{"id":121,"date":"2018-02-08T11:29:15","date_gmt":"2018-02-08T09:29:15","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=121"},"modified":"2020-12-21T12:32:46","modified_gmt":"2020-12-21T10:32:46","slug":"skada-i-brannvin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2018\/02\/08\/skada-i-brannvin\/","title":{"rendered":"Sk\u00e5da i br\u00e4nnvin"},"content":{"rendered":"

Br\u00e4nnvin \u00e4r gjort p\u00e5 s\u00e4d eller potatis och f\u00f6rr \u00e4ven cellulosa, och har fr\u00e5n och till varit b\u00e5de f\u00f6rbjudet och reglerat genom historien. Som m\u00e5nga andra former av alkohol har det anv\u00e4nts som medicin, men det kunde \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r att diagnostisera olika \u00e5kommor. Diagnosst\u00e4llande \u00f6verlag var f\u00f6rbeh\u00e5llet de kloka i samh\u00e4llet och inte n\u00e5got f\u00f6r dem som endast h\u00f6ll p\u00e5 med huskurer. <\/p>\n

Br\u00e4nnvin som hj\u00e4lpmedel f\u00f6r att diagnostisera och bota sjukdomar anv\u00e4ndes i b\u00f6rjan av 1900-talet, och det var endast ett f\u00e5tal av d\u00e5tidens kunniga m\u00e4n som visste hur man gjorde. Den som led av \u00e5komman, eller dennes ombud, skulle bege sig till botaren med en kanna okryddat och of\u00e4rgat br\u00e4nnvin. Om patienten var gift skulle \u00e4ven en ring som tillh\u00f6rde honom eller henne tas med. Den vise mannen h\u00e4llde upp br\u00e4nnvinet i ett st\u00f6rre spetsglas och kn\u00f6t fast ett band i ringen som sedan s\u00e4nktes ner i glaset. Med huvudet vilande i h\u00e4nderna skulle mannen sedan, under absolut tystnad, stirra ner i glaset under en l\u00e5ng stund. D\u00e5 uppdagades bilden av den eller det som orsakat \u00e5komman p\u00e5 br\u00e4nnvinets yta. Under fortsatt tystnad drogs ringen upp och gavs tillbaka till patienten. Mannen h\u00e4llde \u00f6ver br\u00e4nnvinet i en flaska av m\u00f6rkt glas, som patienten hade haft med sig, och satte till \u201ddroger ur diverse flaskor\u201d fr\u00e5n sitt eget f\u00f6rr\u00e5d. Han h\u00e4llde sedan upp tv\u00e5 supar, en f\u00f6r patienten och en f\u00f6r sig sj\u00e4lv som de drack, och f\u00f6rst efter detta fick tystnaden brytas. Br\u00e4nnvinet som blev kvar skulle den kloke beh\u00e5lla. <\/p>\n

\"\"

Kloka gubbar och gummor kunde \u00e4ven sk\u00e5da framtiden i till exempel kaffesump eller teblad som h\u00e4r i Jakob Kulles (1838-1898) m\u00e5lning \u201dHos kloka gumman\u201d. Public domain.<\/p><\/div>\n

Att sk\u00e5da i br\u00e4nnvin var beh\u00e4ndigt eftersom det b\u00e5de ans\u00e5gs bota och lyfta fram orsaken bakom kr\u00e4mpan. Jag tror dock inte att br\u00e4nnvin med droger var det mest effektiva botemedel man kunde f\u00e5. <\/p>\n

Frida H\u00e4ggblom
\nskriven f\u00f6r kulturanalyskursen \u201dRitual och materialitet\u201d<\/p>\n

L\u00e4stips
\n– Lindberg, Erik Jonas 1986. Tugga beck, sl\u00e5 blod, sk\u00e5da i br\u00e4nnvin \u2013 om folkliga huskurer och medicinsk magi.
\n– Tillhagen, Carl-Herman 1958. Folklig l\u00e4kekonst.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Br\u00e4nnvin \u00e4r gjort p\u00e5 s\u00e4d eller potatis och f\u00f6rr \u00e4ven cellulosa, och har fr\u00e5n och till varit b\u00e5de f\u00f6rbjudet och reglerat genom historien. Som m\u00e5nga andra former av alkohol har det anv\u00e4nts som medicin, men det kunde \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19,2,23],"tags":[],"class_list":["post-121","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folktro","category-kulturanalys","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=121"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":123,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121\/revisions\/123"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=121"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=121"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=121"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}