![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/12\/20211207_114526-scaled.jpg\")
Fr\u00e5n v\u00e4nster Lars-Eric J\u00f6nsson, Tine Damsholt, Barbro Blehr.<\/p><\/div>\n
Paneldeltagarna har alla varit verksamma inom etnologi sedan 1980-1990-talet, och fick fr\u00e5gan om hur etnologin f\u00f6r\u00e4ndrats under de senaste decennierna ur deras synpunkt. Helena Ruotsala tog fram den f\u00f6r\u00e4ndring som uttrycks genom att kansatiede (ordagrant \u201dfolkvetenskap\u201d) vid \u00c5bo universitet bytt namn till etnologia, d.v.s. tyngdpunkten har flyttats fr\u00e5n att studera \u201dfolk\u201d till att studera vardagslivet med alla dess variationer. Tidsperspektivet har \u00e4ndrats mer mot samtiden, och vid \u00c5bo universitet \u00e4r framtidsstudier ocks\u00e5 en v\u00e4xande inriktning.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2021\/12\/20211207_114446-scaled.jpg\")
Fredrik Nilsson och Helena Ruotsala.<\/p><\/div>\n
Tine Damsholt tog fasta p\u00e5 hur etnologins studieobjekt f\u00f6rskjutits. Under 2000-talet ifr\u00e5gasattes individen som den sj\u00e4lvklara utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r kulturanalys, vilket skedde genom flera olika teoretiska v\u00e4ndningar. Det perspektiv som starkt tagits upp av etnologin vid K\u00f6penhamns universitet, \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n praktiker som studieobjekt. P\u00e5 det vises ses m\u00e4nniskan som en del av kollektiva, f\u00f6r\u00e4nderliga assemblage, inte som suver\u00e4na akt\u00f6rer.
\nBarbro Blehr tog upp en tendens som handlar om \u00f6kade teoretiska ambitioner, till\u00e4mpning av grand theory och djupdykande i de filosofiska premisserna f\u00f6r hur problem formuleras. Denna tendens har ocks\u00e5 en problematisk sida, menade Blehr och varnade f\u00f6r solipsism och \u201dbyggande av ett eget universum\u201d som kontrasterar sig mot andra p\u00e5 samma teoretiska f\u00e4lt, men som riskerar att ocks\u00e5 isolera sig och f\u00f6rlora kontakten med \u00e4mnet etnologi. Fredrik Nilsson s\u00e5g ocks\u00e5 denna tendens, av \u00e5 ena sidan teoretisk lekfullhet och \u00e5 andra sidan risk f\u00f6r fragmentarisering.<\/p>\n
Det kulturhistoriska perspektivet lyftes fram som mycket viktigt av alla i panelen, som n\u00e5got som g\u00f6r etnologi\u00e4mnet unikt och som skiljer det fr\u00e5n n\u00e4rliggande discipliner som historia, antropologi och sociologi. Via det historiska perspektivet kan vi problematisera och destabilisera samtiden. Tine Damsholt ville varna f\u00f6r att behandla kulturhistoriskt- och samtidsorienterad etnologi som tv\u00e5 separata omr\u00e5den och framh\u00f6ll att styrkan ligger i kombinationen. Men etnologer borde kanske bli b\u00e4ttre p\u00e5 att artikulera denna styrka och vad det \u00e4r vi f\u00e5r ut av kombinationen.<\/p>\n
Medan etnologi och folkloristik \u00e4r skilda discipliner i Finland, har \u00e4mnena i Sverige slagits ihop under ben\u00e4mningen etnologi. Hur ser relationen mellan etnologi och folkloristik ut? Barbro Blehr beskrev utvecklingen i Sverige, d\u00e4r etnologi och folkloristik integrerats s\u00e5 att det \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga vad som \u00e4r vad, men d\u00e4r vissa forskare \u00e4nd\u00e5 arbetar med ett mer folkloristiskt perspektiv. Fredrik Nilsson talade om en dynamisk kraft i samarbetet mellan etnologi och folkloristik vid \u00c5bo Akademi, som inte hade varit lika dynamiskt ifall det inte fanns olikheter i perspektiv.<\/p>\n
Panelen diskuterade att etnologin alltid varit engagerad i sin samtid och bearbetat aktuella fr\u00e5gor, och Lars-Eric J\u00f6nsson tog upp den till\u00e4mpade aspekten av etnologin, som \u00e4ven den alltid funnits med. Tidigare g\u00e4llde till\u00e4mpningen fr\u00e4mst kulturarv och museiarbete, men allt fler till\u00e4mpbara perspektiv och riktningar har \u00f6ppnats, vilket etnologin i Lund arbetar med i sitt masterprogram i till\u00e4mpad kulturanalys (MACA) som startade 2008.
\nMen hur samh\u00e4llsrelevans f\u00f6rst\u00e5s \u00e4r ocks\u00e5 en politisk och ekonomisk fr\u00e5ga. Ett problem i synnerhet f\u00f6r humaniora \u00e4r samtidens tanke om att samh\u00e4llsrelevans \u00e4r m\u00e4tbart. De s\u00e4tt som samh\u00e4llsrelevans m\u00e4ts p\u00e5, t ex i form av antal produkter och patent, \u00e4r inte kompatibelt med den typ av kunskap som humaniora bidrar med. Barbro Blehr tog upp hur f\u00e4ltarbeten, att studera vad som sker mellan m\u00e4nniskor i vardagen, har blivit allt sv\u00e5rare att genomf\u00f6ra i Sverige p\u00e5 grund av en omfattande juridifiering och etikpr\u00f6vning. \u00c4ven h\u00e4r krockar humaniora med system som \u00e4r utvecklade f\u00f6r andra typer av forskning.<\/p>\n
Vad skulle vara angel\u00e4get f\u00f6r en etnolog att forska i just nu, var en fr\u00e5ga som st\u00e4lldes fr\u00e5n publiken. Det och den som inte f\u00e5r uppm\u00e4rksamhet och inte tar plats i media var ett bud. Lars-Eric J\u00f6nsson menade att tystnad och att inget verkar h\u00e4nda likav\u00e4l kan vara ett tecken p\u00e5 den stiltje som r\u00e5der i stormens \u00f6ga, i sj\u00e4lva epicentret. Det g\u00e4ller allts\u00e5 att inte l\u00e5ta sig styras f\u00f6r mycket av den massmediala dagordningen, utan att formulera egna problem. Det empiriskt ok\u00e4nda kr\u00e4ver \u00f6ppenhet, att man inte fr\u00e5n b\u00f6rjan vet vad man kommer fram till, betonade Barbro Blehr. En aktuell, p\u00e5g\u00e5ende och m\u00e5ngfacetterad process som nedmonteringen av de nordiska v\u00e4lf\u00e4rdsstaterna n\u00e4mndes av Fredrik Nilsson ocks\u00e5 som angel\u00e4get f\u00f6r etnologer att forska i. Nilsson tog ocks\u00e5 upp den st\u00e4mpel av \u201dtrevlighetsforskning\u201d som etnologin i vissa sammanhang \u00e4r beh\u00e4ftad med, och som kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt att komma fram och bli h\u00f6rd som en vetenskap som bidrar med kritiska och samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndrande perspektiv, vilket \u00e4r helt centralt f\u00f6r \u00e4mnet.<\/p>\n
Universitetspolitik och fr\u00e5gor om vad som \u00e4r meriterande p\u00e5verkar starkt hur och vart dagens akademiker, liksom \u00e4ven etnologer, orienterar sig. Idag \u00e4r det meriterande att skriva p\u00e5 engelska, publicera artiklar i internationella tidskrifter och verka internationellt. Panelen var enh\u00e4llig i att lyfta fram hur viktigt det \u00e4r att etnologi\u00e4mnena i Norden h\u00e5ller ihop och samarbetar, g\u00e4rna \u00e4nnu mera \u00e4n vad som nu \u00e4r fallet. Samarbetet kunde st\u00e4rkas t. ex. genom gemensamma kurser och forskarskolor, seminarier och utbyten. Det h\u00e4r var ett initiativ som v\u00e4ckte stort intresse bland studenter och doktorander, och diskussionen fortsatte entusiastiskt kring borden p\u00e5 kv\u00e4llens festmiddag: \u201dEn gemensam kurs i f\u00e4ltarbete f\u00f6r studenterna!\u201d; \u201dGemensamma seminarier, och kanske har corona i alla fall gjort att steget \u00e4r kortare att ordna seminarier online?\u201d. Nya m\u00f6jligheter h\u00e4grar f\u00f6r den nordiska etnologin.<\/p>\n
Ann-Helen Sund<\/em> Med anledning av hundra\u00e5rsjubileet f\u00f6r Nordisk etnologi vid \u00c5bo Akademi ordnades den 1.12 ett jubileumsseminarium med paneldiskussion kring \u201dEtnologi d\u00e5, nu och sedan?\u201d. Deltagare i panelen var professorer i etnologi fr\u00e5n nordiska l\u00e4ros\u00e4ten: Barbro Blehr (Stockholms universitet), Tine Damsholt (K\u00f6penhamns … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\ndoktorand i etnologi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"