datorer till eleverna – men inte mycket hände. Mats och Daniel poängterade vikten av att höja lärarnas IKT kompetens så att de digitala verktygen blir en naturlig del av undervisningen.

Man kom att utgå från följande frågor:

  • Vart ska vi ?
  • Vad står det i läroplanen om IKT?
  • Vad ska eleverna kunna i olika årskurser?
  • Vad kan man göra i klassrummet för att lära eleverna?
  • Vilket stöd behöver lärarna?

I Grindtorpsskolan ansåg man att det är mycket viktigt att alla lärare besitter grundläggande IKT kompetens. Så småningom kom man därför att utveckla CAPI (Comprehensive Analysis of Proficiency in ICT) som är ett mätverktyg för IKT-kompetens.

”Det kan användas av organisationer eller individer för att sätta mål eller mäta nuvarande kompetensnivå – en utvecklingstrappa. När man lär sig saker så är det fördelaktigt att bryta ner kunskapen i mindre delar. Den centrala komponenten i CAPI är en lång lista över bänkmärken (milstolpar) för IKT-kompetens. Listan är indelad i kategorier och nivåer med stegrande svårighetsgrad. Förutom CAPI-testet så innehåller den här webbsidan också övningar som kan utveckla IKT-kompetens från förskolan och uppåt.”

CAPI med tillhörande material för både elever och lärare verkar vara en intressant helhet för utvecklingen av IKT-kompetens i skolor och kommuner. Materialet är fritt att använda och utveckla, så därför kunde skolledare, tutorlärare och IT-pedagoger även i Svenskfinland  gärna bekanta sig med det.

Joachim Hofman
Tina Liljeblad
Kristina Skjäl
Andreas Sundstedt

Inspirationseftermiddag med Johan Unenge den 16.3.2018 på Academill

En eftermiddag i mars fick vi i skolbiblioteksgruppen samt andra intresserade i olika skolor möjligheten att få delta i en inspirationseftermiddag i Academill med Johan Unenge som inspiratör och föreläsare.

Unenge började eftermiddagen med att berätta om sin bakgrund, arbetet som läsambassadör samt tankar kring hur man främjar läsning. Frågan han började med att ställa oss var hur vi kan motivera barn att läsa. Unenge poängterade att vi behöver ta till vara på motivationen hos barnen. Han drog paralleller till när det var frågan om ifall serier var positivt eller negativt att läsa, jämfört med, som han benämner det, “riktiga böcker”.

Efter 5000 timmar blir man en god läsare

Unenge förklarade att forskning visat att barn som kommer från en icke-läsande familj har ett ordförråd på 7000 ord. Ett barn som kommer från en läsande familj har ett ordförråd på 17 000 ord. I Sverige går var femte kille ut grundskolan utan att kunna förstå enklare text i en dagstidning. Dessutom poängterade Unenge att en god läsare är en person som läst ungefär 5000 timmar. Precis som med mycket annat, behöver läsningen tränas för att den ska bli bra.

När börjar då motivationen till läsning? frågade Unenge. Jo, det är redan då barnet är litet och till exempel får höra godnattsagor hemma. På tio år har procenten barn som får lyssna på en godnattsaga minskat från 78 % till 36 %. Det är alltså 42 procent färre barn som får hört en godnattsaga än för tio år sedan.

I Sverige kom Skolbibliotekslagen år 2011. Målet är att alla skolor ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Vidare förklarade Unenge att skolbiblioteket ska fungera som stöd i skolans arbete och i elevernas lärande samt i arbetet att uppnå de uppsatta målen.

En fråga som Unenge ställde publiken var hur man i skolan kombinerar den instrumentella läsningen med nöjesläsning. Då vi i skolbiblioteksgruppen diskuterade detta kom vi fram till att vi i Vasa övningsskola har en god strategi då det kommer till att kombinera de olika lässtilarna. Varje klass har inbokat en bibliotekstid där eleverna får välja vad de själva vill läsa. Eleverna får tid att i klassen läsa de böcker de valt och de får även ta hem böckerna. I vår skola prioriterar vi nöjesläsningen samtidigt som vi inte prioriterar bort den instrumentella läsningen. Unenge förklarade att skolorna i Sverige är väldigt resultatfokuserade och därför prioriterar bort nöjesläsningen med motiveringen att de inte har tid för den.

Varför ska man läsa böcker?
Unenge presenterade sex stycken motiveringar till varför läsning är så viktigt:

  1. Läsning väcker nyfikenhet
  2. Läsning ger allmänbildning
  3. Läsning väcker och utvecklar empatiförmågan…
  4. .. och det kritiska tänkandet
  5. Läsning ger läsaren en samhällsorientering
  6. Analysförmågan utvecklas

Unenge stannade upp och poängterade att det kritiska tänkandet är ytterst viktigt i dagens samhälle.

Vilken är den största utmaningen för ett bibliotek i en digitaliserad värld?

En föreläsning med fokus på läsning kan inte undgå frågan som många ställer: hur ska bibliotek med fysiska böcker kunna konkurrera med de digitala böckerna? Unenge berättade om ett projekt i Sverige som inrett en husvagn som ett bibliotek. Denna husvagn reste runt på fotbollscuper och i pauserna mellan matcherna sattes fatboys i form av fotbollar ut och barnen fick möjlighet att läsa böcker. Böckerna var strategiskt utvalda så att barnen skulle hinna färdigt på en paus. Det här motiverade barnen att läsa.

Unenge presenterade olika projekt inom läsning i Sverige:

  • Paus projektet, som samarbetar med idrottsledare runt om i Sverige med syfte att inspirera flera unga som har idrott som hobby att läsa böcker på sin fritid.
  • Läsrörelsen, i samarbete med McDonalds’s Happy meal – måltider, delar ut böcker som barnen får istället för leksaker. Detta koncept har vi också tagit del av på finskt håll.
  • Berättelser som förändrar. Ett projekt som Läsrörelsen under 2017 genomförde i 200 högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Deltagarna fick läsa böcker och delta i stora bokcirklar.
  • Läsdelegationen, som arbetar läsfrämjande och bland annat har som syfte att skapa mötesplatser med rum för läsning både i och utanför skolan.

Katrina Åkerholm, en av våra ämneslärare i modersmål och litteratur samt medverkande i arbetsgruppen för skolans bibliotek, höll en presentation om vårt skolbibliotek som är i utveckling. Under hösten 2017 har vi ordnat bland annat Monster-vecka samt Julens läsutmaning. Nu under våren har vi ordnat Vänvecka. Dessutom håller vi på att utveckla “Läslandet” vars mål är att inspirera till läsning och främja läslust.På gång i Vasa
Under eftermiddagen fick deltagarna även höra olika projekt som är på gång i skolorna runt om i Vasa. Lena Sågfors från Vasa stadsbibliotek deltog med en presentation av vad som är på gång i Vasa stadsbibliotek. 4 bibliotekspedagoger är anställda med målgruppen barn och unga. Förra året gjordes 212 bokprat samt 145 guidningar eller handledningar. Dessutom hölls det 189 sagostunder. Just nu är projekt Läspulsen Lukupulssi igång. Projektet verkar läsfrämjande och fungerar som ett stöd till regionens bibliotek. Vi hoppas få veta mera snart!

Dagen avslutades med frågor och diskussion. Unenge bjöd dessutom på en kort serie där han beskrev ungdomars fantasiförmåga samt lust till läsning och berättelser:

Vi i skolbiblioteksgruppen hoppas kunna motivera eleverna till läsning samt skapa en lärmiljö som ökar läslusten. Nu under våren planerar vi en “min berättelse”- vecka (läsvecka) där eleverna får dela med sig av sina berättelser. Vi hoppas få in många fina texter! Dessutom planerar vi även en läsutmaning för sommaren.

Övispodden – avsnitt 6: Johnny är slagkraftig

I det här avsnittet av Övispodden får ni träffa Johnny Sandsten, vår slagkraftige musiklärare.
Vi pratade så mycket att Johnny inte hann med ett citat av Sam Yaffa, tidigare basist i Hanoi Rocks, som han hade tänkt ta med i podden:

”Musiken är inte enbart ett andningsrum, utan även det som världens folk lever av och för. Musiken är ett sätt att förstå världens alla olika kulturer och folk, att känna och få ta del av dem. I detta skede av historien bör vi människor ta fasta på vad som förenar oss. Musiken enar och för samman folk. Musiken känner inga landsgränser. Inför rytm och harmonier är vi alla likvärdiga.”

”Vi lever i matematikens guldålder”

För några veckor sedan fick jag möjligheten att delta i konferensen ”Effektivare matematikundervisning” i Stockholm tack vare Svenska Tekniska Vetenskapsakademin och Åbo Akademis resestipendium.

Hjärna = gener x jävlar anamma
Torkel Klingenberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, föreläste om barnhjärnans utveckling och träning av matematik. I hans föreläsning påvisade han att alla barn kan lära sig matematik, det kan bara kräva variationer i hur mycket tid och ansträngning man lägger ner. Han lyfte fram GRIT som betydande för framgång, inte bara talang och gener. Ordet myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckwoth och betyder kortfattat att man har ett driv eller jävlar anamma. Det handlar vidare om en förmåga att hålla fast vid långsiktiga mål och att inte ge upp vid motgångar. Det positiva är också att GRIT går att träna!

Klingenberg lyfte fram vikten av att:

  • uppmuntra och värdera GRIT
  • informera barn om rätt sorts träning
  • ge krävande feedback
  • uppmuntra till ”flexible mindset”
  • se störra sammanhang

Kort kan man säga att ”flexible mindset” handlar om tron på att ens egna förmågor är något som kan förändras. För att uppmuntra flexible mindset i klassrummet är det viktigt att ge beröm för prestation, strategi och ansträning i stället för ”medfödd begåvning”.

Klingenberg hänvisade till filmen Austins butterfly,

Klingenberg har tillsammans med Pekka Räsänen och Ola Helenius utvecklat appen ”Vektor” för att träna arbetsminne, taluppfattning via tallinjen samt problemlösning och spatial förmåga. Vektor är baserat på forskning om tidig matematikinlärning. Det är en lekfull och engagerande app som passar barn utan matematiska förkunskaper och barn med 1-2 års skolgång bakom sig. Programmet är uppbyggt så att man tränar ca 30 minuter varje dag i 8 veckor. Studier visar att träningen med Vektor kan förbättra barns tidiga matematikförståelse med framsteg motsvarande den förbättring som man ser under ett helt år för barn i den åldern.

http://cognitionmatters.org/se/vektor/

Kanske något för våra förskolor?

”De flesta eleverna lär sig att räkna – inte att förstå matematik”
Ovan är ett citat från Wiggo Kilborns föreläsning kring ” Stöttning av svaga elever i matematikundervisningen ”. Kilborn lyfte vikten av att eleverna har resonemangsförmåga. Han påtalade vidare att han sällan ser detta i klassrum.  Han påtalade att matematikundervisningen i skolorna tränar på fel saker som ofta leder till låsningar som ”Vet inte, kan inte, har ingen aning”.  Han lyfte fram vikten av att diskutera matematiken med variation och att lyfta fram den grundläggande förståelsen. Resonera och kommunicera matematik och låt eleverna köpa in sig på bättre strategier.

Per Berggren och Maria Lindroth, lärare i Botkyrka, lyfte fram praktiska organisationsmodeller som de använt in sin undervisning:

  • EPA (tänkt själv, prata med din bänkkamrat, vänd er till ett annat par)
  • Gruppdiskussioner med sändebud
  • ”Springlärare” och ”Sittlärare” (två lärare på en större grupp)

www.matematikinspiration.se har Berggren och Lindroth publicerat rika matematikuppgifter som är fria att använda i undervisningen.

”Många lärare tror att matematik handlar om att räkna, men det handlar om att tänka”
Singapore Math sprids över hela världen.  Idag är metodiken väletablerad i USA och Kanada, samt i många länder i Asien, Sydamerika och Europa.  Singapore math har sin utgångspunkt i Singapores kursplan i matematik. Som vi redan vet, placerar sig eleverna från Singapore i topp i matematik i interationella undersökningar som PISA och TIMMS.

I Singapore Math lägger man stor vikt vid att skapa förståelse för matematikens grunder i ett tidigt stadium. Med det vill man att eleverna ska få en djupare förståelse för centrala begrepp och områden snarare än att lära sig regler och procedurer utantill. Detta kräver, enligt Singapore Math, ett nytt sätt att tänka kring hur vi organiserar undervisningen.

Det som framförallt skiljer Singapore Math är att det har en strukturerad plan för undervisningen, med en textbok och en övningsbok. Undervisningen utgår alltid från ett rikt problem som löses i grupp. Modellen bygger på konkreta exempel och visuella representationer som kopplas till mer abstrakta uppställningar.

Jag frågade föreläsarna efter föreläsningen om de känner till om någon använder denna metod i Finland. Det skulle vara intressant att följa en grupp som använder detta läromedel och se noggrannare på likheter och skillnader.  Vad de visste används det inte ännu i sin helhet i någon skola i Finland. Tag gärna kontakt med mej om du hör om någon, jag skulle vara intresserad av att besöka den skolan.

Citatet ovan är ett citat av dr Yeap från Singapore math.

Kort introduktion till Singapore math:

Jag fick ta del av många flera föreläsningar och alla gav mej något. Jag kan säga att jag fick en riktig ”matematikboost”! Jag vill avsluta med att koppla tillbaka till rubriken. Jonas Hall, ”the Mad Mathematician”, påstod att vi tack vare den tekniska utvecklingen lever i ”Matematikens guldålder” jämförbar med antiken eller renässansen.

Anna Wullf

Digitomorrow – next step to learning i Nyslott

Konferensen ”Digitomorrow – next step to learning” ordnades i Savonlinna 17-19.11.2017 av Savonlinnan Normaalikoulu i samråd med Itä-Suomen Yliopisto. Syftet med konferensen var att diskutera digitaliseringen i skolorna, förhållningssätt och nya rön inom IKT-forskning.

Det så kallade ”Digiskuttet” i Finland har orsakat mycket diskussion och olikheterna i hur digitaliseringen framskridit i landets skolor är stora. Orsakerna till olikheterna är främst ekonomiska men även kommunernas och skolledningens inställning påverkar hur man investerat i  digitalamaterial och kunnande. Detta var ett intressant samtalsämnen att lyssna till under kaffepauserna och i korridorerna.

Digitaliseringen medför utmaningar men så länge vi håller några saker i minnet förenklas vårt arbete med det digitala i skolorna (jf. Vallo,O).

  • Lärandet ska vara aktivt och produktivt för eleverna.
  • I processen ska eleven lära sig att ställa egna mål, utvärdera sitt arbete och planera det kommande.
  • Responsen ska vara en sporrande del av lärprocessen.
  • Digitaliseringen ska underlätta lärarens arbete – inte belasta eller krångla till det.

Professor Laura Hirsto, från Itä-Suomen Yliopisto diskuterar i sin Keynote – ”Tabletit oppimisympäristössä – varioivien kokemuksien merkityksiä”, ett omfattande forkningsprojekt där man bland annat diskuterar lärplattornas betydelse och mervärde i undervisningen. Resultatet diskuterar positiva, neutrala och negativa effekter samt hur elever, lärare och föräldrar förhåller sig till en lärmiljö där lärplattorna är vardag. Arbetet kartlägger även hur lärplattorna används i skolorna och i vilken omfång.

Frågor som väcktes under föreläsningen var:

  • Vilka kunskaper behöver eleverna i framtiden med tanke på det digitala?
  • Vilka applikationer är relevanta i skolan?
  • Vilka är nyckelkompetenserna som kommer att vara avgörande för ungdomarnas framtid?

I Workshoparna kunde man ta del av olika digitala program och aktiviteter. Kommersiella aktörer blandades med lärare som visade hur de jobbar med digitalaverktyg i sin vardag. Det fanns något för alla, oavsett kunksapsnivå inom det digitala. Vi deltog i workshopar som erbjöd alternativ för 360° video, VR-reality och robotik.

  

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att dagarna i Nyslott varit lärorika och givande. Vi känner oss relativt trygga med vår digitala vardag i Vasa övningsskola och uppfattar inte att skolans ”traditionella” vardag går i kors med de digitala krav som ställs. Som vi ser det handlar en digitaliserad skola om så mycket mera än kreativa tekniska verktyg. Den digitaliserade skolan ska stimulera till nya möjligheter i att lära och uppfatta världen både för lärare och elever. Den ska väcka nyfikenhet. Därav tänker vi inom snar framtid testa på 360° video- programmering med eleverna.

Digi-hälsningar från Nyslott,
Minna R och Lasse B

Tyst kunnande eller bara tystnad?

Forskningskonferens om estetiska ämnen e17 i Umeå, Sverige.

Syftet med konferensen är att samla forskare, lärare och doktorander i estetiska ämnen och skapa en arena för samverkan, underlätta en gemensam överblick samt skapa möjligheter att dryfta frågeställningar, uppmärksamma skillnader respektive likheter och därmed skapa nätverk för framtida forskning inom fältet.

Konferensens teman var:

  • Dimensioner av tyst kunnande
  • Kunskap och bedömning
  • Genus och makt
  • Förkroppsligar kunnande, kommunikation och gestaltning
  • Policy och framtid

Den inledande Keynoten hölls av Professor Liora Bresler (University of Illinois) som har en lång erfarenhet inom estetisk forskning. Hon diskuterade lärandets olika dimensioner ur ett estetiskt perspektiv.

Det som tydligt framkom under konferensen är lärarnas och lärarutbildares gemensamma oro över att de estetiska ämnens status och roll marginaliseras inom lärarutbildningen och i ett vidare perspektiv ger det negativa effekter hos lärarna på fältet. Studerandes och de nyexaminerade lärares brister i de estetiska ämnens didaktik och praktik står i kollisionskurs med aktuell forskning som påvisar att de estetiska ämnena utvecklar många färdigheter eleverna behöver i sin vardag.

Som jag ser det är styrkan i den finländska lärarutbildningen att examensordningen i Finland bygger på läroplanen (jfr Sverige) vilket självfallet har en positiv effekt i lärarnas yrkesroll i vårt land. Dessutom inverkar övningsskolans praktiker på att lärarna får undervisa estetiska ämnen under sin studietid och får professionell handledning och vägledning.

Undertecknad presenterade ett pilotprojekt tillsammans med Hannah Kaihovirta (Helsingfors universitet) med rubriken ”Det går inte att beskriva i ord – om virtuell verklighet och blandad lärmiljö i bildkonstundervisning”.

Det multilitterära projektet baserar sig på boken om den Lille Prinsen och utmynnar i VR-reality vid Experience Lab (ÅA) och 3D arbete i bildkonstsalen vid lärarutbildningen (ÅA). I projektet deltog sex elever från åk 5-6 i Vasa övningsskola. Hela projektet är dokumenterat som forskningsdata.

Bildkonstlektor Johan Vikström (Vasa övningsskola och Åbo Akademi) diskuterade i sin tur bildkonstundervisningens upplägg och innehåll i Finland under rubriken ”Den visuella kulturens multilitteracitet”. Det var speciellt intressant att ta del av Johans diskussion om begrepp i den nya läroplanen som vi i Svenskfinland konstruerat från finskan.

Minna Rimpilä
Lektor, Vasa övningsskola