Kategoriarkiv: Stödmaterial

Integrering av genus och mångfald i undervisningsprogrammet i psykologi – ett axplock

Ett tema för kvalitetsarbetet vid före detta Institutionen för psykologi och logopedi år 2014 var genus och mångfald i undervisningen. Efter att psykologin lade om sitt undervisningsprogram 2013-2014, försvann den obligatoriska kursen ”Psykologi i genusperspektiv” ur programmet, vilket fick studerande att skriva ett PM om dessa frågors närvaro i undervisningen överlag. Meningen efter omläggningen var att kunskap om jämställdhet, genus, etnisk mångfald osv. skulle bakas in i bägge ämnens undervisningsprogram som en naturlig del, och inte endast förekomma i separata kurser. Tanken med utvecklingsarbetet 2014 var att stöda den undervisande personalen i denna process. Inspiration togs också från benchmarkingbesöket vid Göteborgs universitet 2013, där både psykolog- och logopedprogrammen har arbetat mycket med att integrera kunskap om dessa frågor i sin utbildning (se Årsrapporten 2013).

Meningen efter omläggningen var att kunskap om jämställdhet, genus, etnisk mångfald osv. skulle bakas in i bägge ämnens undervisningsprogram som en naturlig del, och inte endast förekomma i separata kurser.

Arbetet med att integrera genus och mångfald i undervisningen inleddes med ett fortbildningsmöte den 3.6.2014 med Malin Gustavsson från Ekvalita (www.ekvalita.fi). Efter mötet fick lärarna en hemuppgift som bestod i att fundera över hur genus- och mångfaldsaspekter kunde bakas in i den egna kursen. Arbetet fortsatte under kvalitetsseminariet på Ilmaristen matkailutila den 10 oktober, då hela dagen tillägnades genomgången av lärarnas arbete samt vidare diskussioner (se inlägg i Lärarbloggen 17.11.2014 ”Mångfald är en rikedom”). Dagen resulterade i flera konkreta förslag på kursnivå som implementerades från och med läsåret 2015-2016 såvida samma lärare fortsatte med samma kurs.

Här några axplock ur de kursförändringar psykologins lärare arbetade fram under projektets gång (specifika litteraturförslag är inte inkluderade). Fokus låg på kandidatkurserna som till sin natur är litteraturtunga med stark betoning på teori och metod. I de yrkesförberedande kurserna på fördjupad nivå där man övar sig på praktiskt, kliniskt arbete och ett terapeutiskt förhållningssätt upplevdes mångfaldsfrågor som en redan djupt integrerad del av undervisningen och inte ett område i behov av utveckling.

Identifiera litteratur/annat material för din kurs/dina kurser utifrån en analys av vilka mångfaldsaspekter som kan vara relevanta för kursinnehållet.

”Litteraturen ligger som bas för kursen (läskurs med s.k. inspirationsföreläsningar). Jag kommer därför att uppmärksamgöra studerande på en kantring i teoribyggen kring personligheten (särskilt av äldre och till yttermera visso teoretisk natur) mot en västerländsk heteronormativitet.”

”Litteraturen förefaller ”neutral”, men behöver därvid också kompletteras med ett mångfaldsperspektiv under föreläsningarna.”

”[Min kurs] är den första kursen inom blocket för forskningsmetodik. Kursen ger bl.a. en grund i förmågan att kritiskt analysera forskningsrapporter och de slutsatser som kan dras utgående från dem. En naturlig del av detta är därför att kunna ifrågasätta val av sampel och den population samplet antas representera. Sampelvalet ur en mångfaldssynvinkel lyfts fram i litteraturen kring WEIRD (Western Educated, Industrialized, Rich and Democratic) samhällen, därifrån största delen av samplen i vetenskaplig forskning härstammar trots att WEIRD-samhällen endast utgör en tiondel av världens befolkning. Artikeln ”The Weirdest people in the world?” (Henrich , Heine, & Norenzayan, 2010) blir därför en del av tentlitteraturen i kursen år 2015. Redan i år finns den med som frivillig läsning.”

”I den nya kursboken The Psychology of Human Sexuality (Lehmiller, 2014) tas mångfaldsfrågor upp i en bredare utsträckning än tidigare tentlitteratur (bland annat kön, sexuell orientering, parafilier och religion). Jag kommer ytterligare att under första föreläsningen understryka att boken trots alls skrivits för en amerikansk publik, vilket kan begränsa vinklingen.”

”Behandlingen av ovannämnda punkter gäller främst de praktiska neuropsykologikurserna som kommer först efter denna kurs, men man kunde nog ta upp vissa aspekter såsom vikten av relevanta testnormer även här. Eftersom man visar videosnuttar med riktiga patienter (samlade från Youtube) redan i denna kurs, kunde även aspekter som gäller relationen mellan klinikern och klienten omnämnas. Via dessa exempel borde studenterna nog få en inblick i det mångfald som finns hos hjärnskadade individer gällande deras beteendemönster. Afasi i olika språk samt hos flerspråkiga tar jag upp. Könsskillnaderna nämns i samband med vissa neurologiska tillstånd där förekomsten varierar mellan kön (MS, dyslexi, Alzheimer).”

”Kursen kommer i år att lyfta fram mångfaldsfrågor i samband med föreläsningarna och med extra material. Relevanta etiska frågor som är relaterade till mångfald är bl.a. grunder för inkluderingen av variabler i analyser (t.ex. kön, ras, religion) och forskningens konsekvenser (t.ex. möjliga fördomar och å andra sidan ökad medvetenhet). Valet av population och individuella studiers generaliserbarhet är viktiga aspekter också i en systematisk review, och på kursen kommer ”WEIRD”-bias att behandlas.”

”Det finns forskning som visar att etnisk minoritetstillhörighet, relativ fattigdom, manligt kön och urbanicitet är viktiga riskfaktorer för psykos, och att de hänger ihop med sämre prognos. Alla dessa teman behandlas i boken Models of Madness av J. Read och J. Dillon (red.) som jag använder som kurslitteratur. Även bokens kapitel om psykos och kön för fram tankeväckande fakta om hur kvinnor och män har olika typer av psykossymtom. Frågor om könsrollers inverkan på vår perception är därför relevant för kursen.”

Redogör för hur mångfaldsfrågan ska examineras på din kurs/dina kurser.

”Kommer med i någon tentfråga. Är bara en del av en stor helhet.”

”Frågor i boktentamen där studerande kritiskt bör problematisera aspekterna.”

”I nuläget har examinationen fokuserat på teorier och kliniska manifestationer inom klinisk psykologi. Fr.o.m. följande kurs kommer ett moment med gruppdiskussion kring kliniska frågeställningar ur ett mångfaldsperspektiv att införas. Studerande får i smågrupper diskutera fall där olika kön och olika sexuell inriktning angetts […] Grupperna får efter detta presentera en tänkbar psykologisk tolkning och handläggning av ”fallen”. Skillnader i utfall beroende på ”fallets” kön, könsidentitet, sexuell läggning etc. diskuteras sedan utförligt i storgrupp med föreläsaren som ledare. Samma sak kan också göras vid ett annat tillfälle, men då med olika socioekonomisk/kulturell bakgrund som ”indikator”.

”Kursdeltagarna tilldelas forskningsresultat där dessa frågor aktualiseras och får i uppgift att tänka på hur samma forskningsfråga kunde studeras utan ifrågavarande mångfaldsproblematik. Studier väljs så att följande mångfaldsfrågor inryms: a) etnicitet och kulturell variation b) socioekonomisk status c) bildningsnivå d) sexualitet e) kön.”

”Mångfaldsfrågor kring själva frågeställningen (t.ex. könsskillnader, beaktande av socioekonomisk status, ålder o.s.v.) diskuteras för varje forskningsfråga. Varje grupp/par får som en del av sin uppgift att framlägga vilka mångfaldsfrågor som inryms i deras projekt, och presenterar hur man på bästa möjliga sätt beaktar dessa med tanke på 1) generalisering av resultaten, och 2) etiskt genomförd forskning (respekt för de individer som deltar i datainsamlingen). Andra grupper/par ger feedback och förbättringsförslag och dessa förslag ska beaktas i den slutliga forskningsplanen. Valet av försökspersoner analyseras explicit från detta perspektiv (dvs. vilka man väljer in som försöksperson och varför och hur detta påverkar representativiteten). Konstruktionen av frågeformulär analyseras ur genus- och mångfaldsperspektiv (d.v.s. antar man ett dikotomt kön, antar man två föräldrar, antar man att tvåspråkighet betyder finska/svenska, antar man heterosexuella två-föräldrafamiljer osv.). De studerande skall explicit motivera varför de antingen analyserar eller inte analyserar gruppskillnader mellan t.ex. män och kvinnor eller om de lämnar bort vissa respondenter (t.ex. svensk-ryska tvåspråkiga familjer). Praktiskt förverkligas dessa uppgifter genom att ge studerandena en öppen instruktion att beakta perspektivet i analyserna. De skall alltså själva tänka igenom vilka faktorer som är relevanta för just deras projekt och på vilket sätt. Ingen färdig lista på ”mångfaldsfaktorer” kommer att ges.”

”Mångfaldsfrågan examineras genom att studeranden i sina utlåtanden om sina klienters personlighet skall ha lärt sig att integrera dessa frågor och kunna tolka resultat från de olika testinstrumenten utgående även från relevanta mångfaldsfrågor så som ekonomisk status, kön, fysiska handikapp o.s.v.”

”Jag kommer att föreläsa om psykos och kön, psykos och etnicitet och psykos och relativ fattigdom och tänker ta med frågor om det till tenten.”

Fundera över hur du i din undervisning i övrigt kan beakta mångfaldsaspekter.

”I litteratur, övningar, filmer, texter.”

”De moderna formerna av äldre teorier betonas under föreläsningarna, mångfaldsaspekten tas genomgående upp. Personlighet i sig är ett komplext begrepp och under presentationen av olika ansatser att förklara/förstå begreppet kommer bl.a. genus och könsaspekter att lyftas fram. Noggrant avidentifierade erfarenheter från kliniskt arbete med t.ex. personlighetsbedömningar av transsexuella personer kan bl.a. användas som en form för belysande exempel. Social diversitet lyfts allmänt fram.”

”Genom ett genomgående betonande av att olika bakgrund hos individer föreligger (kultur, sociala strata etc.) samt olika sexuella inriktningar och identiteter. Det senare allra särskilt vid genomgång av t.ex. olika störningstyper – och det bemötande dessa kan få. Likaså framförs ett påpekande av dold heteronormativitet och västerländsk medelklassnormativitet i olika typer av litteratur”

”Under den första föreläsningen kommer jag i fortsättningen att kommentera sexforskningens brister gällande mångfald. En aspekt som jag tänker att också är viktig att poängtera för kursdeltagarna är hur kursens deltagare (majoriteten vanligtvis unga, finlandssvenska kvinnor) påverkar diskussionen som förs under föreläsningarna. Denna poäng kommer jag i fortsättningen att ta upp under kursens sista föreläsning, då jag tillsammans med studenterna diskuterar kursens innehåll och tankar som väckts under kursen.”

”I kurserna används ofta exempel med kön som oberoende variabel. Deltagarna uppmärksammas på att detta är vanligt inom statistik eftersom det för de flesta av oss är en mycket naturlig gruppindelning som inte kräver invecklade förklaringar, men att det att exemplen är vanliga inte ska tolkas som att frågor om skillnader mellan könen alltid ska antas eller att kön är en så enkel dikotom variabel som man lätt antar. Som kursdragare bör jag också motarbeta ett antagande som jag tror att förekommer om att män är mera intresserade och lämpade för matematik och statistik än kvinnor. I framtiden kommer jag att sträva efter att ha en äldre kvinnlig studerande som drar en del av kursen, t.ex. datorövningarna.”

”Eftersom kursen i sig handlar om personer som är ”annorlunda” och som ofta omnämns i diskussioner om så kallade mångfaldsfrågor ser jag som min viktigaste ”mångfaldrelaterade” uppgift att normalisera själva begreppet psykos och få mina studerande att inse att personer med psykos är inte några främmande, oförståeliga och konstiga figurer som finns någon annanstans i världen. Jag kommer att försöka se till att inte alla patienter i fallbeskrivningarna har finlandssvenska eller finländska namn, att de alla inte är högutbildade och att de alla inte är heterosexuella.”

”Mångfaldsperspektivet betonas både på föreläsning och vid det parvisa feedbacktillfället, i synnerhet vikten av att ställa könsneutrala frågor. Även mångkulturella aspekter lyfts fram.”

 

 

Välmående, studiemotivation och framtidsplaner – byggstenar för studiegången

Ens studietid kan ibland kännas mer som en livsstil än som något som förekommer vid sidan av det egna livet. För en del kan studierna kännas som en sista milstolpe innan det hägrande slutmålet: arbetslivet. För en del är det lätt att fastna i ”bubblan” och det kan kännas motigt att lämna den. Genomströmning är ett slagord som hörts och manifesterats redan en längre tid; det tar för lång tid för studerande att bli utexaminerade, personalen försöker hitta på nya sätt för att få ut studerande i arbetslivet snabbare, det kommer krav från olika håll och så vidare. Allt detta påverkar studerandenas upplevelser av studietiden, men också personalen. Vi lever i ett samhälle som dessutom värdesätter produktivitet, prestation och perfektion. I viss mån är det nödvändiga målsättningar, men det kan också gå för långt och få negativa följder.

Studieklimatundersökningen skickas årligen ut till alla första, tredje och femte årets studerande och är ett av Åbo Akademis verktyg för att kartlägga studerandenas upplevelser, erfarenheter och situation. Det är också ett verktyg för att kartlägga hur saker och ting fungerar vid Akademin ur studerandesynvinkel. Resultaten i årets undersökning följer rätt långt den linje som framkommit i tidigare års undersökningar, men några saker väljer jag att lyfta fram. Dessa har direkt inverkan på studerandenas studieförmåga och kan bidra till ökad studieglädje och således snabbare genomströmning. Resultatrapporten finns här och det finns också en powerpoint-presentation med alla tabeller och figurer, samt några centrala resultat.

Det första jag vill ta upp är studerandenas välmående. I undersökningen framkom att rätt många upplevt osund stresskänsla på grund av ogjorda studier eller på grund av oklara förväntningar. Många har också upplevt nedstämdhet på grund av studier eller något utanför studierna och en del upplever ensamhet. Det är självklart att stress, oklara förväntningar, nedstämdhet och ensamhet direkt påverkar studieförmågan. Som undervisande personal är det skäl att ingripa ifall man lägger märke till något sådant. Om du som lärare märker att någon studerande inte verkar må bra, kan du alltid försöka prata med henom. Ifall det behövs kan du uppmuntra henom att kontakta ÅA:s studiepsykolog, SHVS:s psykologer eller att diskutera med någon annan. Om du som studerande upplever att du inte vet vad som förväntas av dig eller om du upplever att du har för mycket på gång eller ogjorda uppgifter, prata med din egenlärare, den som håller kursen eller studiepsykologen/SVHS:s psykologer. Du kan diskutera med din lärare och försöka komma överens om när och hur du ska göra dina uppgifter. Ifall stressen beror på att du har för mycket att göra, är det skäl att gå igenom ditt schema och se vad som först måste åtgärdas och sedan beta av uppgift för uppgift. Även om det är viktigt att göra annat än att studera, måste du komma ihåg att universitetsstudier tar mycket tid och är krävande, men inte på något sätt oöverkomliga. Framför allt måste du komma ihåg att för många fritidsaktiviteter som fyller din tid också kan påverka ditt välmående negativt. Ibland är det som behövs en helt ledig stund då du inte gör något alls.

Det andra jag vill ta upp är studiemotivation och framtidsplaner. I undersökningen framkom det att en långsammare studietakt ofta beror på bristande studiemotivation. I kommentarerna var det många som skrev att de skulle önska mer konkret information om vad man kan göra efter examen och denna osäkerhet uppgavs i många fall som bidragande orsak till bristande studiemotivation. Ifall studerande inte vet vad deras studier och till och med enskilda kurser kan öppna för möjligheter, kan det leda till en stressande osäkerhetskänsla. Som lärare kan det vara svårt att ge tydliga svar på frågan, eftersom sanningen är att universitetsstudier kan öppna så ofantligt många dörrar och även överraskande möjligheter kan dyka upp. Här tror jag att skillnaden i tankesätt bidrar till osäkerheten. Som studerande kan det löna sig att tänka längre än specifika yrken, medan det som lärare kan löna sig att se saken ur studerandenas synvinkel. Några skrev i kommentarerna att de skulle önska tydligare kontakt mellan studierna och arbetslivet, till exempel genom att utexaminerade skulle komma och berätta om vad de gjort efter studierna och mer praktik. Detta är förstås saker som redan ordnas, men det vore skäl att utreda möjligheterna för detta inom alla utbildningsområden vid Akademin. Ifall man märker att något ämne eller någon utbildningslinje har ett välfungerande system, anamma det. Samarbete inom hela Akademin är en av våra styrkor som borde utnyttjas till fullo.

Jag vill avsluta med några uppmaningar till studerande och lärare.

Studerande,
• strukturera din tid så att du hinner med det du vill göra,
• planera inte in för mycket, studierna är trots allt det viktigaste just nu,
• kom ihåg att koppla av ibland,
• kontakta din egenlärare eller den som håller kursen ifall du märker att du har problem med dina uppgifter,
• kom ihåg att du själv ansvarar för dina studier,
• fråga igen vad som förväntas av dig ifall du är osäker,
• sök hjälp och stöd ifall du upplever stress, nedstämdhet eller ensamhet och det påverkar din studieförmåga och livet överlag, det finns många olika stödtjänster vid Akademin.

Lärare,
• var lyhörd för dina studerandes önskemål och behov,
• försök tänka dig in i deras situation och svara så tydligt du kan på deras frågor om arbetsliv, studiekrav och så vidare,
• ifall du märker att någon studerande inte mår bra, prata med henom eller vägled henom vidare
• uppmuntra och försök lösa problematiska situationer hellre än att underkänna direkt, men inom ramarna för likabehandling,
• ställ krav på dina studerande, men sådana krav som hjälper dem att höja sin egen nivå och gå framåt som universitetsstuderande,
• ge tydliga instruktioner, förklara vad som menas med uppgiften och försök kontextualisera det du behandlar i undervisningen.

Planering och förväntningar

Att studera vid Åbo Akademi kan vara smidigt och smärtfritt, åtminstone då man vet vilka kurser man ska gå och när de går, av vem man kan be om hjälp och hur ens egen studieteknik fungerar. Att missa en kursanmälan, att inte få tag på rätt bok eller att missa en deadline kan låta som småsaker, men jag tror det är just de här små sakerna som mest påverkar studerandes stresskänsla.

”Tänk om jag inte hinner få tag på boken före tenten i april? Nästa tent är först i september och i så fall får jag inte ihop alla studiepoäng som krävs för läsåret och då kan jag inte betala hyran!”

Ett mycket realistiskt stressmoment.

Studieplanering (MinPlan), den begränsade studietiden, kraven för att kunna lyfta studiestöd, deadlines och en stundvis stressig vardag hör till studierna och mognadsprocessen. Studienyckeln, som jag skrev om tidigare i bloggen, tar upp vilka olika aspekter som bör tas i beaktande och varför planering är viktigt samt var studerande kan få stöd i planeringen. Jag hoppas att lärarna, speciellt alla egenlärare, inser den vikt som finns i planerandet och stöder sina studerande enligt de planeringsbehov som finns.

Jag tror inte på att något blir bättre av att man undanhåller information, och därför vill jag i det här inlägget ta upp de förväntningar som finns på studerande. Enligt studiepsykolog Satu Eerola (i rapporten Drömstudent) är det viktigt att förväntningar diskuteras och att man genom att låta studerande själv söka svar på frågor redan i början av studierna stärker ansvarskänslan. Allmänt stämmer att ju mer man är insatt och vet om något, desto lättare känns det och desto mer ökar intresset. Samma tanke vill jag tillämpa på studierna vid ÅA.

Vad förväntas av studerandena?

Rapporten Drömstudent, som baserar sig på studentkårens lärarenkät som genomfördes år 2013, presenterar flera bra synpunkter om vad det förväntas av universitetsstuderande. Förutom de krav som nämns i examensstadgan förväntas en hel del praktiska och akademiska livsfärdigheter av studerandena.

Förväntningarna kommuniceras inte alltid direkt till studerandena, och mycket är sådant man lär sig med tiden. För att ändå ha en klarare bild av vad som förväntas och vilket det slutliga målet är (dels en examen men också viljan att påverka sin omgivning och bidra med kunskap), och för att lättare kunna framställa målsättningar och via dem möjligen öka motivationen, ser jag att Studienyckelns uppgift också är att fungera som en första förmedlare av dessa förväntningar. I guiden för de nya studerande finns ingen lista på vad ÅA vill att studerandena ska kunna, men förväntningarna framkommer indirekt ur de olika kapitlen. För att fräscha upp minnet listar jag dock här några förväntningar som framkommer ur Drömstudent-rapporten:

Akademiska färdigheter

  • God studieteknik och hantering av egen inlärning
  • Kunna axla ansvar och dela ansvaret för inlärningen på en kurs
  • Behärska akademisk text
  • Tillämpa teori i praktiken
  • Sammafatta stora ämneshelheter
  • Kunskap om att söka fram facklig information och använda bibliotekets tjänster
  • Skillnaden mellan att tänka akademiskt eller utgående från egna erfarenheter
  • Ifrågasätta och argumentera på ett byggande sätt
  • Hitta nya frågeställningar
  • Delta aktivt i ledd undervisning

Respons, interaktion och engagemang

  • Respektera och hålla tider och deadlines
  • Uttrycka feedback konstruktivt och tydligt, reagera på missar och komma med egna idéer
  • Veta när man ska söka stöd och känna till skillnaden mellan eget ansvar och när man behöver hjälp
  • Ta kontakt med studievägledning om man är osäker med vägval
  • Skapa nätverk genom engagemang i studielivet
  • Vara delaktig i alla universitetets uppgifter: utbilda sig själv, bidra till forskning och samhället, skapa en fruktsam ÅA-kultur
  • Se personalen som kolleger
  • Kräva att lärarna sköter sig

Planering

  • Planera sin tid och ställa upp egna deadlines, hålla fast vid egna målsättningar och beslut
  • Organisera sina studier och sitt arbete
  • Planera dagen som en arbetsdag
  • Inte skjuta upp svåra eller ointressanta uppgifter
  • Hantera arbetsbördan som krävs för lyckade studier

Personligt välmående

  • Kunna motivera sig själv
  • Ta hand om sitt välmående
  • Hantera personliga kriser
  • Skapa en balans mellan studier och livet utanför studierna
  • Hantera sin ekonomi

Framtidssyn

  • Ta studierna och målsättningarna på allvar
  • Skapa en egen framtid och bygga upp en kunskapsbas genom att kombinera huvudämnen och biämnen man själv är intresserad av
  • Planera och ställa upp långsiktiga mål
  • Känna till vad man kan bli och inte bli som utexaminerad från det egna området
  • Engagera sig i sin omgivning: samhället och arbetsgemenskapen

Det förväntas alltså en hel del…

Studienyckelns ger genom att delvis presentera vilka förväntningar det finns och vilka rättigheter studerande har och på vilket sätt man kan påverka en första inblick i, och förståelse för, hur Akademin fungerar. Genom att förstå hur ÅA fungerar tänker jag mig att det blir lättare att greppa den egna studiegången och intressera sig för studierna och varför inte hela Akademin. Jag kan kallas optimist, men jag tror på att studerande vill påverka sin omgivning och därför tycker jag det är viktigt att verktygen för det finns till hands.

Genom att planera studierna kan studerande påverka sin vardag och minska mängden onödiga stressmoment, och genom att vara medvetna om förväntningarna kan vi bättre påverka vår omgivning och bidra till utvecklingen av Åbo Akademi.

 

Lotta Metsärinne, praktikant, lärcentret

Studienyckeln för nya studerande

Hösten är alltid en intressant tid i universitetsvärlden. Lite som då man förberett en middag och väntar på gästerna, det är lite stressigt men man väntar på att få börja det hela.

Under min praktikperiod vid Lärcentret har jag sammanställt Studienyckeln – ett stöd för universitetsstudier vid Åbo Akademi, som är en omarbetad version av tidigare års Studienyckel, Serviceguide och MinGuide, och alltså en guide om Åbo Akademi främst riktad till de nya studerandena.

I och med att alla studentguider slagits ihop finns all viktig information nu samlad i ett och samma dokument. Studienyckelns huvudsakliga uppgift är att introducera de nya studerandena till universitetsstudierna och bidra till att uppfatta ÅA som en helhet. Guiden fungerar samtidigt också som ett uppslagsverk i studiernas senare skeden, t.ex. då man som studerande funderar på avhandlingsrutiner, praktik eller känner att man blivit orättvist bedömd.

För lärare och annan personal kan guiden vara till nytta för att själv påminna sig om vad allt som hör till studerandes vardag och vilka förväntningar det också finns på lärarna t.ex. med tanke på kursutvärderingar. Samtidigt är Studienyckelns syfte att underlätta personalens arbete genom att samla ihop information studerande kan tänkas ha frågor om för att sedan lättare kunna hänvisa dem till rätt enhet för att få ytterligare hjälp och svar på frågor.

Studienyckelns 10 huvudkapitel är:studienyckeln_lärarbloggen

1. Vem är vem vid Åbo Akademi?
2. Förväntningar och rättigheter
3. Påverkningsmöjligheter och engagemang
4. Praktiska arrangemang vid studiestarten
5. Examensstrukturer
6. Planering och målsättning
7. Kurser och undervisning
8. Examination och bedömning
9. Avhandlingsrutiner och slutskedet av studierna
10. Utbyte, praktik och arbetssökning

För att genomföra sina studier framgångsrikt måste studerande veta vad det förväntas av dem och var de kan få information och hjälp av olika slag. Vårens studieklimatundersökning (2014, rapport i höst) visar att detta är något som ofta förblir oklart. Jag vill att de studerande som börjar vid ÅA känner att vi (alla som redan har ett ÅA-inloggningsnamn) välkomnar dem på bästa möjliga sätt, och jag har därför sammanställt Studienyckeln med oklarheterna kring servicefunktioner och förväntningar i tankarna. Jag önskar att guiden besvarar en del av studerandenas frågor och stöder lärarnas och den övriga personalens arbete med vägledningen av de nya studerandena, så att de får det mesta ut av sin studietid och nästa höst kan vara med och vänta på att få börja det hela igen!

Trevlig läsning,
Lotta Metsärinne

Studienyckeln delas ut till alla nya studerande vid inskrivningen, och äldre studerande har tillgång till den i elektronisk form via ÅA:s webb. Under första studiehösten används guiden som material i de allmänna studieorienteringskurserna. För att ytterligare lyfta fram Studienyckeln och dess funktion finns det en videopresentation (ca 5 min) där innehållet presenteras på ett mera visuellt sätt för att studerande lättare ska kunna bekanta sig med guiden och komma ihåg den.