Men ocks\u00e5 i senare diktning har \u00e5lderdomliga eller exotiska myntslag lekfullt anv\u00e4nts f\u00f6r att beskriva fattigdom eller rikedom. I Evert Taubes (1890\u00ad\u20131976) visa om den dansande R\u00f6nnerdahl har huvudpersonen gott om sorger men \u201dont om sekiner\u201d och i Olle Adolphsons (1934\u20132004) Trubbel<\/em> s\u00e4gs det i slutet \u201ddu skall aldrig ge mig pikar om sekiner\u201d f\u00f6r att markera att det inte finns utrymme att diskutera ekonomin i den \u00e5teruppr\u00e4ttade relationen. Sekiner har enligt SAOB\u00a0<\/em>anv\u00e4nts vardagligt och sk\u00e4mtsamt om pengar fr\u00e5n slutet av 1800-talet, men sekinen \u00e4r ursprungligen ett italienskt guldmynt fr\u00e5n Venedig som anv\u00e4ndes i 500 \u00e5r (ca 1284\u00ad\u20131797). Samma mynt kallades ocks\u00e5 dukat.<\/p>\n Spanska gulddubloner pr\u00e4glade i Mexico City 1798. Kungen \u00e4r Carlos IV av Spanien.<\/p><\/div>\n \u201dH\u00e4r \u00e4ro ett tusen floriner \/ Tag dem och k\u00f6p dig fri\u201d sjunger Cornelis Vreeswijk (1937\u20131987), medan artisten Timbuktu (Jason Diakit\u00e9 1975\u00ad\u2013) h\u00e4nvisar till \u201d150 dubloner\u201d, d\u00e4r b\u00e5da myntslagen anv\u00e4nds som slang f\u00f6r samtida valuta. Floriner g\u00e5r tillbaka p\u00e5 \u00e4nnu ett italienskt guldmynt, den h\u00e4r g\u00e5ngen fr\u00e5n 1200-talets Florens, men har ocks\u00e5 anv\u00e4nts som myntben\u00e4mning i bland annat Storbritannien, Sydafrika och Nederl\u00e4nderna. Dublonen i sin tur var ett spanskt guldmynt som pr\u00e4glades fr\u00e5n 1537 till 1833 och anv\u00e4ndes i Spanien och de spanska kolonierna. Den motsvaras i Frankrike av lusidoren (Louis-d’or<\/em>) som introducerades under kung Ludvig XIII p\u00e5 1600-talet (och som ocks\u00e5 anv\u00e4nts sk\u00e4mtsamt f\u00f6r svenska kronor likt sekinerna). Utanf\u00f6r Spanien blev dublonerna k\u00e4nda som pistoler och b\u00e5da ben\u00e4mningarna andas nu f\u00f6r tiden en viss sj\u00f6r\u00f6rvarromantik.<\/p>\n Om man idag fick betala sina matuppk\u00f6p med dubloner eller lusidorer skulle det onekligen f\u00f6ra in en air av n\u00e5got \u00e4ventyrligt i vardagslunken. Fast f\u00f6rmodligen skulle man ganska snart v\u00e4nja sig och dukaterna eller pistolerna skulle bli lika vardagliga som dagens euro.<\/p>\n <\/p>\n Blanka Henriksson<\/strong> Euron fyller 20 \u00e5r kan man l\u00e4sa i g\u00e5rdagens tidning, vilket betyder att det nu finns en generation unga vuxna som levt endast med denna valuta. Fast vi \u00e4r ju ocks\u00e5 m\u00e5nga som kommer ih\u00e5g \u201dgamla finska mark\u201d och kanske … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"tv\u00e5](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2022\/01\/Doubloon-300x148.jpg\")
\nfolklorist som inte skulle ha n\u00e5got emot att varva betalkort och appar med guldmynt emellan\u00e5t<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"