Om

Den så kallade informationsåldern präglas av ett överflöd av visuella stimuli i form av bilder. Att kunna tolka bilder, att förstå deras sammanhang och betydelse för både individen och samhället, är av stor vikt på dagens arbetsmarknad. Sådana kunskaper är också en grundläggande förutsättning för internationalisering och interkulturell kommunikation. I forskningsarbetet är det dessutom en fördel att kunna använda bilder som källmaterial, men också att kunna visualisera sina forskningsresultat. Sedan 1960-talet har man talat om visuell läskunnighet (visual literacy), och målsättningen med biämnet Visuella studier är att ge studeranden grundläggande insikter och färdigheter i bildanalys och visuell kommunikation.

Det är viktigt att begreppet visuell läskunnighet inte ses som en motsats till lingvistisk läskunnighet, utan att denna tudelning diskuteras och kritiseras. I många fall samverkar text och bild och detta förhållande studeras särskilt. Förhållandet mellan språk och bild när det gäller kognitiva processer är också aktuell: huvuddelen av våra minnesfunktioner är visuella, d.v.s. vi registrerar, minns och tänker huvudsakligen i bilder. Till stor del läser vi inte heller bokstäver, ord eller meningar utan i bilder. Proportionerna varierar mellan olika individer, men i extremfallen kan personer sägas leva i ord- respektive bildverkligheter (”literary and pictorial realities”).

Visuella studier kan integreras med en rad vetenskapliga discipliner och forskningsområden som visuell kultur, psykologi, sociologi, litteraturvetenskap, filmteori, semiotik, symbolteori, visuell antropologi och de olika språkvetenskaperna. Ämnet koordineras dock av Konstvetenskap. Studierna riktar sig till såväl kandidat-, magister-, som forskarstuderande och särskilt till dem som i sitt arbete (med t.ex. pro gradu-avhandlingar eller i forskarstudier) handskas med visuellt material. Goda kunskaper i engelska krävs eftersom största delen av kurslitteraturen är på detta språk.