{"id":1032,"date":"2021-11-29T10:58:24","date_gmt":"2021-11-29T08:58:24","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1032"},"modified":"2022-01-03T17:37:12","modified_gmt":"2022-01-03T15:37:12","slug":"nordisk-etnologi-en-vital-100-aring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2021\/11\/29\/nordisk-etnologi-en-vital-100-aring\/","title":{"rendered":"Nordisk etnologi \u2013 en vital 100-\u00e5ring"},"content":{"rendered":"

Nordisk etnologi vid \u00c5bo Akademi fyller 100 \u00e5r. \u00c4mnets jubileum uppm\u00e4rksammas genom ett seminarium 1 december med inbjudna nordiska g\u00e4ster som ska diskutera etnologins framtid och samh\u00e4llsroll. I en jubileumsvolym, Nordisk etnologi 1921\u20132021 \u2013 ett \u00e4mne i r\u00f6relse<\/em><\/a>, blickar dessutom en grupp forskare tillbaka p\u00e5 \u00e4mnets tillblivelse samtidigt som \u00e4mnets historia \u00e4ven lyfts fram i en utst\u00e4llning i Arken.<\/p>\n

Den etnologiska forskningen omfattar numera en m\u00e4ngd olika omr\u00e5den, s\u00e5som migration, mobilitet, nordiska gr\u00e4nsregioner, h\u00e4lsa och sjukdom samt studier av m\u00e4nniskors relation till djur och natur. \u00c4mnet f\u00f6rknippas samtidigt med museer och \u00e5tskilliga museianst\u00e4llda har en utbildning i etnologi. Den museala kopplingen har varit stark fr\u00e5n starten. \u00c4mnet hade i uppdrag att dokumentera en svensk allmogekultur i Finland som tycktes f\u00f6rsvinna n\u00e4r det moderna samh\u00e4llet, med industrialisering, urbanisering och emigration, vann mark. Uppdraget att dokumentera en hotad allmogekultur innebar att etnologin (d\u00e5 kallad folklivsforskning) fick en tydlig roll. Genom att lyfta fram en \u00e5lderdomlig svensk folkkultur kunde den svenska minoritetens r\u00e4ttm\u00e4tiga plats i den sj\u00e4lvst\u00e4ndiga staten Finland f\u00f6rsvaras. Gr\u00e4nsen mellan politik och vetenskap var por\u00f6s, \u00e4ven om \u00e4mnets f\u00f6rste professor, Gabriel Nikander, inte sveptes med i den h\u00f6gst\u00e4mda nationalism som f\u00e4rgade delar av den spretiga svenska r\u00f6relsen. Skulle man f\u00f6rst\u00e5 det svenska Finland, dess historia, nutid och framtid, var det n\u00f6dv\u00e4ndigt, menade Nikander, att unders\u00f6ka hur allmogekulturen hade formats av ekonomiska faktorer \u2013 inte ned\u00e4rvda nationella egenskaper.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Pionj\u00e4ren Nikander la grunden till en kritisk, samh\u00e4llsorienterad etnologi som \u00e4nnu unders\u00f6ker hur m\u00e4nniskors vardagsliv och f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rldar formas i sk\u00e4rningspunkten mellan ekonomi och kultur. Den samtida etnologin vilar p\u00e5 ytterligare en grundsten som ligger orubbad kvar d\u00e4r den placerades f\u00f6r hundra \u00e5r sedan; etnologer dokumenterar \u201dvanliga\u201d m\u00e4nniskors vardagsliv och f\u00e5ngar d\u00e4rmed upp r\u00f6ster som inte h\u00f6rs i samtidsbruset. Genom att rikta blicken mot det till synes triviala i vardagen, oavsett om det handlar om vanor, traditioner, obetydliga ting eller ber\u00e4ttelser, avt\u00e4cker etnologen dessutom underliggande kollektiva v\u00e4rderingar och normer. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt behandlar etnologin d\u00e5 som nu existentiella fr\u00e5gor om samh\u00f6righet, utsatthet och meningsskapande.<\/p>\n

Men \u00e4mnet har ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid. Ett f\u00f6rsta skifte intr\u00e4ffar 1953 d\u00e5 Nikanders eftertr\u00e4dare Helmer Tegengren inr\u00e4ttar ett folklivsarkiv (numera Kulturvetenskapliga arkivet Cultura) samtidigt som han vidgar \u00e4mnets verksamhetsomr\u00e5de till att \u00e4ven omfatta andra kulturer \u00e4n den finlandssvenska minoriteten i Finland. N\u00e4sta skifte manifesteras 1974 d\u00e5 \u00e4mnet, under ledning av professor Nils Stor\u00e5, byter namn. Nordisk kulturhistoria och folklivsforskning blir Nordisk etnologi. Namnbytet \u00e4r knutet till en f\u00f6r\u00e4ndrad syn p\u00e5 kultur och kulturell f\u00f6r\u00e4ndring. Ist\u00e4llet f\u00f6r att betrakta individen som passiv kulturb\u00e4rare, sn\u00e4rjd av ekonomiska faktorer och traditioner, s\u00e5 betonas ist\u00e4llet individens f\u00f6rm\u00e5ga att st\u00e4ndigt skapa och omskapa kultur. Anna-Maria \u00c5str\u00f6m, \u00e4mnets hittills enda kvinnliga professor, vidareutvecklade perspektivet och s\u00e4kerst\u00e4llde att det genomsyrade utbildningen i etnologi. Det senaste skiftet best\u00e5r av ett synnerligen dynamiskt samarbete med \u00e4mnet Nordisk folkloristik vid \u00c5bo Akademi. Tillsammans har man utvecklat ett kulturanalytiskt laboratorium som gynnar studenternas utveckling och framtida arbetsm\u00f6jligheter samtidigt som \u00e4mnenas gemensamma forskningsmilj\u00f6 sjuder av id\u00e9er. Det \u00e4r allts\u00e5 en synnerligen vital 100-\u00e5ring som firas.<\/p>\n

Fredrik Nilsson, professor i etnologi, \u00c5bo Akademi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nordisk etnologi vid \u00c5bo Akademi fyller 100 \u00e5r. \u00c4mnets jubileum uppm\u00e4rksammas genom ett seminarium 1 december med inbjudna nordiska g\u00e4ster som ska diskutera etnologins framtid och samh\u00e4llsroll. I en jubileumsvolym, Nordisk etnologi 1921\u20132021 \u2013 ett \u00e4mne i r\u00f6relse, blickar dessutom … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":551,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[34,32],"tags":[],"class_list":["post-1032","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-etnologi","category-publikation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/551"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1032"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1070,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1032\/revisions\/1070"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1032"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1032"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1032"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}