![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2022\/08\/nurlan-imash-r79AToziajA-unsplash-scaled.jpg\")
Nurlan Imash, unsplash.com<\/p><\/div>\n
I Sagan om Grette den starke<\/em> beskrivs en magisk rit som syftar till att skada en fiende: h\u00e4xan Turid kom till stranden d\u00e4r hon hittade en uttorkad tr\u00e4rot. \u201dSedan tog hon sin knif och riste runor p\u00e5 roten. Hon st\u00e4nkte i dem sitt blod och kvad galdrar \u00f6fver dem. D\u00e4rp\u00e5 gick hon bakl\u00e4nges och motsols rundt om vedstycket och framsade d\u00e4rvid m\u00e5nga trolldomsord. Sedan l\u00e4t hon kasta det ut i hafvet. \u00abDrif ut till Drang\u00f6\u00bb, mumlade hon, \u00aboch g\u00f6r Grette all den skada, du m\u00e4ktar!\u00bb\u201d<\/p>\n Den h\u00e4r ritualen k\u00e4nnetecknas av regelbundna r\u00f6relser (att g\u00e5 bakl\u00e4nges kopplades i nordisk folktro och folkmedicin till trolldomskonster), samt av ett specifikt spr\u00e5k anknutet till sakral symbolik (runor som i nordisk mytologi har status av en hemlig kunskap som Oden f\u00e5r genom sitt offer). H\u00e4xan anv\u00e4nder sitt blod f\u00f6r att rista runor, vilket kan uppfattas som ett slags offer i utbyte mot att hennes vilja g\u00e5r i fullbordan.<\/p>\n Det att h\u00e4xan anv\u00e4nder en skadad tr\u00e4rot f\u00f6r sin magi kan f\u00f6rklaras med en homeopatisk princip \u201dlika orsakar lika\u201d, det vill s\u00e4ga hennes offer, allts\u00e5 Grette, ska drabbas av lika besv\u00e4r som roten \u2013 ska bli skadad.<\/p>\n Riten som utf\u00f6rs hade f\u00f6rmodligen funnits l\u00e4nge i en of\u00f6r\u00e4nderlig form innan Turid l\u00e4rde den av andra \u201dkloka\u201d, eller trollkunniga, m\u00e4nniskor.<\/p>\n Ritualen inneb\u00e4r ocks\u00e5 en uppreppning av tretalet: Grette skadades p\u00e5 den tredje dagen efter att tr\u00e4roten fl\u00f6t fram till stranden d\u00e4r den starke bodde, hans s\u00e5r f\u00f6rs\u00e4mrades ocks\u00e5 efter tre dagar sedan han fick det.<\/p>\n Platsen som Turid v\u00e4ljer f\u00f6r att utf\u00f6ra sin rit kan uppfattas som en gr\u00e4ns mellan hennes hem och Grettes. Hon skickar tr\u00e4roten i havet och v\u00e5gorna b\u00e4r den fram till Grettes hus.<\/p>\n Gioele Fazzeri, unsplash.com<\/p><\/div>\n I Laxdalingarnas saga<\/em> ber\u00e4ttas om en trollkunnig man som heter Kotkel. En g\u00e5ng n\u00e4r han ville utf\u00f6ra en magisk rit, befallde han uppf\u00f6ra en speciell sejdpall, allts\u00e5 en s\u00e4rskild plats som skulle anv\u00e4ndas med magiska avsikter. Sedan s\u00e4gs det att Kotkel och hans s\u00f6ner sj\u00f6ng kraftiga trolls\u00e5nger som orsakade en v\u00e5ldsam storm. \u00c4ven i detta fall s\u00e5ledes k\u00e4nnetecknas en magisk rit av en speciell spr\u00e5k (galdrar, besv\u00e4rjelser), ett avgr\u00e4nsat rum och anv\u00e4ndande av kroppen (n\u00e4mligen av r\u00f6st och muskler f\u00f6r att sjunga). I samma saga utf\u00f6r Kotkel och hans familj en annan magisk rit. De kommer till en g\u00e5rd d\u00e4r deras offer bor och sjunger d\u00e4r sina besv\u00e4rjelser. De kommer p\u00e5 natten, men samtidigt har familjen i huset inte somnat \u00e4n, s\u00e5 de kommer f\u00f6rmodligen vid tiden p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan en kv\u00e4ll och en natt. De kommer inte in i huset, och deras galdrar p\u00e5verkar inte dem som befinner sig inne. D\u00e4remot n\u00e4r en pojke kommer ut fr\u00e5n huset och g\u00e5r mot platsen d\u00e4r magin utf\u00f6rs faller han d\u00f6d.<\/p>\n Gioele Fazzeri, unsplash.com<\/p><\/div>\n I Erik R\u00f6des saga<\/em> finns en detaljerad beskrivning p\u00e5 en magisk rit som utf\u00f6rs av en v\u00f6lva \u2013 det fornnordiska oraklet. Det ber\u00e4ttas att v\u00f6lvan var mycket fint kl\u00e4dd och d\u00e4ribland hade en bl\u00e5 kappa. En kappa i samma f\u00e4rg hade ocks\u00e5 trollkunniga Geirrid i Eyrbyggarnas saga<\/em> samt k\u00e4mpe Torgils i Laxdalingarnas saga<\/em>, vars kappa dessutom kunde f\u00f6resp\u00e5 och tala. En rad andra hj\u00e4ltar ekiperade sig ocks\u00e5 med en bl\u00e5 kappa, inte minst sj\u00e4lvaste Oden. Vi kan s\u00e5ledes anta att ett s\u00e5dant plagg \u00e4ven om det inte var rituellt inte heller var helt vardagligt. Kvinnan hade p\u00e5 sig ocks\u00e5 en svart lammskinnshuva fodrad med vitt kattskinn och kattskinnshandskar. Katter kan f\u00f6rknippas med gudinnan Freja, en slags arketypisk v\u00f6lva, vars vagn drogs av katter.<\/p>\n Familjen som bjuder v\u00f6lvan p\u00e5 bes\u00f6k f\u00f6rbereder ett speciellt h\u00f6gs\u00e4te f\u00f6r henne, och under ritualen sitter hon p\u00e5 en pall, som omringas av kvinnor sjungande en rituell s\u00e5ng. Efter den magiska s\u00e5ngen b\u00f6rjar v\u00f6lvan sp\u00e5 om de n\u00e4rvarandes framtid.<\/p>\n Innan sp\u00e5domen f\u00e5r v\u00f6lvan dessutom \u00e4ta sig m\u00e4tt samt \u00f6vernatta i huset. Kost och logi erbjuds allts\u00e5 i utbyte mot kunskap om framtid som en slags g\u00e5va eller ett offer som vanligtvis beh\u00f6vs i magiska riter f\u00f6r att blidka de \u00f6vernaturliga.<\/p>\n I denna saga, precis som i tv\u00e5 andra befinner sig personen som utf\u00f6r en rit p\u00e5 en speciell plats, han eller hon sjunger en speciell s\u00e5ng och g\u00f6r speciella r\u00f6relser (i detta fall st\u00e5r kvinnorna i en cirkel som markerar en gr\u00e4ns av det magiska rummet d\u00e4r riten sker). Det s\u00e4gs ocks\u00e5 att en av kvinnorna som sjunger l\u00e4rde den specifika visan av en klok kvinna p\u00e5 Island, s\u00e5 den \u00e4r s\u00e4kert mycket gammal, of\u00f6r\u00e4nderlig och sakral. Ceremonin uppfattas troligen av de n\u00e4rvarande som mycket h\u00f6gtidlig, de f\u00e5r inte st\u00e4lla sina fr\u00e5gor medan riten p\u00e5g\u00e5r.<\/p>\n Magiska riter som framst\u00e4lls i de isl\u00e4ndska sagorna pr\u00e4glas s\u00e5ledes av de tecken som ritualer i allm\u00e4nhet k\u00e4nnetecknas av: de utf\u00f6rs p\u00e5 speciella platser (eller platser som blir s\u00e5dana genom en rituell markering av gr\u00e4nsen mellan det profana och det magiska) av de kloka trollkunniga som anv\u00e4nder ett s\u00e4rskilt spr\u00e5k och regelbundna r\u00f6relser. Symboliken kring riterna (runor, kattskinn, tretal) kan i sin tur knytas till nordisk mytologi och folktro.<\/p>\n <\/p>\n Nina Shpakouskaya<\/strong> <\/p>\n Sagorna kan l\u00e4sas h\u00e4r: <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vad t\u00e4nker vi p\u00e5 n\u00e4r vi h\u00f6r orden \u201den magisk rit\u201d? P\u00e5 svartkl\u00e4dda h\u00e4xor som st\u00e5r i en ring av stearinljus och l\u00e4ser besv\u00e4rjelser p\u00e5 ett obegripligt spr\u00e5k? Eller kanske p\u00e5 kusliga voodoo-dockor? Eller varf\u00f6r inte p\u00e5 en klan ton\u00e5ringar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2022\/08\/gioele-fazzeri-i_qrFXYbmzM-unsplash-scaled.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2022\/08\/gioele-fazzeri-lUTErtzLU9s-unsplash-scaled.jpg\")
\n<\/em>skrivet f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/p>\n
\nErik R\u00f6des saga<\/em>: https:\/\/litteraturbanken.se\/presentationer\/specialomraden\/ErikDenRodesSaga.html<\/a>
\nSagan om Grette den Starke<\/em>: https:\/\/heimskringla.no\/wiki\/Sagan_om_Grette_den_starke<\/a>
\nEyrbyggarnas saga<\/em> och Laxdalingarnas saga:<\/em> \u201dIsl\u00e4ndska sagor: Eyrbyggarnas saga. Laxdalingarnas saga\u201d (\u00f6vers. Hjalmar Alving) 1980. Gidlunds f\u00f6rlag.<\/p>\n