{"id":905,"date":"2012-10-18T13:59:31","date_gmt":"2012-10-18T10:59:31","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/?p=905"},"modified":"2012-10-18T13:59:31","modified_gmt":"2012-10-18T10:59:31","slug":"aldre-barnbokstitlar-till-nytta-och-noje-for-den-mognare-bildade-biblioteksbesokaren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/2012\/10\/18\/aldre-barnbokstitlar-till-nytta-och-noje-for-den-mognare-bildade-biblioteksbesokaren\/","title":{"rendered":"\u00c4ldre barnbokstitlar till nytta och n\u00f6je f\u00f6r den mognare bildade biblioteksbes\u00f6karen"},"content":{"rendered":"

Barnbokssamlingen<\/a> vid \u00c5AB rymmer \u00f6ver 8000 b\u00f6cker. En blick p\u00e5 boktitlarna fr\u00e5n 1800-talet skvallrar om hur annorlunda barnb\u00f6cker var f\u00f6rr.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ur S\u00e5pbubblorna (1853)<\/p><\/div>\n

Nytta och n\u00f6je: wald l\u00e4sning p\u00e5 barnens fristunder<\/strong> (1844) signalerar upplysningens tidstypiska tanke om varf\u00f6r barn b\u00f6r l\u00e4sa. L\u00e4sningen ska roa men g\u00f6ra nytta. I\u00f6gonfallande \u00e4r m\u00e5lgruppst\u00e4nkandet som tar sig uttryck i l\u00e5ngkr\u00e5ngliga bruksanvisningstitlar, som i Amalia Schoppes Henrik och Maria eller De faderl\u00f6sa barnen: en r\u00f6rande och l\u00e4rorik ber\u00e4ttelse f\u00f6r goda barn af b\u00e5da k\u00f6nen fr\u00e5n 8 till 12 \u00e5r<\/strong> (1842). Mer luddigt formulerade m\u00e5lgrupper f\u00f6rekommer ocks\u00e5, som Wilhelmina St\u00e5lbergs S\u00e5pbubblorna: saga f\u00f6r sm\u00e4rre barn<\/strong> (1853) \u2013 var g\u00e5r gr\u00e4nsen mellan sm\u00e4rre och sm\u00e5 barn? \u2013 eller Karl M\u00fcllers De unga boerna i det inre af Kap-landet: en tropikm\u00e5lning fr\u00e5n Syd-Afrika, till nytta och n\u00f6je f\u00f6r den mognare bildade ungdomen <\/strong>(1862) \u2013 vem \u00e4r riktigt den ideala l\u00e4saren h\u00e4r?<\/p>\n

Sagor och \u00e4ventyr dominerar 1800-talstitlarna. Samtidigt framtr\u00e4der den sedel\u00e4rande ambitionen, nyttan med l\u00e4sningen. Franz Hoffmanns Wenn man nur recht Geduld hat und warten kann: eine Erz\u00e4hlung f\u00fcr meine jungen Freunde<\/strong> (187-?) sl\u00e5r ett slag f\u00f6r t\u00e5lamod och impulskontroll. Harriet Beecher Stowes Sm\u00e5 r\u00e4fvar eller De sm\u00e5 fel som f\u00f6rst\u00f6ra huslig lycka<\/strong> (1870) flankeras av Sm\u00e5 tomtar eller De sm\u00e5 behag som bereda huslig lycka<\/strong> (1870). Vilken \u00e4r m\u00e5nne mer underh\u00e5llande? Jag tippar p\u00e5 den f\u00f6rsta. Det brukar vara roligare med drullar \u00e4n med dygdem\u00f6nster. Mycket riktigt finns det gott om s\u00e5v\u00e4l pr\u00e4ktiga \u201dsolstr\u00e5lar\u201d som charmiga \u201dvildbasare\u201d, \u201dslarfvers\u201d och \u201dyrh\u00e4ttor\u201d i pojk- och flickbokstitlarna.<\/p>\n

Lika vanliga som \u00f6verl\u00e5nga, beskrivande titlar \u00e4r f\u00f6rfattar- pseudonymer av typen \u201den barnav\u00e4n\u201d, vilka skvallrar om barnlitteraturens vid tiden tvivelsamma status. Den var inte n\u00e5got man n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ville skylta att man h\u00f6ll p\u00e5 med. Att barnboksf\u00f6rfattarens ego inte alltid var p\u00e5 topp speglas i urs\u00e4ktande titlar som Tant Hannas gossar: samt ytterligare ett dussin sm\u00e4rre ber\u00e4ttelser hopsamlade ur papperskorgen<\/strong> af Louisa M. Alcott<\/strong> (1874).<\/p>\n

\"\"<\/a>

Titelbladet till Tant Hannas gossar (1874)<\/p><\/div>\n

Fosterl\u00e4ndskhet \u00e5beropas samtidigt som \u00e4ventyren g\u00e4rna utspelar sig i exotiska milj\u00f6er som \u201dgorillalandet\u201d eller bland Amerikas \u201dskalpj\u00e4gare\u201d. Men medan pojkb\u00f6ckerna v\u00e4nder blicken ut mot v\u00e4rlden i form av v\u00e4rldsomseglingar och nybyggarliv vittnar flickb\u00f6ckerna om den tidens syn p\u00e5 var flickan h\u00f6r hemma. Hon beskrivs i boktitlarna med blommetaforik eller uttryck som \u201dhemmets prydnad\u201d eller \u201dhusets genius\u201d. Som alltid andas det historiska materialet sin tids syns\u00e4tt och v\u00e4rderingar. God son och god soldat eller Hjertat p\u00e5 r\u00e4tta st\u00e4llet: sann ber\u00e4ttelse fr\u00e5n sju\u00e5riga kriget <\/strong>av Franz Hoffmann (1868) m\u00e5lar upp ett heroiskt manlighetsideal som idag ter sig fr\u00e4mmande. Lilla sotarmurres underbara \u00f6den<\/strong> (1875) av Carl Ferdinand Alexander Holmstr\u00f6m eller Lilla gatsoperskan<\/strong> (1885) av Alice Gray vittnar om en annan syn p\u00e5 barnarbete och Otto Hoffmanns Negerhjelten Toussaint<\/strong> (1875) eller Otto Br\u00fcchigs Den hvita indianbruden<\/strong> (1900) om en ogenerat tr\u00e5ngsynt eurocentrisk v\u00e4rldssyn. Ofrivillig komik f\u00f6rekommer ocks\u00e5 n\u00e4r man l\u00e4ser d\u00e5tidens titlar med dagens \u00f6gon. Carl Gustaf Anderssons Blommor och bin: sm\u00e5 rim, s\u00e5nger och ber\u00e4ttelser f\u00f6r barn<\/strong> (1865) v\u00e4cker helt andra associationer nu \u00e4n d\u00e5.<\/p>\n

Sen finns det f\u00f6rst\u00e5s fantasieggande titlar som omedelbart v\u00e4cker intresse, som Thomas Bailey Aldrichs En stygg pojkes historia<\/strong> (1880), Augusta Hagerups Kryp, s\u00e5 g\u00e5r det <\/strong>(1875), Odygd om igen <\/strong>(1883) eller<\/p>\n

\"\"<\/a>

Trollpojken Sniggel Snuggel, illustrerad av Jenny Nystr\u00f6m (1889)<\/p><\/div>\n

Hugo Vallentins Sniggel Snuggel<\/strong> (1889). Ber\u00e4ttar- perspektiven kan vara nog s\u00e5 \u00f6verraskande. N\u00e4r l\u00e4ste du senast en bok ber\u00e4ttad av en mineral? Annie Carey bidrar med Ett stycke stenkols, ett salt- korns, en vattendroppes, en gammal jernbits, ett stycke flintas sjelf-biografier <\/strong>(!) (1872).<\/p>\n

G\u00f6r en signums\u00f6kning p\u00e5 HB Barnbokssaml.<\/strong> i Alma s\u00e5 hittar s\u00e4kert du ocks\u00e5 en titel som v\u00e4cker din nyfikenhet.<\/p>\n

Maria Lass\u00e9n-Seger<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Barnbokssamlingen vid \u00c5AB rymmer \u00f6ver 8000 b\u00f6cker. En blick p\u00e5 boktitlarna fr\u00e5n 1800-talet skvallrar om hur annorlunda barnb\u00f6cker var f\u00f6rr. Nytta och n\u00f6je: wald l\u00e4sning p\u00e5 barnens fristunder (1844) signalerar upplysningens tidstypiska tanke om varf\u00f6r barn b\u00f6r l\u00e4sa. L\u00e4sningen ska roa men g\u00f6ra nytta. I\u00f6gonfallande \u00e4r m\u00e5lgruppst\u00e4nkandet som tar sig uttryck i l\u00e5ngkr\u00e5ngliga bruksanvisningstitlar, som […]<\/p>\n","protected":false},"author":103,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-905","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-samlingar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/905","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/users\/103"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=905"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/905\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":955,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/905\/revisions\/955"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=905"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=905"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/biblioteket\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=905"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}