![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2022\/01\/ajanti.jpg\")
Mark Tegethoff, unsplash.com<\/a><\/p><\/div>\n I folktron har m\u00e5nfaser p\u00e5 ett s\u00e4tt avgjort grunden f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningar och magiskt t\u00e4nkande. Den synodiska m\u00e5naden, det vill s\u00e4ga tiden mellan tv\u00e5 nym\u00e5nar \u00e4r 29 dygn, 12 timmar och 44 minuter. Denna tid kan delas upp i f\u00f6rsta, andra, tredje och fj\u00e4rde kvarteret. Det anv\u00e4nds dock oftare folkliga ben\u00e4mningar f\u00f6r dessa faser. I b\u00f6rjan kommer det en nym\u00e5ne som utg\u00f6r b\u00f6rjan i nym\u00e5netiden. Denna tid kan vara n\u00e5gra dagar eller hela den tilltagande m\u00e5nens tid, beroende p\u00e5 sagesmannens synvinkel. Under f\u00f6rsta och andra kvarteret kallas m\u00e5ne tilltagande eller v\u00e4xande, ibland anv\u00e4nds \u00e4ven namn som \u00f6verm\u00e5ne, uppm\u00e5ne, motm\u00e5ne eller stigande m\u00e5ne. Det fanns en finsk f\u00f6rest\u00e4llning att n\u00e4r man s\u00e5g den nya m\u00e5nen stiga, skulle man ha en slant i handen. D\u00e5 skulle man ha gott om pengar under det nya m\u00e5nvarvet. Samma f\u00f6rest\u00e4llning finns \u00e5tminstone i irl\u00e4ndsk folktro. Om man d\u00e4remot var sjuk d\u00e5 n\u00e4r den nya m\u00e5nen tr\u00e4ffade p\u00e5 en, skulle man f\u00f6rbli sjuk hela m\u00e5naden.<\/p>\n Fullm\u00e5ne (kallas ibland ocks\u00e5 mellanm\u00e5ne) \u00e4r en v\u00e4ndpunkt och det s\u00e4gs att d\u00e5 v\u00e4nder m\u00e5nen sig ned\u00e5t, avtar eller krymper. Fr\u00e5n fullm\u00e5ne b\u00f6rjar tredje kvarteret och d\u00e5 \u00e4r m\u00e5nen avtagande. Andra ben\u00e4mninger f\u00f6r m\u00e5nen i denna fas \u00e4r nedm\u00e5ne, nerm\u00e5ne, sjunkande m\u00e5ne eller gammal m\u00e5ne och fasen varar tills slutet av fj\u00e4rde kvarteret. I slutet av m\u00e5nvarvet \u00e4r m\u00e5nen \u201dslutm\u00e5ne\u201d, \u00e4ven kallad f\u00f6r efterm\u00e5ne, m\u00e5nens kant eller gamla m\u00e5nens botten. Vissa dagar under slutm\u00e5nen kallades svinndagar (d\u00e5 allt f\u00f6rsvann) eller torra dagar d\u00e5 allt torkade, ruttnade och dog. Till dessa dagar h\u00f6rde enligt olika k\u00e4llor m\u00e5nvarvets sista torsdag eller fredag eller n\u00e5gra dagar innan nym\u00e5ne. M\u00e5ndag \u00f6verlag kallades \u201den h\u00e5rd dag\u201d och det ans\u00e5gs inte bra att p\u00e5 m\u00e5ndag p\u00e5b\u00f6rja arbeten som skulle ta flera dagar.<\/p>\n I det f\u00f6rindustriella finska samh\u00e4llet trodde man att den tilltagande m\u00e5nen var f\u00e4rsk och \u00f6kade tillv\u00e4xten. D\u00e5 var det bra att l\u00e4gga ut fiskebragderna och man hade fiskelycka. V\u00e4xande m\u00e5ne passade utm\u00e4rkt f\u00f6r att plantera blommor, tr\u00e4d och buskar. Husdjuren slaktades ofta under tilltagande m\u00e5ne f\u00f6r att d\u00e5 smakade k\u00f6ttet b\u00e4ttre. Det var \u00e4ven b\u00e4st att baka br\u00f6d i b\u00f6rjan av m\u00e5nvarvet f\u00f6r att f\u00e5 br\u00f6det att lyckas b\u00e4ttre och f\u00f6r att br\u00f6den inte skulle m\u00f6gla. Ville man att h\u00e5ret skulle vara v\u00e4lv\u00e4xt, var det viktigt att klippa h\u00e5ret vid nym\u00e5ne eller tilltagande m\u00e5ne. H\u00e5ret eller naglarna slutade v\u00e4xa eller skulle v\u00e4xa d\u00e5ligt om de skulle klippas vid avtagande m\u00e5ne.<\/p>\n Den avtagande m\u00e5nen torkade ut, f\u00f6rintade och minskade. Till exempel olika operationer var b\u00e4st att utf\u00f6ra under avtagande m\u00e5ne f\u00f6r att minska risken f\u00f6r bl\u00f6dning och att s\u00e5ren ska l\u00e4ka b\u00e4ttre. D\u00e4rf\u00f6r skulle ocks\u00e5 djur kastreras under avtagande m\u00e5ne. Denna tidpunkt var utm\u00e4rkt f\u00f6r att pl\u00f6ja \u00e5krar f\u00f6r att ogr\u00e4set d\u00f6r b\u00e4ttre under avtagande m\u00e5ne. St\u00e4dning skulle \u00e4ven g\u00f6ras under avtagande m\u00e5ne f\u00f6r att d\u00e5 kunde ohyran (som kackerlackor, v\u00e4ggl\u00f6ss och loppor) utrotas mer effektivt.<\/p>\n I irl\u00e4ndsk folktro fanns en f\u00f6rest\u00e4llning om att det bringar olycka om man ser den nya m\u00e5nen f\u00f6rsta g\u00e5ngen genom ett glas (till exempel ett f\u00f6nster). Det g\u00f6r ingenting att se m\u00e5nen n\u00e4sta g\u00e5ng genom glaset, men den alldeles f\u00f6rsta g\u00e5ngen efter nym\u00e5nen m\u00e5ste ske utan n\u00e5got glas emellan. Det t\u00e4nktes \u00e4ven farligt att sova med m\u00e5nljuset i ansiktet f\u00f6r d\u00e5 fanns det en risk att bli galen. Det ans\u00e5gs \u00e4ven farligt f\u00f6r kvinnor att tala om m\u00e5nen. Irl\u00e4ndska barn k\u00e4nde till olika historier om en man som blir skickad till m\u00e5nen. Mannen var ute och samlade kvistar under sabbaten och h\u00f6rde en r\u00f6st som befallde honom att sl\u00e4ppa kvistarna eller annars skulle han f\u00e5 b\u00e4ra dom f\u00f6r evigt. Mannen sl\u00e4ppte inte kvistarna och blev i n\u00e4sta stund ryckt till m\u00e5nen av en osynlig kraft och d\u00e4r f\u00f6rblev han f\u00f6r alltid. S\u00e5dana historier var kanske mest f\u00f6r att skr\u00e4mma barnen: de skulle vara lydiga eller annars skulle de ocks\u00e5 bli skickade till m\u00e5nen.<\/p>\n Mark Weber, unsplash.com<\/a><\/p><\/div>\n N\u00e4r det n\u00e4sta g\u00e5ng k\u00e4nns att v\u00e4rldens takt blir lite f\u00f6r mycket, kan man ju ta exempel fr\u00e5n forna tider och f\u00f6lja det f\u00f6rindustriella samh\u00e4llets rytm. Man f\u00e5r sakta ner lite f\u00f6r att hinna l\u00e4gga m\u00e4rke till m\u00e5nfaser och m\u00e5nens utseende. P\u00e5 m\u00e5ndag \u00e4r det aldrig bra att p\u00e5b\u00f6rja n\u00e5gonting st\u00f6rre, inte heller p\u00e5 en fredag. Folk visste redan f\u00f6r flera hundra \u00e5r sedan att m\u00e5ndag \u00e4r en h\u00e5rd dag. Vissa dagar \u00e4r bara svinndagar och d\u00e5 \u00e4r det helt okej om allting inte lyckas (eller om ingenting lyckas). Sin egen lycka kan man \u00e4ven maximera med att ha en mynt i fickan n\u00e4r det blir nym\u00e5ne f\u00f6r n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n Carita Ajanti<\/strong><\/p>\n Mer information om m\u00e5nen:<\/p>\n P\u00f6yh\u00f6nen, Anne. 2010. M\u00e5nen i ny och nedan \u2013 konsten att best\u00e4mma tid i finsk folktradition.<\/em> Yl\u00e4kuu-kustannus. (Boken finns ocks\u00e5 p\u00e5 finska: Yl\u00e4kuu ja alakuu \u2013 ajoituksen taito suomalaisessa<\/em> kansanperinteess\u00e4<\/em>.)<\/p>\n Folklore Fragments Podcast. Episode 3: The Moon in Folk Tradition. University College Dublin. https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=CLQAQLm_uYQ&t=2656s<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" V\u00e4rlden skyndar fram\u00e5t i full fart och f\u00f6r att h\u00e4nga med, l\u00e4r vi oss allt mer om nya appar, program och innovationer. Vi f\u00f6ljer v\u00e5ra tidtabeller och \u00e4r besatta med att spara tid alltid n\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt. Ibland \u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2022\/01\/ajanti2.jpg\")