{"id":176,"date":"2023-10-24T08:20:50","date_gmt":"2023-10-24T06:20:50","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/?p=176"},"modified":"2023-10-24T08:21:22","modified_gmt":"2023-10-24T06:21:22","slug":"essa-den-ostorda-kommersiella-naturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/2023\/10\/24\/essa-den-ostorda-kommersiella-naturen\/","title":{"rendered":"Ess\u00e4: Den ost\u00f6rda kommersiella naturen"},"content":{"rendered":"

Ess\u00e4n \u00e4r skriven av en av deltagarna i kursen Milj\u00f6, minoriteter och marginalisering.<\/em><\/p>\n

Sommardag ute p\u00e5 landsbygden<\/h3>\n

Jag h\u00f6r vinden i tr\u00e4den. Den prasslar l\u00f6ven och solens reflektion fr\u00e5n vattnet i sj\u00f6n samt dess v\u00e4rme f\u00f6r fram den perfekta sommardagen. \u00c4ven med all denna r\u00f6relse i detta moment finns det ingen br\u00e5dska. Jag kommer ih\u00e5g n\u00e4r jag sprang omkring i skogen och lekte all v\u00e4rldens saker. H\u00e4r kan man st\u00e5 och t\u00e4nka p\u00e5 vad man \u00e4n vill utan n\u00e5gon br\u00e5dska. K\u00e4nslorna man har fr\u00e5n det tidigare arbetet ger en k\u00e4nsla av n\u00f6je i detta lugna moment. Att det tar ont g\u00f6r inte k\u00e4nslan s\u00e4mre. Att st\u00e5 h\u00e4r i den svala l\u00e4tta vinden med svett p\u00e5 sin hud \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6r f\u00f6r att det ska k\u00e4nnas bra.<\/p>\n

Katten som unders\u00f6ker v\u00e4rlden fr\u00e5n sitt perspektiv \u00e4r n\u00e5got jag f\u00f6ljer g\u00e4rna, med dess egna tankar till skillnad fr\u00e5n mina egna. Likt dem har jag ingen br\u00e5dska i just nu och jag beh\u00f6ver inte t\u00e4nka djupt p\u00e5 n\u00e5got. Jag k\u00e4nner mig som en del av det som jag har runt mig. Det \u00e4r lugnt, det \u00e4r varmt och en stillhet varar \u00e4ven om saker och ting r\u00f6r sig. Katten som f\u00f6rsvann \u00e4r likt jag en del av det som h\u00e4nder. Hon nosar omkring i gr\u00e4set, hon nosar p\u00e5 vinden som f\u00f6r med sig dofterna fr\u00e5n sj\u00f6n och skogen kring oss. Hon h\u00f6r och ser det samma som jag, men hon har sitt s\u00e4tt att se p\u00e5 det. F\u00f6r mig \u00e4r vinden n\u00e5got som hj\u00e4lper med den sk\u00f6na v\u00e4rmen av solen, f\u00f6r katten kan det vara n\u00e5got konstigt.<\/p>\n

Larmet som g\u00e5r av bryter momentet. Lugnet f\u00f6rsvinner och v\u00e4cker mig fr\u00e5n den stillhet som jag befunnit mig i. Det \u00e4r ett onaturligt ljud som p\u00e5minner mig om det som jag inte har mycket av ute p\u00e5 landet. H\u00e4r i v\u00e5r sommarstuga har vi ingen ordentlig n\u00e4tkoppling, vi har inte rinnande vatten eller liknande modernare saker. Men det p\u00e5minner om det kommande. Det drar ut mig fr\u00e5n mitt moment i den natur jag befunnit mig i och drar mig in i det onaturliga. Jag slutar t\u00e4nka p\u00e5 det jag h\u00f6r och ser i momentet i st\u00f6rre detalj och \u00e5terv\u00e4nder till tankar som involverar det jag \u00e4r vanare vid, som telefonen och pekplattan och stadslivet. Samtidigt har katten f\u00f6rsvunnit, som annars \u00e4r en innekatt och mina tankar g\u00e5r omkring den realitet att hon inte \u00e4r i sig en del av det som \u00e4r runt henne, och att min uppgift \u00e4r att ta bort henne fr\u00e5n skogen dit hon farit.<\/p>\n

Platsen som erfarenheten ovan tar plats \u00e4r allts\u00e5 p\u00e5 bakre g\u00e5rdsdelen p\u00e5 min familjs sommarstuga d\u00e4r jag faktiskt inte varit i flera \u00e5r nu. D\u00e4r ute p\u00e5 landsbygden kunde man ofta gl\u00f6mma bort hur det \u00e4r i stan, exempelvis genom den minimerade m\u00e4ngden modernitet vi har d\u00e4r. Ocks\u00e5 det att man inte beh\u00f6ver k\u00e4nna br\u00e5dska och kan gl\u00f6mma bort problem som man har fr\u00e5n livsstilen i stan f\u00f6r fram hur naturen runt en \u00e4r n\u00e5got viktigt och fint. Den k\u00e4nsla av ro och lugn som man har ute i naturen \u00e4r n\u00e5got som vi som stadsbor inte ofta n\u00f6dv\u00e4ndigtvis k\u00e4nner och g\u00f6r det till n\u00e5got som vi kanske s\u00f6ker efter och anser som n\u00e5got b\u00e4ttre.\u00a0 Kattens roll i denna gestaltning \u00e4r m\u00e5ngfaldig och kommer at f\u00f6rdjupas mera, men hennes existens representerar samtidigt en distans fr\u00e5n naturen, men ocks\u00e5 kontroll \u00f6ver den, genom att jag vaktar henne och sedan tar bort henne fr\u00e5n skogen n\u00e4r hon far in dit (samt den generella historiken bakom t\u00e4mjandet av djur eller \u201dnaturen\u201d). Larmet spelar ocks\u00e5 in p\u00e5 k\u00e4nslan av distans eftersom det \u00e4r h\u00e4ndelsen som bryter detta \u201dutopistiska\u201d moment och drar mig tillbaka in i den realitet som \u00e4r v\u00e5r moderna v\u00e4rld med teknologi och dylikt vilken skapar id\u00e9n om det naturliga mot det onaturliga<\/p>\n

Vad gestaltningen d\u00e5 generellt kommer fram till \u00e4r att det \u00e4r fr\u00e5gan om hur m\u00e4nniskor, speciellt inom stadsliv, numera inte \u00e4r s\u00e5 involverade i hur det \u00e4r att vara i naturen. P\u00e5 det viset \u00e4r vi inte mera en del av den, utan naturen \u00e4r n\u00e5got som vi s\u00f6ker efter f\u00f6r diverse syften, var sig det handlar om att anv\u00e4nda naturen f\u00f6r v\u00e5rt n\u00f6je, eller att ta nytta av naturen exempelvis p\u00e5 diverse kommersiella plan. Distansen vi har skapat mellan oss som m\u00e4nniskor och naturen \u00e4r n\u00e5got som har lett till en problematik d\u00e4r vi inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vet hur vi kan leva som en del av naturen och kontinuerligt g\u00f6r v\u00e5ra beslut utanf\u00f6r den. P\u00e5 det viset gr\u00e4ver vi oss djupare in i ett h\u00e5l som vi eventuellt inte kan komma ut fr\u00e5n.<\/p>\n

Om det centrala i sommardagen<\/h3>\n

F\u00f6r att forts\u00e4tta \u00e4r det bra att lyfta fram de viktigaste punkterna i gestaltningen. Det f\u00f6rsta begreppet som \u00e4r centralt i de olika tankarna \u00e4r id\u00e9n om hur naturen \u00e4r \u201dlugn och stilla\u201d. Det h\u00e4r \u00e4r ett centralt begrepp eftersom det anknyter till en k\u00e4nsla som m\u00e5nga m\u00e4nniskor tycks ha n\u00e4r de relaterar till naturen, hur naturen \u00e4r n\u00e5got som l\u00e5ter en vara i fred i st\u00e4llet f\u00f6r stadens stora m\u00e4ngd av r\u00f6relse. Det finns en klar uppdelning mellan ens norm och naturen, man ger allts\u00e5 andra v\u00e4rden till naturen och m\u00e4nniskan och hens \u201degna v\u00e4rld\u201d. Detta leder sedan till diskussion kring hur vi sedan f\u00f6r \u00f6ver dessa k\u00e4nslor till v\u00e5r behandling av naturen.<\/p>\n

Det andra \u00e4r hur katten i gestaltningen ocks\u00e5 visar \u201ddistansen fr\u00e5n naturen\u201d, n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 att hon inte f\u00e5r g\u00e5 in i skogen eftersom hon \u00e4r en innekatt. Detta representerar p\u00e5 sitt s\u00e4tt hur vi som m\u00e4nniskor verkar ta en viss distans fr\u00e5n naturen, i st\u00e4llet f\u00f6r att leva \u201di naturen\u201d, samtidigt som vi genom att ta denna distans f\u00f6rst\u00f6r naturen. Katten \u00e4r allts\u00e5 (historiskt sett) ett djur som vi tagit fr\u00e5n naturen och gjort till \u201dv\u00e5r\u201d p\u00e5 sitt s\u00e4tt, vilket visar hur vi \u201dh\u00e4rskar\u201d \u00f6ver naturen.<\/p>\n

Till tredje har vi tanken om larmet och det \u201donaturliga\u201d i j\u00e4mf\u00f6relse till det naturliga, som ocks\u00e5 bl\u00f6der in i tanken om det lugna och stilla i naturen. \u00c5ter bildas denna distans man tar till naturen och det moderna, som tekniskt s\u00e4tt \u00e4r det som samtidigt f\u00f6rst\u00f6r den natur som gestaltas p\u00e5 s\u00e4tt och vis som en fin och viktig sak genom mina gestaltningar. Denna distans f\u00f6rst\u00e4rks ocks\u00e5 hur jag inte relaterar det liv jag lever i staden som direkt \u201dnaturligt\u201d.<\/p>\n

F\u00f6r att ta in ett teoretiskt perspektiv som man kan f\u00f6lja med i relation till mina tankar kring gestaltningen har jag tagit A Sand County Almanac<\/em> av Aldo Leopold (1949), eftersom den p\u00e5 sitt s\u00e4tt ger en bild av den distans som bildats mellan det moderna vi m\u00e4nniskorna tar f\u00f6r givet och det naturliga.<\/p>\n

Till at b\u00f6rja med kan man ge lite bakgrund till Leopold. Aldo Leopold var en amerikansk skogsvetare, ekolog, filosof och milj\u00f6aktivist. Han var en professor vid University of Wisconsin och var mycket inflytelserik med sina \u00e5sikter och hade en stor roll i hur modern milj\u00f6etik skapades samt inom r\u00f6relsen f\u00f6r bevarande av vildmark i naturen. A Sand County Almanac <\/em>(1949) \u00e4r hans mest k\u00e4nda verk som \u00f6versatts till 14 olika spr\u00e5k. Dess inneh\u00e5ll \u00e4r en kombination av naturhistoria, filosofi och scenm\u00e5lning med ord. Boken \u00e4r en helhet av ess\u00e4er som f\u00f6respr\u00e5kar Leopolds id\u00e9er om \u201dlandetik\u201d som han kallar det, dvs. hur m\u00e4nniskan skall f\u00f6reh\u00e5lla sig till landet.<\/p>\n

Han tar fram perspektivet om hur det moderna samh\u00e4llet \u00e4r p\u00e5 s\u00e4tt och vis \u201dst\u00f6rre och b\u00e4ttre\u201d \u00e4n den lilla farmen i Wisconsins d\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5teruppbygga det som f\u00f6rlorats annanstans (dvs. mer eller mindre \u00e5teruppbygga den natur som f\u00f6rst\u00f6rts) (Leopold 1949, 7-8). Detta visar \u00e5ter p\u00e5 en aspekt av min gestaltning som tar plats p\u00e5 familjens sommarstuga, l\u00e5ngt fr\u00e5n staden, och hur det moderna inte kan tas f\u00f6r givet d\u00e4r. Leopold tar ocks\u00e5 fram fr\u00e5gan om problemet kring uppeh\u00e5llandet av naturen, som p\u00e5 s\u00e5 vis kan korreleras till min gestaltning om hur vi<\/p>\n

\u201dtar bort fr\u00e5n\/kontrollerar naturen\u201d (med katten som den drivande aspekten), samtidigt som vi inte ger n\u00e5got tillbaka till naturen. Det h\u00e4r leder till den problematik som Leopold diskuterar i andra delen av sin bok.<\/p>\n

F\u00f6renklat lyfter allts\u00e5 Leopold om i sin bok fram en teoretisk helhet d\u00e4r han kritiserar m\u00e4nniskors f\u00f6reh\u00e5llande till naturen, genom de s\u00e4tt de exploaterar den. \u00c4ven d\u00e5 de f\u00f6rs\u00f6ker bevara naturen, finns det ofta ett monet\u00e4rt motiv bakom dessa r\u00f6relser eller en f\u00f6rv\u00e4ntan om n\u00e5got annat v\u00e4rde som ska f\u00e5s av detta bevarande. Han tar fram m\u00e5nga mera komplexa teoretiska och tekniska teorier om hur detta h\u00e4nder, men generellt anser jag att dessa passar in p\u00e5 den teoretiska synpunkt jag f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 fram i fr\u00e5n min reflektion samt i Leopolds verk. Dvs. att vi som m\u00e4nniskor numera har en s\u00e5dan distans fr\u00e5n naturen att vi antingen inte f\u00f6rst\u00e5r \u00a0hur det vi g\u00f6r p\u00e5verkar naturen, eller tror att vi kan kontrollera och \u201dh\u00e4rska\u201d naturen p\u00e5 diverse vis f\u00f6r att h\u00e5lla den i \u201dbalans\u201d och bevara den. S\u00e4ttet jag ser p\u00e5 min gestaltning kan ses som mycket symboliskt eller grovt teoretiskt, men jag tycker att det fungerar n\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 det via Leopolds s\u00e4tt att argumentera. Ett exempel \u00e4r mina tankar om hur jag \u201dtar bort\u201d katten fr\u00e5n naturen n\u00e4r jag stoppar henne fr\u00e5n att g\u00e5 in i skogen, vilket \u00e4r ett s\u00e4tt att kontrollera naturen. I boken tar Leopold exempelvis fram hur man b\u00f6rjar hantera djur p\u00e5 ett artificiellt s\u00e4tt p\u00e5 grund av den f\u00f6rst\u00f6relse de orsakar f\u00f6r v\u00e4xter, som sedan leder till ett vidare problem. Ett annat exempel som egentligen \u00e4r motsatsen till min metafor om att ta bort \u00e4r d\u00e5 Leopold f\u00f6r fram hur getter som introducerats till naturen f\u00f6r k\u00f6tt och dylikt har f\u00f6rst\u00f6rt b\u00e5de flora och fauna. (Leopold 1949, 171) P\u00e5 det h\u00e4r viset finns denna distans vi har fr\u00e5n naturen d\u00e5 vi f\u00f6rs\u00f6ker kontrollera eller exploatera den i st\u00e4llet f\u00f6r att vara en del av den och f\u00f6rst\u00e5 den men ocks\u00e5 d\u00e5 vi str\u00e4var till att b\u00e4ttre bevara det vi har och inte f\u00f6rst\u00f6ra mera. Ett lite liknande exempel som Leopold ocks\u00e5 diskuterar \u00e4r den ironi som uppst\u00e5r d\u00e5 man f\u00f6r att f\u00f6respr\u00e5ka bevarandet av naturen, f\u00f6respr\u00e5kar att man skall anv\u00e4nda naturen f\u00f6r rekreationsbruk, vilket sedan leder till vidare f\u00f6rst\u00f6relse, exempelvis genom att v\u00e4gar och dylikt m\u00e5ste byggas f\u00f6r att denna natur skall kunna n\u00e5s. Med andra ord har vi skapat ett problem d\u00e4r vi p\u00e5 grund av v\u00e5rt agerande har orsakat att vildmarker har minskat och d\u00e4r det som finns kvar lanseras som omr\u00e5den f\u00f6r rekreation, vilket sedan aktivt f\u00f6rhindrar aktivitet som skulle undvika att dessa omr\u00e5den ytterligare minskar. (Leopold 1949, 171-172) Detta kan man l\u00e4nka till mina tankar i gestaltningen om hur naturen runt mig var lugnande etcetera vilket g\u00f6r den \u201didealisk\u201d f\u00f6r en sorts rekreation n\u00e4r m\u00e4nniskor vill bort fr\u00e5n st\u00e4derna och n\u00e4rmare naturen.<\/p>\n

Distans, kontroll och kommersialisering<\/h3>\n

Aldo Leopold f\u00f6respr\u00e5kar mer ekocentriska s\u00e4tt att behandla naturen och han g\u00f6r detta generellt fr\u00e5n perspektivet av n\u00e5gon som levt n\u00e4rmare naturen. Han kritiserar och diskuterar generellt mycket omkring hur vi som m\u00e4nniskor utf\u00f6r diverse handlingar utan att t\u00e4nka mera p\u00e5 den st\u00f6rre bilden, som till exempel hans diskussioner kring kommersialisering av naturen och dylikt. N\u00e4r det kommer till min text i relation till gestaltningen av en erfarenhet kommer vi fram till en generell tanke d\u00e4r den m\u00f6ter med Leopolds tankar. Leopold talar ur perspektivet av n\u00e5gon som \u00e4r n\u00e4rmare naturen p\u00e5 sitt s\u00e4tt, medan min gestaltning \u00e4r mera fr\u00e5n perspektivet av n\u00e5gon som inte \u00e4r det. H\u00e4r kommer vi in p\u00e5 den \u201ddistans\u201d jag f\u00f6respr\u00e5kat att existerar mellan oss och naturen. Leopold pratar om denna distans i st\u00f6rre termer ocks\u00e5, d\u00e4r v\u00e5rt samh\u00e4lle inte mera kan leva h\u00e4lsosamt utan att distraheras av den ekonomiska h\u00e4lsan av samh\u00e4llet, som samspelar med kommersialiseringen av naturen. (Leopold 1949, 9)<\/p>\n

Leopolds text handlar till stor del om hur vi som m\u00e4nniskor mer eller mindre f\u00f6rs\u00f6ker kontrollera naturen genom v\u00e5ra handlingar f\u00f6r att forma den som vi vill, vare sig det handlar om att kontrollera djur eller v\u00e4xter och deras relation till andra djur eller v\u00e4xter, eller deras relation till v\u00e5ra saker. Detta framkommer p\u00e5 ett mer eller mindre symboliskt s\u00e4tt n\u00e4r jag i min erfarenhet \u201dkontrollerar\u201d katten genom att f\u00f6rhindra den fr\u00e5n att g\u00e5 in i skogen, samtidigt som jag inser att katten ser v\u00e4rlden p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n jag, som tar fram tidigare tankar om olika perspektiv. En intressant tanke man kan f\u00f6ra in h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 en fr\u00e5ga ifall katten verkligen kan konstateras vara en \u201ddel av naturen\u201d pga. att hon \u00e4r en innekatt. Dvs. bes\u00f6ker hon inte p\u00e5 liknande vis som jag naturen och kanske p\u00e5 ett liknande vis \u00e4r d\u00e4r i n\u00e5gon form av rekreation? S\u00e4kert svar kan man inte ge, men tekniskt s\u00e4tt kan man argumentera att tamdjur \u00e4r p\u00e5 sitt s\u00e4tt likt m\u00e4nniskan redan utanf\u00f6r \u201dnaturen\u201d. F\u00f6r att \u00e4nnu vidare diskutera kring kontroll samt den distans vi tar fr\u00e5n naturen, i relation till b\u00e5de min gestaltning samt vad Leopold skriver om, s\u00e5 utg\u00e5r tanken p\u00e5 att vi kan kontrollera naturen fr\u00e5n att vi ocks\u00e5 anser att den finns f\u00f6r oss att kontrollera. Denna mentalitet har skapats med utvecklingen av v\u00e5rt samh\u00e4lle genom tiderna, eftersom teknologi samt diverse andra utvecklingar har gjort v\u00e5ra liv enklare samt gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att faktiskt p\u00e5verka naturen p\u00e5 en s\u00e5dan skala att saker och ting faktiskt f\u00f6r\u00e4ndras p\u00e5 grundl\u00e4ggande s\u00e4tt. Man kan exempelvis inte s\u00e4ga att d\u00e5 vi \u00e4nnu levde i samh\u00e4llen d\u00e4r vi jagade och odlade f\u00f6r att \u00f6verleva fr\u00e5n dag till dag, att vi skulle ha st\u00e5tt<\/p>\n

\u201dutanf\u00f6r\u201d naturen, vi stod som en del av naturen och levde inom samma cirkel som resten av naturen. Detta kan f\u00f6ljas av problematiken kring onaturligt och naturligt, som i min gestaltning kan hittas i tankarna i relation till larmet i telefonen. Jag tycker att det \u00e4r intressant att man generellt g\u00f6r en distinktion mellan naturligt och onaturligt nuf\u00f6rtiden, eftersom vi som m\u00e4nniskor numera tar en s\u00e5dan distans fr\u00e5n naturen att det blir konstigt att \u00e4ven s\u00e4ga att det \u00e4r \u201dnaturligt\u201d att vi g\u00f6r saker och ting p\u00e5 n\u00e5got specifikt vis. Man kunde utg\u00e5ende fr\u00e5n Leopolds tankar samt min gestaltning p\u00e5st\u00e5 att det tekniskt s\u00e4tt finns \u201donaturliga\u201d saker endast f\u00f6r att vi har skapat dem. Ifall vi inte skulle ha tagit ett steg ut ur naturens cirkel och b\u00f6rjat leva som vi g\u00f6r, borde det inte heller n\u00f6dv\u00e4ndigtvis finnas n\u00e5got \u201donaturligt\u201d. Denna distinktion f\u00f6rlorar i sig ocks\u00e5 sitt v\u00e4rde d\u00e5 vi t\u00e4nker oss att vi behandlar naturen som en resurs eller en vara att utnyttja, vi ser det som n\u00e5got f\u00f6r oss som g\u00f6r att det p\u00e5 s\u00e4tt och vis inte l\u00e4ngre \u00e4r \u201dnaturen\u201d i ordets hela betydelse. H\u00e4r tar man d\u00e5 in kommersialiseringen av naturen som Leopold pratar mycket om. I min gestaltning framkommer det genom att platsen faktiskt \u00e4r en sommarstuga, dvs. n\u00e5got som mer eller mindre finns f\u00f6r rekreation (den kan ha haft annan betydelse tidigare, men i denna kontext \u00e4r det detta) och f\u00f6r att n\u00e5 denna sommarstuga samt andra stugor inom omr\u00e5det, har vi byggt v\u00e4gar och annat f\u00f6r att n\u00e5 denna natur. Detta \u00e4r allt n\u00e5got som \u00e4r byggt f\u00f6r oss m\u00e4nniskor, som st\u00e5r utanf\u00f6r naturen, p\u00e5 bekostnad av naturen som vi samtidigt ser som en sorts vara\/resurs som vi skall utnyttja, men ocks\u00e5 beskydda. \u00a0Det \u00e4r h\u00e4r Leopold kommer med sin ironiska problematik om att vi vill beskydda naturen, men g\u00f6r det genom att g\u00f6ra den till en sorts vara att utnyttjas.<\/p>\n

F\u00f6r att sammanfatta helheten, vi som m\u00e4nniskor st\u00e5r utanf\u00f6r naturen och utnyttjar den som en vara f\u00f6r v\u00e5r rekreation samt annat, men g\u00f6r det p\u00e5 naturens bekostnad f\u00f6r att f\u00f6ra v\u00e5rt samh\u00e4lle fram\u00e5t, d\u00e4r konsekvenserna \u00e4r n\u00e5got som vi inte tycks t\u00e4nka p\u00e5. Detta leder till en sorts romantisering av \u201dnaturen\u201d som finns som vi f\u00f6rvandlat till en vara, som speciellt stadsbor vill utnyttja f\u00f6r att komma och k\u00e4nna sig som en del av \u201dnaturen\u201d. S\u00e5som jag stod bakom sommarstugan och kunde lugna ner mig i j\u00e4mf\u00f6relse till staden borta fr\u00e5n de \u201donaturliga\u201d larmen och moderniteterna av v\u00e5rt nuvarande samh\u00e4lle, samtidigt som jag tog nytta av den resurs som \u00e4r v\u00e5r sommarstuga som varit en del av den natur som vi som m\u00e4nskligheten numera vill bevara. Katten som samtidigt bes\u00f6ker det som dess f\u00f6rf\u00e4der var en del av och togs bort fr\u00e5n, vart andra djur introduceras och orsakar f\u00f6rst\u00f6relse p\u00e5 grund av m\u00e4nniskans vilja att bevara delar av otroliga naturen, den vara som ger oss mycket, som vi samtidigt inte konkret numera kan f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

Mikael Asplund<\/em><\/p>\n

Referenser:<\/p>\n

Leopold, Aldo. A Sand County Almanac: And sketches here and there. New York: Oxford University Press, 1949.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ess\u00e4n \u00e4r skriven av en av deltagarna i kursen Milj\u00f6, minoriteter och marginalisering. Sommardag ute p\u00e5 landsbygden Jag h\u00f6r vinden i tr\u00e4den. Den prasslar l\u00f6ven och solens reflektion fr\u00e5n vattnet i sj\u00f6n samt dess v\u00e4rme f\u00f6r fram den perfekta sommardagen. \u00c4ven med all denna r\u00f6relse i detta moment finns det ingen br\u00e5dska. Jag kommer ih\u00e5g […]<\/p>\n","protected":false},"author":512,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,5],"tags":[],"class_list":["post-176","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-essaer","category-kurser"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/176","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/users\/512"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=176"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/176\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":178,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/176\/revisions\/178"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=176"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=176"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etik-i-en-globaliserad-varld\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=176"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}