Handledning och kommunikation

I universitetspedagogikens modul 3 som jag deltagit i nu under läsåret tas bland annat handledning upp som ett centralt tema. Inspirerad av utbildningstillfället Humane, effective and skillful supervision of theses som hölls den 9 februari tänkte jag skriva om ett par saker som togs upp och som jag särskilt fastnade för gällande handledning. Tillfället hölls av Juha Nieminen, psykolog och universitetsadjunkt vid Karolinska Institutet. Jag har personligen väldigt begränsad erfarenhet av att handleda så tillfället upplevde jag som väldigt nyttigt för mig med tanke på framtida handledning men väckte även tankar om hur jag i egenskap av den som blir handledd kan bidra till att jag får ut så mycket av handledningen som möjligt.

En stor del av utbildningstillfället tangerade kommunikation. Kommunikation är A och O i många sammanhang, så även vid handledning, och det finns flera saker att ta i beaktande/tänka på. Kvaliteten på kommunikationen genomsyrar hela handledningen. God kommunikation kan fungera som en motiverande faktor som också främjar studentens välbefinnande under avhandlingsprocessen. Som handledare kan det därför vara bra att genast i början av en handledningsprocess diskutera med den studerande om t.ex. förväntningar, både när det gäller förväntningar på den studerandes insats och på handledarens insats. Det kan också vara bra att diskutera hurudana ambitioner och intressen den studerande har. Om rollerna och målsättningen har diskuterats är det också lättare att undvika missförstånd och frustration över ouppnådda förväntningar. Jag tror att den relativt nya överenskommelsen om arbetsprocessen vid examensarbeten som används vid ÅA kan fungera som en naturlig inkörsport till en sådan diskussion.

Med anknytning till det här vill jag också föra vidare ett tips som vi fick. På Karolinska Institutet har man utvecklat en ”dialogue facilitator” som kan användas som stöd vid handledning. För den som är intresserad av fler tips om handledning, t.ex. gällande hur man diskuterar förväntningar och studentens och handledarens roller, lönar det sig att bekanta sig med den: https://en.uit.no/Content/554638/cache=20172112145035/KI%20successful_supervision_-_a_dialouge_facilitator.pdf

God kommunikation handlar ofta om till synes små saker som också kan upplevas som enkla i teorin men som kan visa sig vara desto svårare i praktiken. En sådan sak som togs upp gällde frågor, dvs. konsten att som handledare ställa bra frågor. Något som speciellt fastnade hos mig var ”ask first, tell later” och ”asking is better than assuming”. Att fråga först och berätta kan avse att det som handledare är bra att börja med att fråga den studerande t.ex. hur hen själv har uppfattat arbetsprocessen, om det funnits något som varit svårt m.m. innan man börjar gå igenom de kommentarer man har. Att fråga är bättre än att anta låter också självklart men det är ändå något som är bra att påminna en själv om. Juha rekommenderade också att man som handledare ska försöka ställa mer öppna frågor för att den studerande själv ska få en chans att formulera sig och för att man som handledare ska få en bättre bild av hur den studerande tänker. Genom att ställa frågor kan man också aktivera studerandes kritiska tänkande och främja deras förmåga till problemlösning och djupinlärning.

Något som man slutligen som handledare också kan tänka på är att man innan handledningstillfället avslutas kontrollerar att den studerande verkligen har förstått det som diskuterats och vad hen ska göra som näst. Det kan man göra genom att till exempel be den studerande att med egna ord sammanfatta det man har pratat om. Det kan också vara bra att uppmuntra den studerande att göra anteckningar och att också ge dem tillräckligt med tid för att göra det. Även i den här situationen är det bra att som handledare komma ihåg att det är bättre att fråga än att anta.

Hoppas att texten väckte några tankar och eventuellt gav er några tips om vad ni kan tänka på i handledningen framledes. Ett citat som togs upp under dagen (och som jag även såg att fanns inkluderat i KI:s guide som jag nämnde ovan) får avsluta detta inlägg.

”If one is truly to succeed in leading a person to a specific place one must first and foremost take care to find him where he is and begin there” (Søren Kierkegaard)

Marina Näsman, doktorand i socialpolitik

6 thoughts on “Handledning och kommunikation

  1. Hej Marina,

    Bra text. Vid många universitet, också i Finland, har doktorander numera både en handledare och en ”akademisk stödgrupp”. Den består av tre erfarna forskare, som ungefär en gång per år kollar att allt går bra. Huvudtanken är, att gruppen är en slags nödventil ifall förhållandet mellan doktoranden och handledaren inte fungerar. Kanske lite överdrivet när det gäller handledning av kandidat- eller pro graduavhandlingar, men tycker annars att idén är bra.

    1. Tack för kommentaren. Intressant med en akademisk stödgrupp, det hade jag inte hört om tidigare. En årlig uppföljning tillsammans med erfarna forskare kan säkert fylla en viktig funktion även när förhållandet mellan doktorand och handledare är bra.

      1. Sant – jag tror inte heller att stödgruppen bara ska ses som en säkerhetsåtgärd med tanke på eventuella konflikter. Jag har nu själv börjat, tillsammans med en kollega, handleda en doktorand som kommer att ha en sådan här stödgrupp. Jag tror inte stödgruppen i vårt fall behöver oroa sig för konflikter, utan de får istället ge vetenskaplig feedback. Alltså en slags extra handledning. Jag ser i alla fall stödgruppen som enbart en positiv sak för doktoranden och det är det som är viktigast.

  2. Bra att ta upp tematiken med handledning. tror att väldigt mycket hänger på en god handleder-relation i doktorandstadiet. Doktorander måste lära sig att jobba självständigt och det kan bli väldigt ensamt ibland, därför blir det livsviktigt att handledare är initiativrika och lyckas stödja doktoranden, speciellt i situationer då hen hakat upp sig.

  3. Tack för ditt inlägg . Jag tror att kommunikationen mellan studenten och läraren är mycket viktig. Stora problem kan skapas från små missförstånd. Som du nämnde är det nödvändigt att kontrollera att studenten och handledaren förstod korrekt varandra. Jag skulle också tro att inte bara ord men också kroppsspråket kan berätta mycket. Denna kommunikationsaspekt bör inte försummas i diskussionen mellan handledaren och studenten.

  4. Tack för ett intressant blogginlägg. Du hade i stort sett fastnat för samma punkter som jag från seminariet. Det där med att be studerande sammanfatta handledningsdiskussionen var ett intressant tips. Som doktorand som ännu inte handlett någon, men troligen ställs inför det snart, är det jättefint att få resurser som stöd för handledning!

Lämna ett svar till Antony Fredriksson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *