{"id":1011,"date":"2021-11-12T10:00:21","date_gmt":"2021-11-12T08:00:21","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1011"},"modified":"2021-11-16T17:23:04","modified_gmt":"2021-11-16T15:23:04","slug":"tidskriften-budkavlen-fyller-100-ar-utgivningen-av-ett-jubileumsnummer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2021\/11\/12\/tidskriften-budkavlen-fyller-100-ar-utgivningen-av-ett-jubileumsnummer\/","title":{"rendered":"Tidskriften Budkavlen fyller 100 \u00e5r \u2013 utgivningen av ett jubileumsnummer"},"content":{"rendered":"

Att fylla 100 \u00e5r \u00e4r storartat, festligt och aktningsv\u00e4rt \u2013 hundra\u00e5ringar omges av en s\u00e4rskild aura. Den som nu \u00e4r aktuell att fylla 100 \u00e4r tidskriften Budkavlen <\/em>\u2013 tidskriften som f\u00f6renar \u00e4mnena etnologi och folkloristik vid \u00c5bo Akademi. I \u00e5r utkommer Budkavlens 100:e volym. Ist\u00e4llet f\u00f6r att ge ut en regelr\u00e4tt historik har redaktionsr\u00e5det valt att ge ut ett jubileumsnummer med rubriken \u201dEn tidskrift i tiden.\u201d I numret medverkar personer som ing\u00e5tt i Budkavlens<\/em> redaktionsr\u00e5d under olika tider. Redakt\u00f6rer f\u00f6r jubileumsnumret \u00e4r Lena Marander-Eklund och Fredrik Nilsson. M\u00e5nga av texterna har reflekterande karakt\u00e4r d\u00e4r det f\u00f6r\u00e4nderliga redaktionella arbetet diskuteras.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Inledningsvis hade arbetet med Budkavlen<\/em> fokus p\u00e5 ett nationellt uppdrag. K.Rob.V. Wikman (1922\u20131929), ans\u00e5g att tidskriften skulle fungera som en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan forskare, arkiv, f\u00f6reningen Brage och allmogesamh\u00e4llet i form av texttypen meddelanden och f\u00e4ltforskningar. Gabriel Nikander (1930\u201336) g\u00f6r Budkavlen<\/em> till ett vetenskapligt spr\u00e5kr\u00f6r men rollen som f\u00f6rmedlare kvarst\u00e5r. F\u00f6rfattarna till texterna \u00e4r b\u00e5de inhemska och nordiska och texttyperna \u00e4r m\u00e5nga. Under Sven Andersson (1937\u20131970) har Budkavlen <\/em>fortfarande allmogesamh\u00e4llet i fokus men det \u00e4r inte l\u00e4ngre fr\u00e5ga om ett nationellt projekt. Under denna tid vetenskapliggjordes tidskriften och den fick redaktionell stadga. Under slutet av Anderssons redakt\u00f6rskap k\u00e4nnetecknades tidskriften av ett tillbakablickande.<\/p>\n

Med Nils Stor\u00e5 som ny huvudredakt\u00f6r (1971\u20131991) sker en omstart. Nu talas inte l\u00e4ngre om folkliv- respektive folkminnesforskning utan \u00e4mnena etnologi och folkloristik tr\u00e4der fram. Under Anna-Maria \u00c5str\u00f6m (2000\u20132017) redakt\u00f6rskap introduceras temanummer. \u00c5r 2003 inf\u00f6rs kollegial granskning av artiklarna. Fr\u00e5n \u00e5r 2017, d\u00e5 Lena Marander-Eklund tog \u00f6ver redakt\u00f6rskapet, har tidskriften blivit en \u00f6ppet tillg\u00e4nglig journal och majoriteten av skribenterna \u00e4r verksamma utanf\u00f6r \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

Att tv\u00e5 \u00e4mnen samsas om en tidskrift \u00e4r inte helt vanligt. Detta samarbete har sett olika ut i olika tider, och tyngdpunkten g\u00e4llande vilka texter som publicerats har skiftat beroende p\u00e5 vem som varit huvudredakt\u00f6r. Alla huvudredakt\u00f6rer har satt sin pr\u00e4gel p\u00e5 tidskriften och ofta ocks\u00e5 markerat detta med tidstypisk layout. Kontinuiteten hittas i att etnologiska och folkloristiska texter med \u00c5bo Akademi som bas har utgivits i 100 \u00e5r. Samtidigt har Budkavlen<\/em> p\u00e5 ett mycket tydligt s\u00e4tt uppvisat den f\u00f6r\u00e4nderlighet som \u00e4mnena genomg\u00e5tt under dessa \u00e5r. Tidskriften och \u00e4mnenas utveckling har s\u00e5ledes g\u00e5tt hand i hand. Men Budkavlen<\/em> avspeglar ocks\u00e5 en allm\u00e4n utveckling som skett g\u00e4llande vetenskapliga journaler, emellertid med en viss f\u00f6rdr\u00f6jning. F\u00f6r\u00e4ndringen g\u00e4llande de texttyper som ing\u00e5r har g\u00e5tt fr\u00e5n bland annat uppsatser, f\u00e4ltrapporter och meddelanden till kollegialt granskade och \u00f6ppet tillg\u00e4ngliga vetenskapliga artiklar.<\/p>\n

Vad har tiden d\u00e5 gjort med tidskriften Budkavlen<\/em>? Den har genomg\u00e5tt m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ndringar, b\u00e5de i relation till m\u00e5lgrupp, utseende, inneh\u00e5ll och i relation till det redaktionella arbetet. Samtidigt finns det en varaktighet \u2013 den har utkommit under hela perioden, trots krig och pappersbrist, trots svackor, trots en konstant \u00f6kad akademisk arbetsb\u00f6rda och trots att finansieringen m\u00e5nga g\u00e5nger varit os\u00e4ker. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man s\u00e4ga att Budkavlen<\/em> varit seglivad, och de som arbetat med tidskriften har visat prov p\u00e5 kreativitet, anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga och en remarkabel idoghet. Byten av ansvariga utgivare, generationsskiften, infl\u00f6de av nya vetenskapliga ideal, perspektiv och praktiker har ocks\u00e5 bidragit till att tillf\u00f6ra v\u00e4lbeh\u00f6vligt syre och energi. D\u00e4rmed har Budkavlen<\/em> \u00e4ven haft betydelse f\u00f6r etnologins och folkloristikens utveckling, den har varit en arena f\u00f6r id\u00e9utbyte.<\/p>\n

I likhet med andra vetenskapliga tidskrifter bidrar Budkavlen <\/em>till vetenskaplig utveckling, nyfikenhet och den \u00e4r plantskola f\u00f6r nya generationer av akademiker. Det \u00e4r v\u00e5r f\u00f6rhoppning och \u00f6vertygelse att det kommande seklet blir minst lika dynamiskt som det f\u00f6rsta; tidskriftens \u00e4r n\u00e4mligen intimt sammankopplad med den id\u00e9rikedom och drivkraft som pr\u00e4glar den kulturanalytiska milj\u00f6n vid \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

Lena Marander-Eklu<\/em>nd och Fredrik Nilsson<\/em><\/p>\n

Professor i nordisk folkloristik respektive nordisk etnologi vid \u00c5bo Akademi<\/p>\n

Tidskriften hittar du h\u00e4r https:\/\/journal.fi\/budkavlen<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att fylla 100 \u00e5r \u00e4r storartat, festligt och aktningsv\u00e4rt \u2013 hundra\u00e5ringar omges av en s\u00e4rskild aura. Den som nu \u00e4r aktuell att fylla 100 \u00e4r tidskriften Budkavlen \u2013 tidskriften som f\u00f6renar \u00e4mnena etnologi och folkloristik vid \u00c5bo Akademi. I \u00e5r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[34,35,20,32],"tags":[],"class_list":["post-1011","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-etnologi","category-folkloristik","category-forskning","category-publikation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1011","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1011"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1011\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1018,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1011\/revisions\/1018"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1011"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1011"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1011"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}