{"id":1020,"date":"2021-11-19T10:37:36","date_gmt":"2021-11-19T08:37:36","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1020"},"modified":"2021-11-19T10:37:36","modified_gmt":"2021-11-19T08:37:36","slug":"att-halla-tummarna-pa-olika-sprak","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2021\/11\/19\/att-halla-tummarna-pa-olika-sprak\/","title":{"rendered":"Att h\u00e5lla tummarna p\u00e5 olika spr\u00e5k"},"content":{"rendered":"

Under l\u00e4sningen av en sp\u00e4nnande projektrapport<\/a> st\u00f6ter jag p\u00e5 f\u00f6reteelsen \u201datt h\u00e5lla tummarna\u201d och f\u00e5r veta att man g\u00f6r detta p\u00e5 olika vis i grannl\u00e4nderna Finland och Sverige. I Finland tenderar folk att knyta n\u00e4ven och sticka upp tummen, i Sverige sticker man ner tummen i den knutna n\u00e4ven.<\/p>\n

Uppvuxen i Sverige med en f\u00f6r\u00e4lder fr\u00e5n Finland f\u00e5r jag nu pl\u00f6tsligt f\u00f6rklaringen till ett barndomsdilemma. Min mamma tyckte att det var s\u00e5 ologiskt att man n\u00e4r man skulle h\u00e5lla tummarna riktade tummen ner\u00e5t. Tummen ner \u00e4r negativt, att h\u00e5lla tummarna \u00e4r positivt och riktningen \u00e4r viktig, menade hon. Detta v\u00e5llade mig stort huvudbry, jag som hade l\u00e4rt mig av j\u00e4mn\u00e5riga att knyta n\u00e4ven runt tummen n\u00e4r det fanns behov f\u00f6r att till exempel \u00f6nska sig n\u00e5got.<\/p>\n

Barndomen \u00e4r full med magiskt t\u00e4nkande och handlingar som sker \u201df\u00f6r s\u00e4kerhets skull\u201d. Du stiger inte p\u00e5 a-brunnar, undviker skarvar, \u00f6nskar p\u00e5 nyckelpigor, stj\u00e4rnfall och spontana f\u00f6rekomster av synkront tal. Inte ville jag utmana ett s\u00e5 kraftfullt medel som att h\u00e5lla tummarna.<\/p>\n

Slutligen l\u00f6ste jag det genom att knyta n\u00e4ven runt tummen, s\u00e5som den lokala traditionen f\u00f6respr\u00e5kade, men sticka ut tumspetsen mellan fingrarna. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt var tummen b\u00e5de \u201dh\u00e5llen\u201d och upp\u00e5tpekande.<\/p>\n

N\u00e4r jag nu l\u00e4ser forskningsrapporten om skillnader och likheter i kommunikation p\u00e5 svenska i Sverige och Finland f\u00e5r jag svar p\u00e5 min mammas frustration. Hennes tumh\u00e5llargest tolkades i Sverige mer som ett glatt \u201dtummen upp\u201d vilket inte alls \u00e4r samma sak som att krampaktigt h\u00e5lla tummarna f\u00f6r att n\u00e5gonting ska g\u00e5 v\u00e4gen.<\/p>\n

S\u00e5 trots att vi talar samma spr\u00e5k p\u00e5 b\u00e5da sidor om landsgr\u00e4nsen kommunicerar vi ibland med olika gester. P\u00e5 \u00c5land med sin s\u00e4rst\u00e4llning av mittemellan, upplyser samma rapport, \u00e4r bruket mer blandat och d\u00e4r syns b\u00e5da sorternas tummar. Men jag erbjuder h\u00e4r ett riktigt konglomerat f\u00f6r oss med ena foten p\u00e5 vardera sidan \u00d6stersj\u00f6n, en handgest inneh\u00e5llande b\u00e5de det finska och det svenska!<\/p>\n

 <\/p>\n

Blanka Henriksson
\n<\/strong>universitetsl\u00e4rare i kulturanalys
\nmed tummen p\u00e5 r\u00e4tta st\u00e4llet<\/p>\n

Forskningsrapporten heter\u00a0Interaktion och variation i pluricentriska spr\u00e5k. Kommunikativa m\u00f6nster i sverigesvenska och finlandssvenska (rj.se)<\/a> och bygger p\u00e5 ett stort antal inspelade samtal p\u00e5 svenska i olika \u00a0kontexter i b\u00e5de Finland och Sverige.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under l\u00e4sningen av en sp\u00e4nnande projektrapport st\u00f6ter jag p\u00e5 f\u00f6reteelsen \u201datt h\u00e5lla tummarna\u201d och f\u00e5r veta att man g\u00f6r detta p\u00e5 olika vis i grannl\u00e4nderna Finland och Sverige. I Finland tenderar folk att knyta n\u00e4ven och sticka upp tummen, i … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":638,"featured_media":1022,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,36,21],"tags":[],"class_list":["post-1020","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forskning","category-kommunikation","category-kropp"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1020","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/638"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1020"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1020\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1026,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1020\/revisions\/1026"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1022"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1020"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1020"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1020"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}