På forskning baserad utbildningsplanering – intryck från NU2014

NU2014_webbplats_banners

Senaste vecka pågick vid Umeå universitet NU-konferensen som är Sveriges största mötesplats för alla med intresse för högskolepedagogisk utbildning och utveckling. Temat var ”Lärande kulturer” och närmare 200 bidrag presenterades för cirka 560 deltagare. En grupp från akademin deltog i konferensen. Jag valde särskilt att ta del av presentationer med teman som utbildningsplanering samt lärandestöd. Därtill besökte Tove Forslund och jag enheten för Universitetspedagogik och lärandestöd. Huvudsyftet för mig var att lära mig om vad som är på gång för närvarande inom pedagogisk utveckling och att hitta goda rutiner, modeller och material som kan användas vid utbildningsplanering inom akademin.

En av de centrala iakttagelserna är att de utvecklingsprojekt som presenterades utan undantag baserar sig på forskning och teoretiska tankemodeller. Det kunde gälla arbetet med att sammanföra olika ämnen och ämneskulturer (Bourdieu: habitus, hexis, doxa), multimodala perspektiv på högskolepedagogik (Lindström: lära om, i, genom, med hjälp av…), studenten i centrum (Pettersson), reflekterande hemtentamen (Biggs: SOLO-taxonomi), dekonstruerad länkning (Derrida), reflekterande processer (Gibbs) m.fl.

Begrepp eller perspektiv som framfördes i många föredrag och också diskuterades livligt var bl.a. lärande, lärandemål, ytinlärning och djupinlärning, studenten i centrum, kreativitet, digi-natives och lärandestrategier. Förkortningar som förekom var CA (Constructive Alignment), CDIO (Conceive, Design, Implement, Operate), NPM (New Public Management) m.fl. Begreppen definieras och modeller för den egna verksamheten utvecklas med dem som grund och ger sålunda en gemensam terminologi och förståelse inom lärosätet. En gemensam teoretisk grund är en styrka vid utveckling av utbildning och undervisning, eftersom personal och studerande är införstådda med vad som eftersträvas.

När jag identifierar och subjektivt väljer ett begrepp som användes mycket frekvent är det Constructive Alignment (Biggs) som jag åter en gång lyfter fram. Översättningen till svenska är konstruktiv länkning eller samordning och innebörden är att en kursbeskrivning eller utbildning ska vara samordnad, så att lärandemålen stöds av lämpliga undervisningsformer och meningsfull examination som mäter lärandemålen.

Monica Nerdrum

One thought on “På forskning baserad utbildningsplanering – intryck från NU2014

  1. Handelshögskolans pedagogiska ledningsgrupp hade sju representanter på NU. Fyra av oss var delaktiga i tre av konferensens presentationer.

    Då jag går igenom mina anteckningar från de tre dagarna i Umeå, har jag bland annat noterat följande:
    – Det finns mycket lite forskning på vad studenterna egentligen lär sig.
    – Reflekterar vi tillräckligt mycket över vad kvalitet innebär för olika parter inom universitetet (studenter, lärare, administration)?
    – Hur olika begreppet ”att sätta studenterna i centrum” kan tolkas
    – Hur slaviskt ska vi följa kvalitetsutvärderingar?
    – Betydelsen av självreglering och tron på den egna förmågan
    – Om man kan göra upp lärandemål på förhand, kan man då överhuvudtaget lära sig något nytt?
    – Vad är mätbart på riktigt?

    NU är ett forum på svenska om lärande och utveckling av högskolepedagogik. Det betyder att alla knutna till ett universitet kan få ut något av programmet och också ha något att dela med sig av. Målgruppen är bred – lärare, studenter och administratörer – men det gör också att programmet har en mångfald. Konferensen ger en inspirationsboost som skulle passa utmärkt för alla kommande utbildningslinjeansvariga. I juni 2016 återkommer NU i Malmö.

    ”Kunskapens vägar är omvägar”, som professor emeritus Sven-Eric Liedman sa i sin keynote.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *