{"id":241,"date":"2011-11-04T14:41:58","date_gmt":"2011-11-04T11:41:58","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/?p=241"},"modified":"2011-11-04T16:00:35","modified_gmt":"2011-11-04T13:00:35","slug":"enkaten-kunskapen-pa-forskarens-skrivbord","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/2011\/11\/04\/enkaten-kunskapen-pa-forskarens-skrivbord\/","title":{"rendered":"Enk\u00e4ten Kunskapen p\u00e5 forskarens skrivbord!"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Mellan den 19 september och 16 oktober genomf\u00f6rdes den nationella FinELib-enk\u00e4ten<\/strong> Kunskapen p\u00e5 forskarens skrivbord!<\/em><\/strong> I hela landet besvarades enk\u00e4ten av 3830 forskare. F\u00f6r \u00c5bo Akademis del blev det till 61 svar, vilket vi p\u00e5 biblioteket uppskattar h\u00f6gt. Tack alla!<\/p>\n

De som besvarade enk\u00e4ten vid \u00c5A var 32 m\u00e4n och 29 kvinnor och deras medel\u00e5lder \u00e4r 40,8 \u00e5r. 32 av dem \u00a0har doktorsexamen.<\/p>\n

Enk\u00e4tens f\u00f6rsta h\u00e4lft best\u00e5r av fr\u00e5gor, som skall beskriva forskarens situation och arbetss\u00e4tt. FinELib kommer att ge ut en rapport och enk\u00e4tsvaren skall anv\u00e4ndas f\u00f6r vidare forskning. H\u00e4r redog\u00f6rs f\u00f6r de svar som direkt ang\u00e5r biblioteksanv\u00e4ndningen lokalt vid \u00c5bo Akademi<\/strong>.<\/p>\n

Hur stor del av de vetenskapliga publikationer du anv\u00e4nder finns tillg\u00e4ngliga i elektronisk form?<\/strong> H\u00e4r svarar 20 % alla, 50 % st\u00f6rsta delen, 18 % cirka h\u00e4lften medan 13 % \u00e4r mycket starkt beroende av tryckt material. En f\u00f6ljdfr\u00e5ga \u00e4r vad f\u00f6r slags publikationer forskarna saknar i elektronisk form. Bristen p\u00e5 monografier och \u00e4ldre tidskrifter \u00f6verraskar inte och inte heller behovet av material p\u00e5 svenska och p\u00e5 andra spr\u00e5k \u00e4n engelska. En del material finns elektroniskt men biblioteket prenumererar inte.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller hur ofta olika typer av publikationer anv\u00e4nds av forskarna, s\u00e5 l\u00e4ser n\u00e4stan alla flitigt referentgranskade internationella vetenskapliga artiklar, dvs. \u00a0dagligen eller \u00e5tminstone varje vecka. Vetenskapliga monografier l\u00e4ses av \u00f6ver h\u00e4lften varje vecka eller dagligen. Forskningsrapporter l\u00e4ses inte s\u00e5 mycket, bara ungef\u00e4r en g\u00e5ng i m\u00e5naden av 68 procent. Referenslitteratur och uppslagsverk anv\u00e4nds m\u00e5ttligt, de flesta g\u00f6r det varje vecka eller en g\u00e5ng i m\u00e5naden. \u00c4nnu mera s\u00e4llan anv\u00e4nds standarder, lagstiftning (inte m\u00e5nga jurister har besvarat enk\u00e4ten?) och statistik.<\/p>\n

En intressant fr\u00e5ga \u00e4r hur eller i vilken form man l\u00e4ser sina publikationer<\/strong>. Vetenskapliga artiklar i tidskrifter l\u00e4ses av de flesta lika mycket p\u00e5 datorn som utskrivet. \u00d6ver h\u00e4lften l\u00e4ser artiklar \u00e4ven i tryckt form eller som kopior. Vetenskapliga b\u00f6cker l\u00e4ses i de flesta fall i tryckt version (95 %). S\u00e5 mycket som h\u00e4lften av enk\u00e4tdeltagarna l\u00e4ser ocks\u00e5 e-b\u00f6cker p\u00e5 datorn, medan bara 7 % anv\u00e4nder \u00e4ven iPad eller l\u00e4splatta f\u00f6r l\u00e4sning av b\u00f6cker. Handb\u00f6cker och uppslagsverk anv\u00e4nds mycket p\u00e5 datorn men \u00e4nd\u00e5 en del mera som tryckta b\u00f6cker.<\/p>\n

Hur gamla publikationer anv\u00e4nder forskaren? <\/strong>De flesta l\u00e4ser 2-5 \u00e5r gamla publikationer (90 %), 70 procent under ett \u00e5r gamla publikationer, 50 procent kan l\u00e4sa upp till 10 \u00e5r gamla publikationer, i viss utstr\u00e4ckning l\u00e4ses \u00e4nnu \u00f6ver 20 \u00e5r gamla publikationer (60 %).<\/p>\n

Publikationer utanf\u00f6r det egna vetenskapsomr\u00e5det l\u00e4ser i viss m\u00e5n 47 % \u00a0av forskarna.<\/p>\n

Det \u00e4r intressant att se svaret p\u00e5 fr\u00e5gan Var eller hur b\u00f6rjar du informationss\u00f6kningen?<\/strong> <\/em>Forskaren skall kryssa f\u00f6r tre alternativ p\u00e5 en lista. De tre viktigaste verktygen visar sig vara i rangordning: 1) Google eller annan s\u00f6kmaskin 2) Den egna organisationens hemsida eller s\u00f6kportal (t.ex. Nelliportalen) 3) En f\u00f6rl\u00e4ggares eller f\u00f6rmedlares databas \u00f6ver e-material (t.ex. ScienceDirect eller EBSCOhost). Forskarna anv\u00e4nder allts\u00e5 Nelli! Det \u00e4r ocks\u00e5 helt naturligt att b\u00f6rja sin informationss\u00f6kning i Google.<\/p>\n

Fr\u00e5n vilka k\u00e4llor eller genom vilka kanaler f\u00e5r forskaren den information han\/hon beh\u00f6ver?<\/strong> Det vanligaste \u00e4r genom s\u00f6kning i e-materialet eller genom k\u00e4llh\u00e4nvisningar i elektroniska databaser eller publikationer. Bl\u00e4ddring i elektroniskt material \u00e4r ocks\u00e5 vanligt. M\u00e5nga andra k\u00e4llor finns men de anv\u00e4nds mera sporadiskt.<\/p>\n

En fr\u00e5ga \u00f6ppnar en m\u00f6jlighet f\u00f6r forskarna att \u00f6nska elektroniska publikationer till sin arbetsplats. En del str\u00f6titlar kommer upp. Tidskrifter p\u00e5 andra spr\u00e5k \u00e4n engelska \u00e4r ett \u00f6nskem\u00e5l. Ett citat: \u201dE-resurserna i Finland \u00e4r \u00f6verlag alldeles f\u00f6r fokuserade p\u00e5 England och USA och tror att bara anglosaxiska publikationer \u00e4r \u201dinternationella\u201d och viktiga\u201d.<\/p>\n

Vilka problem har du st\u00f6tt p\u00e5 i anv\u00e4ndningen av elektroniskt material?<\/strong> Forskarna f\u00e5r fritt formulera sina svar. Ett vanligt problem \u00e4r att allt i Nelli inte \u00e4r tillg\u00e4ngligt i fulltext. Det h\u00e4r \u00e4r ju dels en kostnadsfr\u00e5ga och dels en fr\u00e5ga om hur l\u00e5ngt tillbaka i tiden publikationerna finns digitalt. M\u00e4ngden av e-material \u00e5terigen \u00e4r ett annat problem n\u00e4r det g\u00e4ller att hitta relevant material. Nellis anv\u00e4ndargr\u00e4nssnitt f\u00e5r v\u00e4ntad kritik. N\u00e5gra av de tekniska problem som n\u00e4mns kunde \u00e5tg\u00e4rdas om biblioteket fick rapporter om dem.<\/p>\n

Vilken hj\u00e4lp eller vilket st\u00f6d \u00f6nskar du dig av biblioteket?<\/strong> Bra fr\u00e5ga! H\u00e4r skall forskaren ocks\u00e5 v\u00e4lja de tre viktigaste fr\u00e5n en lista. De tre viktigaste behov h\u00e4r p\u00e5 \u00c5A \u00e4r 1) Mera information om tillg\u00e4ngligt material. 2) Undervisning i anv\u00e4ndningen av portaler, s\u00f6kmaskiner och anv\u00e4ndargr\u00e4nssnitt f\u00f6r informationss\u00f6kning. 3) Allm\u00e4n undervisning i informationss\u00f6kning. De tv\u00e5 f\u00f6rsta punkterna \u00e4r klart de viktigaste. N\u00e4r det g\u00e4ller information om tillg\u00e4ngligt material g\u00e4ller det f\u00f6r biblioteket att hitta l\u00e4mpliga kanaler f\u00f6r denna information. Hur kan vi n\u00e5 forskarna? Kanske forskarna p\u00e5 Forskarbloggen<\/a> har n\u00e5gra id\u00e9er?
\n<\/strong><\/p>\n

Egil Gersow<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mellan den 19 september och 16 oktober genomf\u00f6rdes den nationella FinELib-enk\u00e4ten Kunskapen p\u00e5 forskarens skrivbord! I hela landet besvarades enk\u00e4ten av 3830 forskare. F\u00f6r \u00c5bo Akademis del blev det till 61 svar, vilket vi p\u00e5 biblioteket uppskattar h\u00f6gt. Tack alla! De som besvarade enk\u00e4ten vid \u00c5A var 32 m\u00e4n och 29 kvinnor och deras medel\u00e5lder […]<\/p>\n","protected":false},"author":103,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[41,19],"tags":[],"class_list":["post-241","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-biblioteksutveckling","category-enkater-och-undersokningar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/241","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/users\/103"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=241"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/241\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":254,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/241\/revisions\/254"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=241"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=241"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=241"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}