Kierkegaard g\u00e5r h\u00e4r in f\u00f6r att visa en t\u00e4mligen vag filosofisk tes, n\u00e4mligen att om vi vill ett, s\u00e5 vill vi det goda. Ifall det bara \u00e4r en enda sak jag vill, s\u00e5 m\u00e5ste det vara det goda. N\u00e4r jag vill n\u00e5got annat \u00e4n det goda \u2013 Kirkegaard n\u00e4mner alternativen njutningar, \u00e4ra och rikedom \u2013 s\u00e5 \u00e4r detta alltid tvetydigt. De resonemang Kirkegaard underbygger detta med \u00e4r inte s\u00e5 \u00f6vertygande. Han s\u00e4ger att vilja till det som inte \u00e4r det goda inneb\u00e4r \u201c i sig sj\u00e4lvt \u00e4r n\u00e5got m\u00e5ngfaldigt, en kluvenhet, f\u00f6re\u00e4nderlighetens lekboll och skr\u00f6plighetens rov\u201d (32). Njutningens objekt \u00e4r n\u00e4mligen f\u00f6r\u00e4nderliga, det \u00e4r inte samma sak vi vill ha hela tiden. Men jag ser inte varf\u00f6r man inte p\u00e5 samma s\u00e4tt kan s\u00e4ga att den som vill det Goda inte hela tiden vill samma sak, f\u00f6r det \u00e4r ju olika saker fr\u00e5n situation till situation? N\u00e4r Kierkegaard f\u00f6r in d\u00f6den och evigheten i resonemanget s\u00e5 f\u00e5r man ett nytt perspektiv p\u00e5 njutningar, \u00e4ra och rikedom, det \u00e4r konstigt att vilja dessa saker i evighet.<\/p>\n
Han argumenterar vidare, och s\u00e4ger att den som vill \u00e4ra vill ha uppskattning fr\u00e5n m\u00e5nga, och d\u00e4rmed vill han inte ett. Man kan utvidga Kierkegaards billiga po\u00e4ng och s\u00e4ga att den rika inte vill ett, han vill ju ha m\u00e5nga slantar. Inte heller de h\u00e4r argumenten tilltalar mig, jag f\u00f6rst\u00e5r inte varf\u00f6r Kirkegaard skriver s\u00e5 h\u00e4r? Han forts\u00e4tter och s\u00e4ger att man kan f\u00e5 f\u00f6r mycket av allt v\u00e4rldsligt. Tja, det v\u00e4rldsliga \u00e4r inte absolut och evigt, det \u00e4r ju ingen som skulle argumentera annorlunda.<\/p>\n
\u201cDen som vill ett<\/i> som inte \u00e4r det goda, han ville egentligen inte ett<\/i>, det \u00e4r en illusion, en synvilla, ett bedr\u00e4geri, ett sj\u00e4lvbedr\u00e4geri, att han bara vill ett<\/i>, ty i sitt innersta \u00e4r han, m\u00e5ste han vara tveh\u00e5gsen.\u201d (31)<\/p><\/blockquote>\n
Vi vill allts\u00e5 alltid det goda, och ifall vi vill fler saker \u00e4n det ska vi rena v\u00e5ra hj\u00e4rtan. Man tv\u00e4ttar inte sitt hj\u00e4rta med b\u00f6cker, utan genom att \u201cfalla p\u00e5 kn\u00e4\u201d. Som icke kristen f\u00f6rst\u00e5r jag det att man \u00f6ppnar sig f\u00f6r den inre visheten, eller att man \u00f6ppnar sig inf\u00f6r situationen och l\u00e5ter ens inneboende vishet visa vad man egentligen vill. Han understryker att \u201calla v\u00e4gar leder till det goda f\u00f6rutsatt att personen i sanning bara vill ett<\/i>\u201d (40) Det l\u00e5ter som om man m\u00e5ste ge upp en massa saker f\u00f6r att vilja det goda, att man m\u00e5ste f\u00f6rneka sig att vilja \u00e4ta, njuta, ha inkomst och allt annat \u201cv\u00e4rldsligt\u201d. Det h\u00e4r s\u00e4ger han dock inte, det \u00e4r jag som associerar till en asketism som inte \u00e4r uttalad hos Kierkegaard. Lika g\u00e4rna kunde man s\u00e4ga att man kan gr\u00e4va ner sig i en enda sak man vill, och sedan kommer man fram till det goda oavsett med vilken vilja man startade. Han n\u00e4mner explicit att man i en f\u00f6r\u00e4lskelse kan ledas till att \u00e4lska det goda, vilket \u00e4r en bra po\u00e4ng.<\/p>\n
Att f\u00f6lja en f\u00f6r\u00e4lskelse eller h\u00e4nf\u00f6relse \u00e4r inte en riskfri v\u00e4g till det Goda. \u201cVisserligen \u00e4r det goda det i sanning stora, men det stora \u00e4r inte alltid det goda\u201d (40) En f\u00f6r\u00e4lskelse kan leda mig till att \u00e4lska det goda, men den kan ocks\u00e5 f\u00f6rleda mig till att \u00e4lska det stora och starka i sig. Jag sj\u00e4lv frestas ibland av att beundra storhet och styrka, som om detta vore n\u00e5got gott i sig. P\u00e5 vissa omr\u00e5den \u00e4r jag immun, som n\u00e4r entrepren\u00f6rer hyllas (oavsett om de heter Trump eller Musk). P\u00e5 andra omr\u00e5den \u00e4r jag lite delad, t.ex. g\u00e4ller det inom idrotten och det akademiska. Jag kan beundra storartade prestationer, \u00e4ven om m\u00e5nga dessa prestationer m\u00f6jliggjorts just genom att personerna har varit v\u00e4ldigt fokuserade p\u00e5 att beh\u00e4rska ett litet omr\u00e5de. De har varit t\u00e4mligen fanatiska, och velat ett, men detta har inte varit det Goda. Av detta f\u00f6ljer f\u00f6rst\u00e5s inte att jag ska sluta uppskatta Rickson Gracie eller Friedrich Nietzsche, utan att jag ska se deras fantastiska prestationer f\u00f6r vad de \u00e4r. Jag kan l\u00e4ra mig n\u00e5got av dem, men de \u00e4r inte helgon, men jag ska inte bland samman storhet med godhet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
”I. Om det skall vara m\u00f6jligt att en m\u00e4nniska kan vilja ett, d\u00e5 m\u00e5ste hon vilja det goda.” Kierkegaard g\u00e5r h\u00e4r in f\u00f6r att visa en t\u00e4mligen vag filosofisk tes, n\u00e4mligen att om vi vill ett, s\u00e5 vill vi det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa