{"id":1028,"date":"2021-11-17T08:33:16","date_gmt":"2021-11-17T06:33:16","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1028"},"modified":"2021-11-17T08:33:16","modified_gmt":"2021-11-17T06:33:16","slug":"kritiska-praktiker-kritiska-erfarenheter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2021\/11\/17\/kritiska-praktiker-kritiska-erfarenheter\/","title":{"rendered":"Kritiska praktiker, kritiska erfarenheter"},"content":{"rendered":"<p>Inbjuden att tala om \u201dKritiska praktiker, kritiska erfarenheter\u201d p\u00e5 Forskardagarna 11-12.11 fick jag nyligen anledning att t\u00e4nka \u00f6ver mitt arbete som redakt\u00f6r f\u00f6r <em>Rig. Kulturhistorisk tidskrift<\/em>. Uppdraget var n\u00e4mligen att inleda en diskussion kring det angivna temat med utg\u00e5ngspunkt i rollen som redakt\u00f6r f\u00f6r en vetenskaplig tidskrift. Lyckligtvis hade jag inf\u00f6r uppdraget f\u00e5tt ta del av en uppslagsrik text fr\u00e5n Ann-Helen Sund som kunde spinna ig\u00e5ng det egna tanke\u00admaskineriet.<\/p>\n<p style=\"padding-left: 40px\">Kritik \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt kritisk i meningen avg\u00f6rande i vetenskaplig verksam\u00adhet. Att upp\u00f6va det kritiska, sj\u00e4lvst\u00e4ndiga t\u00e4nkandet \u00e4r centralt i utbildningen. Under forskningens g\u00e5ng diskuteras texter p\u00e5 seminarier, och publikations\u00adprocesser genomf\u00f6rs genom kollegial, kritisk granskning. Doktorander f\u00f6rsvarar sina avhandlingar.\u00a0Forskningen utmynnar ocks\u00e5\u00a0i n\u00e5gon form av kritik, eller s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s ofta dess samh\u00e4llsrelevans.<\/p>\n<p style=\"padding-left: 40px\">Vilka olika f\u00f6rst\u00e5elser av kritik opererar vi med och hur pr\u00e4glar det forsknings-, utbildnings- och samverkansprocesser? Hur praktiseras kritik? Vilka slags kritiska perspektiv slipar de kulturanalytiska glas\u00f6gonen? Vad driver kritik, vad vill\u00a0och hoppas vi\u00a0\u00e5stadkomma med kritik? Hur blir kritik konstruktiv eller produktiv, eller tv\u00e4rtom destruktiv? Hur kommuniceras kritik? Hur kan kritik ta del i f\u00f6r\u00e4ndringsprocesser?<\/p>\n<p>H\u00e4r pekar Sund p\u00e5 hur kritik \u00e4r en fundamental del av den akademiska milj\u00f6n. Den kan till och med s\u00e4gas utg\u00f6ra en omistlig del av den vetenskapliga metoden. Utan tillg\u00e5ng till kritiska instanser st\u00e5r sig s\u00e5v\u00e4l undervisning som forskning sl\u00e4tt. Samtidigt \u00e4r det som Sund anm\u00e4rker inte alla g\u00e5nger l\u00e4tt att vare sig leverera eller ta emot kritik p\u00e5 ett konstruktivt s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Kritik kommer som alla vet i m\u00e5nga olika former och skepnader. Inte s\u00e4llan \u00e4r det inom akademin dessutom fr\u00e5ga om formaliserade arrangemang d\u00e4r avsikten \u00e4r att b\u00e4dda f\u00f6r en s\u00e5 god kritisk genomlysning som m\u00f6jligt. Jag har d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5gra inledande kommentarer som f\u00f6rhoppningsvis kan fungera som incitament f\u00f6r vidare diskussioner. Som kontrast mot mitt egentliga \u00e4rende \u2013 att belysa kritikens plats i den vetenskapliga tidskriften \u2013 ska jag b\u00f6rja med det som p\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r det skrivna ordets motsats, n\u00e4mligen seminariet. Det jag vill lyfta fram \u00e4r seminariet som just ett s\u00e5dant \u201df\u00f6rberett\u201d tillf\u00e4lle, d\u00e4r det pedagogiska syftet \u00e4r att erbjuda en milj\u00f6 som till sin natur \u00e4r b\u00e5de kritisk och reflekterande. Kanske b\u00f6r det ocks\u00e5 tillfogas att seminariet ofta bygger p\u00e5 olika slags skrifter (kapitelutkast, f\u00e4rdiga eller p\u00e5b\u00f6rjade artiklar, eller andra typer av redovisningar). I grunden finns emellertid ett muntligt och direkt moment som bidrar till seminarieformens pedagogiska s\u00e4rart.<\/p>\n<p>Att jag v\u00e4ljer att lyfta fram seminariet som en arena d\u00e4r kritik formuleras, f\u00f6rs fram och tas emot \u00e4r heller ingen slump. Liksom samtalet\/dialogen och f\u00f6rel\u00e4sningen kan seminariet s\u00e4gas utg\u00f6ra n\u00e5gra av undervis\u00adningens och akademins veritabla urscener. Vid det goda seminariet v\u00e4xer deltagarna tillsammans. Det kan l\u00e5ta enkelt, men \u00e4r, som s\u00e5 mycket annat, betydligt sv\u00e5rare i praktiken. Alla har vi nog n\u00e4rvarat vid seminarier som snarare tagit formen av ensidigt negativa eller tv\u00e4rtom hyllande tillst\u00e4llningar. Det finns d\u00e4rf\u00f6r sk\u00e4l att reflektera \u00f6ver seminariet som undervisningsform och l\u00e4romilj\u00f6. Jag g\u00f6r det i form av en osorterad lista, med f\u00f6rhoppningen att den ska v\u00e4cka vidare tankar eller fr\u00e5gor.<\/p>\n<ul>\n<li>Seminarier som <em>humanisternas<\/em> <em>laboratorier,<\/em> d\u00e4r vi likt naturvetarna under kontroller\u00adade former kan pr\u00f6va v\u00e5ra egna antag\u00adanden. \u00c4ven om dessa f\u00f6r v\u00e5r del vanligen handlar om resonemang, begreppsanv\u00e4nd\u00adning, teorier och skriftliga framst\u00e4llningar.<\/li>\n<li>Seminarier som <em>levande (sociala)<\/em> <em>organismer<\/em>, d\u00e4r den negativa kritiken ibland kan ta \u00f6verhanden. Men \u00e4ven seminarier som blir till motsatsen, d\u00e4r uppmuntran och positiva reaktioner inte sl\u00e4pper fram n\u00f6dv\u00e4ndig kritik.<\/li>\n<li>Vikten av att b\u00e5de kunna<em> ge och ta kritik<\/em>. Vilket leder vidare till v\u00e5ra akademiska fora som platser d\u00e4r kritiska diskussioner m\u00e5ste v\u00e5rdas och ge goda betingelser. Vi talar ofta om behovet att f\u00f6ra fram kritik p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att den kan landa r\u00e4tt och processas av mottagaren. Det finns dock anledning att t\u00e4nka \u00f6ver \u00e4ven hur vi sj\u00e4lva reagerar p\u00e5 kritik, f\u00f6r att den ska kunna bli en resurs i det egna arbetet.<\/li>\n<li>En konstruktiv seminariekultur. Kritiken som en<em> kollektiv l\u00e4romilj\u00f6<\/em>. Vad kr\u00e4ver en s\u00e5dan, och vad f\u00e5r den att g\u00e5 om intet?<\/li>\n<li>Seminarier (och \u00e4ven oppositioner och disputationer) som <em>kvalitetsgranskare<\/em>, det vill s\u00e4ga som en b\u00e5de n\u00f6dv\u00e4ndig genomlysning, pr\u00f6vning och argumentation.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Med detta sagt ska jag g\u00e5 vidare till mina utlovade erfarenheter som redakt\u00f6r. Det jag nu avhandlar g\u00e4ller i f\u00f6rsta hand <em>Rig<\/em>. Men gissningsvis g\u00e5r det att dra paralleller till andra liknande tidskrifter, som tex <em>Budkavlen<\/em>.<\/p>\n<p>I <em>Rig<\/em> publiceras artiklar, avhandlingsrecensioner och andra recensioner. Dessutom f\u00f6rekommer vad vi kallar f\u00f6r notiser, som mer \u00e4r att likna vid kortare bokanm\u00e4lningar. Den f\u00f6rsta st\u00f6rre punkt (och jag har egentligen bara tv\u00e5 st\u00f6rre punkter) jag vill ta upp g\u00e4ller tidskriften som en samtida och p\u00e5g\u00e5ende arena f\u00f6r kritik. Det sker dels genom artiklarnas peer-review-f\u00f6rfarande, och dels genom den recensionsavdelning som grovt sett utg\u00f6r h\u00e4lften av varje nummer.<\/p>\n<p>Jag b\u00f6rjar med recensionerna. P\u00e5 vad s\u00e4tt bidrar dessa till tidskriften som en arena f\u00f6r kritik? F\u00f6r att besvara den fr\u00e5gan m\u00e5ste vi b\u00f6rja med att bet\u00e4nka vad det \u00e4r f\u00f6r sorts litteratur som recenseras i tidskriften. Svaret \u00e4r inte s\u00e4rskilt f\u00f6rv\u00e5nande. H\u00e4r publiceras och formuleras recensioner av f\u00f6r kulturhistorien och etnologi\u00e4mnet relevant litteratur.<\/p>\n<p>Bed\u00f6mningen av vad som \u00e4r relevant litteratur tas i f\u00f6rsta hand av redaktionen. Men ofta f\u00f6resl\u00e5r ocks\u00e5 skribenter, och \u00e4ven andra externa personer, b\u00f6cker som de tycker att <em>Rig<\/em> ska recensera. Det h\u00e4nder ocks\u00e5 att det skickas in recensioner som n\u00e5gon har skrivit utan att ha haft ett uppdrag, allts\u00e5 f\u00f6r att hen menar att den h\u00e4r boken borde vara av intresse f\u00f6r tidskriften.<\/p>\n<p>Det finns ocks\u00e5 en s\u00e4rskild kategori b\u00f6cker som har en slags gr\u00e4ddfil in i tidskriften. Det \u00e4r de etnologiska avhandlingar som lagts fram vid i f\u00f6rsta hand svenska l\u00e4ros\u00e4ten, samt ibland \u00e4ven fr\u00e5n andra nordiska l\u00e4nder. J\u00e4mf\u00f6rt med de \u201dvanliga\u201d recensionerna \u00e4r dessa avhand\u00adlings\u00adrecensioner l\u00e4ngre, mer utf\u00f6rliga och alltid med ett tydligt v\u00e4rderande, och d\u00e4rmed \u00e4ven kritiskt, uppdrag. Och h\u00e4r vill jag p\u00e5minna om att kritik naturligtvis kan inneb\u00e4ra b\u00e5de negativa och positiva omd\u00f6men.<\/p>\n<p>Den vanliga recensionen har ofta, men inte alltid, ett motsvarande kritiskt perspektiv p\u00e5 den aktuella boken. Slutligen finns \u00e4ven notiserna som s\u00e4llan eller aldrig inneh\u00e5ller n\u00e5gra som helst kritiska\/negativa synpunkter (dock ibland uppskattande s\u00e5dana). Sammantaget utg\u00f6r detta en fortg\u00e5ende kollegial bed\u00f6mning av den litteratur som publiceras p\u00e5 det kulturhist\u00adoriska omr\u00e5det, med ett s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 etnologi och folkloristik. Genom att ta del av den omfattande recensionsavdelningen blir man en del av det kritiska f\u00e4lt som <em>Rig<\/em>, och andra liknande tidskrifter, ser till att uppr\u00e4tth\u00e5lla.<\/p>\n<p>Att recensionsverksamheten handlar om en kollegial bed\u00f6mning skapar en naturlig \u00f6verg\u00e5ng till den vetenskapliga granskning som f\u00f6reg\u00e5r de publicerade artiklarna. H\u00e4r vill jag peka p\u00e5 n\u00e5gra tydliga likheter och skillnader vad g\u00e4ller den typ av tidskriftsrelaterad kritik som nu \u00e4r f\u00f6r handen.<\/p>\n<p>Peer-review-f\u00f6rfarandet handlar om att s\u00e4kerst\u00e4lla en viss kvalitet. Den tillfr\u00e5gade bed\u00f6maren av texten har att ta st\u00e4llning till fr\u00e5gan om det ins\u00e4nda manuset n\u00e5r upp till godtagbar veten\u00adskaplig niv\u00e5. Men i uppdraget ing\u00e5r vanligen ocks\u00e5 uppgiften att formulera en konstruktiv kritik: var finns bristerna, hur kan de \u00e5tg\u00e4rdas, vilka f\u00f6rb\u00e4ttringar kan granskaren f\u00f6resl\u00e5? Det h\u00e4r g\u00f6r att det finns en stor skillnad mellan granskare och recensent, vad g\u00e4ller just det kritiska uppdraget.<\/p>\n<p>Jag kommer strax tillbaka till det. F\u00f6rst kr\u00e4vs emellertid n\u00e5gra f\u00f6rytligande ord om vad som egentligen h\u00e4nder med ett manus som skickas in till tidskriften. N\u00e4r vi i redaktionen, det \u00e4r sedan ett antal \u00e5r jag och Marie Steinrud, f\u00e5r in en f\u00f6reslagen artikel b\u00f6rjar vi med att l\u00e4sa igenom den sj\u00e4lva. H\u00e4r sker allts\u00e5 en f\u00f6rsta bed\u00f6mning: en f\u00f6rsta kritisk l\u00e4sning. Tror vi p\u00e5 det h\u00e4r manuset? Ligger det \u00f6verhuvudtaget inom Rigs intressesf\u00e4r?<\/p>\n<p>Om s\u00e5 \u00e4r fallet blir det mestadels aktuellt med en upps\u00e4ttning inledande kommentarer fr\u00e5n v\u00e5r sida. Ofta handlar det om en mer generell redaktionell l\u00e4sart d\u00e4r vi bed\u00f6mer manuset som en t\u00e4nkbar artikel. Det kan d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5nga g\u00e5nger handla mer om form, presentation, struktur osv, snarare \u00e4n inneh\u00e5ll och forskningsfront.<\/p>\n<p>D\u00e4refter utser vi tv\u00e5 granskare som vi f\u00f6rest\u00e4ller oss \u00e4r s\u00e4rskilt l\u00e4mpade l\u00e4sare av texten. Det vi d\u00e5 letar efter \u00e4r dels \u00f6verlappande forskningsintressen med artikelf\u00f6rfattaren, och dels en l\u00e4mplig \u00e4mnesbakgrund. Manuset ska med andra ord bli bed\u00f6mt av n\u00e5gon som har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att kritiskt granska resonemang, metod och k\u00e4llanv\u00e4ndning, men ocks\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 vad det \u00e4r som f\u00f6rfattaren f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra.<\/p>\n<p>I det h\u00e4r flerstegsgranskandet av det ins\u00e4nda materialet finns b\u00e5de likheter och skillnader j\u00e4mf\u00f6rt med recensionerna. En uppenbar skillnad \u00e4r att medan redaktionen och senare den vetenskapliga bed\u00f6maren tar sig an ett manus som fortfarande \u00e4r under arbete, formulerar sig recensenten kring ett f\u00e4rdigt verk. Den publicerade boken \u00e4r s\u00e5 att s\u00e4ga bortom b\u00e5de p\u00e5verkan och r\u00e4ddning. Det kan d\u00e4rf\u00f6r inte bli fr\u00e5ga om en s\u00e5dan konstruktiv och fram\u00e5t\u00adsyftande kritik av det enskilda verket som ing\u00e5r i granskningsuppdraget.<\/p>\n<p>Som redakt\u00f6r skulle jag g\u00e4rna l\u00e4gga ut texten mer utf\u00f6rligt om recenserandet och recensionen som en kritisk praktik. Och om varf\u00f6r det \u00e4r viktigt (och personligt utvecklande) b\u00e5de som verksam akademiker <em>att recensera<\/em> b\u00f6cker, och att akademiska b\u00f6cker ocks\u00e5 <em>blir recenserade<\/em>. Till det kommer \u00e4ven konstaterandet att det \u00e4r v\u00e4sentligt att det alls blir n\u00e5gra s\u00e5dana b\u00f6cker skriva, vilket idag ter sig som allt mindre sj\u00e4lvklart. Utrymmer till\u00e5ter dock inte n\u00e5gra s\u00e5dana utvikningar. D\u00e4rf\u00f6r vill jag ist\u00e4llet lyfta fram n\u00e5got annat, n\u00e4mligen recensenten som n\u00e5gon vilken bidrar till att definiera \u00e4mnets gr\u00e4nser, inneh\u00e5ll och utf\u00f6randen.<\/p>\n<p>Recensionen, och i ett st\u00f6rre perspektiv tidskriftens recensionsavdelning, har n\u00e4mligen en viktig formativ roll som grindvakt. Genom att inte bara rapportera om inneh\u00e5llet i den aktuella avhandlingen eller boken, utan ocks\u00e5 lyfta fram sin egen subjektiva och kollegiala v\u00e4rdering bidrar recensenten till den egna disciplinens sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else. Kort sagt: Vad g\u00e5r an? Vad appl\u00e5deras? Och vad l\u00e5ter sig inte g\u00f6ras utan inv\u00e4ndningar?<\/p>\n<p>Det om tidskriften som en arena f\u00f6r samtida och p\u00e5g\u00e5ende kritik. Min andra st\u00f6rre punkt g\u00e4ller tidskriften som en historisk och avslutad arena f\u00f6r kritik. H\u00e4r ska jag vara betydligt mer kortfattad. Det jag vill peka p\u00e5 \u00e4r egentligen bara att en tidskrift med l\u00e5ng historia, som <em>Rig<\/em> och som <em>Budkavlen<\/em>, inneb\u00e4r en formidabel m\u00f6jlighet att reflektera \u00f6ver \u00e4mnets utveckling och historiska s\u00e4rart. De g\u00e4ller de publicerade artiklarna, genom deras teman och \u00e4mnen. Men det i \u00e4nnu h\u00f6gre grad fallet med recensionerna. H\u00e4r \u00e4r, vill jag p\u00e5st\u00e5, b\u00e5de de vanliga recensionerna och de mer utf\u00f6rliga avhandlingsrecensionerna, en veritabel guldgruva.<\/p>\n<p>Om man som i fallet med<em> Rig<\/em> har en n\u00e4stan obruten serie av avhandlingsrecensioner, fr\u00e5n \u00e4mnets barndom till dags dato, blir det ett material som \u00e4r s\u00e4llsynt v\u00e4l l\u00e4mpat f\u00f6r att synligg\u00f6ra \u00e4mneshistoria med avseende p\u00e5 teoretisk variation, inf\u00f6randet av nya begrepp och perspektiv, segdragna konflikter och perioder av konsensus osv. Det \u00e4r en kritik vars konsekvenser och v\u00e4gval klingar l\u00e5ngt in i v\u00e5r egen samtid. L\u00e4s och begrunda!<\/p>\n<p><em>Simon Ekstr\u00f6m<br \/>\n<\/em>professor i etnologi, Stockholms universitet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Inbjuden att tala om \u201dKritiska praktiker, kritiska erfarenheter\u201d p\u00e5 Forskardagarna 11-12.11 fick jag nyligen anledning att t\u00e4nka \u00f6ver mitt arbete som redakt\u00f6r f\u00f6r Rig. Kulturhistorisk tidskrift. Uppdraget var n\u00e4mligen att inleda en diskussion kring det angivna temat med utg\u00e5ngspunkt i &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2021\/11\/17\/kritiska-praktiker-kritiska-erfarenheter\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[34,35,20,32],"tags":[],"class_list":["post-1028","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-etnologi","category-folkloristik","category-forskning","category-publikation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1028","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1028"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1028\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1030,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1028\/revisions\/1030"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1028"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1028"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1028"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}