{"id":124,"date":"2018-02-12T10:00:39","date_gmt":"2018-02-12T08:00:39","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=124"},"modified":"2020-12-21T12:32:56","modified_gmt":"2020-12-21T10:32:56","slug":"vem-lurar-i-backen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2018\/02\/12\/vem-lurar-i-backen\/","title":{"rendered":"Vem lurar i b\u00e4cken?"},"content":{"rendered":"

Nu n\u00e4r gossen s\u00e5g den muntra f\u00e5len,
\nGick han sakta lockande till honom,
\nGrep i hast hans man och sprang p\u00e5 ryggen,
\nLysten att en gl\u00e4dtig ridt f\u00f6rs\u00f6ka;
\nMen i samma \u00f6gonblick till djupet
\nFlydde Necken med sitt sk\u00f6na byte.
\n\u201dUnder strandens granar”
\nJ. L. Runeberg (1804\u20131877)<\/p><\/blockquote>\n

N\u00e4r min mor var ung spenderade hon en sommar p\u00e5 sina farf\u00f6r\u00e4ldrars sommarstuga. Det f\u00f6rsta hon blev varnad f\u00f6r var att inte fara under den lilla bron som ledde \u00f6ver ett brant och djupt dike. D\u00e4r n\u00e4mligen levde N\u00e4cken. Hon blev naturligtvis nyfiken och genast n\u00e4r hennes farmor hade sl\u00e4ppt henne ur synh\u00e5ll klev hon ner i diket f\u00f6r att se vad N\u00e4cken \u00e4r f\u00f6r n\u00e5gonting.<\/p>\n

\"\"

Otaliga \u00e4r ber\u00e4ttelserna om duktiga spelm\u00e4n som f\u00e5tt sin skicklighet i fiolspel av n\u00e4cken. Den som tittar noga p\u00e5 Johan Tir\u00e9ns (1853\u20131911) m\u00e5lning \u201dEn J\u00e4mtlandss\u00e4gen\u201d ser ocks\u00e5 n\u00e4ckens gestalt skymta i forsen. Kurt Svensson konsthandel, Public Domain<\/p><\/div>\n

N\u00e4cken \u00e4r ett av flera nordiska folktrov\u00e4sen bundna till vatten och mest k\u00e4nt f\u00f6r sin funktion att skr\u00e4mma barn bort fr\u00e5n farliga vattendrag. Jag t\u00e4nker h\u00e4r f\u00f6rutom N\u00e4cken n\u00e4rmare behandla ocks\u00e5 B\u00e4ckah\u00e4sten.
\nN\u00e4cken (eller Necken med en \u00e4ldre stavning) \u00e4r den k\u00e4ndaste av dessa h\u00e4r i Finland. N\u00e4cken dyker upp i m\u00e5nga nordiska l\u00e4nder, ibland under annat namn men med samma egenskaper. Den visade sig vid brunnar, djupa diken, bryggor och andra vattendrag som kunde vara farliga f\u00f6r dem som inte kunde simma, och var k\u00e4nd f\u00f6r att lura m\u00e4nniskor till vattnet f\u00f6r att dr\u00e4nka dem. N\u00e4cken kunde byta form f\u00f6r att mer effektivt lura sitt offer till vattnet. Den mest k\u00e4nda formen \u00e4r dock en m\u00e4nniskofigur med l\u00e5ngt h\u00e5r.<\/p>\n

Det finns n\u00e5gra skillnader mellan den finska N\u00e4kki och N\u00e4cken i Sverige och resten av Skandinavien. N\u00e4kki har ingen best\u00e4md form och kan lika g\u00e4rna visa sig i kvinnogestalt som en stor hund. Fast\u00e4n N\u00e4kki \u00e4r f\u00f6rknippad med musik, och med sin s\u00e5ng kan lura m\u00e4nniskor att f\u00f6lja med ner i tr\u00e4sket, ligger fokus snarare p\u00e5 att lura folk till att drunkna. N\u00e4cken d\u00e4remot \u00e4r starkt f\u00f6rknippad med spelmankonst och \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r att lura m\u00e4nniskor till vatten med sitt fiolspelande. N\u00e4cken kan \u00e4ven l\u00e4ra upp n\u00e5gon lycklig i spelmannakonst. N\u00e4cken \u00e4r ocks\u00e5 oftast skildrad som en maskulin figur. Traditionerna \u00f6verlappar varandra och inneh\u00e5ller liknande drag men den finska N\u00e4kki verkar ligga n\u00e4rmare B\u00e4ckah\u00e4sten. <\/p>\n

B\u00e4ckah\u00e4sten f\u00f6rekommer i hela Skandinavien och har som sagt m\u00e5nga drag gemensamma med den finska N\u00e4kki. B\u00e4ckah\u00e4sten f\u00f6rekommer i inlandsvattendrag och spenderar sin tid med att lura m\u00e4nniskor ner i vattnet f\u00f6r att drunkna. <\/p>\n

\"\"

B\u00e4ckah\u00e4sten lockade bland annat barn med ridturer och kunde f\u00f6rl\u00e4nga sin rygg s\u00e5 att alla rymdes med. H\u00e4r tolkad av den norska konstn\u00e4ren Theodor Kittelsen (1857\u20131914) i m\u00e5lningen \u201dGutt p\u00e5 hvit hest\u201d. http:\/\/www.museumsnett.no\/nordnorsk-kunstmuseum\/Kittelsen.htm<\/a> Public Domain<\/p><\/div>\n

Fast man skulle kunna tro annat kan B\u00e4ckah\u00e4sten ocks\u00e5 byta form. Den kan, som N\u00e4cken, f\u00f6r\u00e4ndra sig till vad som helst som kan lura m\u00e4nniskorna n\u00e4rmare vattnet. Det som skiljer B\u00e4ckah\u00e4sten och N\u00e4cken \u00e5t \u00e4r att B\u00e4ckah\u00e4sten inte \u00e4r starkt f\u00f6rknippad med s\u00e5ng, och n\u00e4r N\u00e4cken f\u00f6rtrollade sina offer med sin sk\u00f6nhet och musik, dr\u00e4nkte B\u00e4ckah\u00e4sten folk s\u00e5 d\u00e4r p\u00e5 skoj.
\nDet som kopplar ihop dessa vattenv\u00e4sen \u00e4r att de har alla anv\u00e4nts i pedagogiskt syfte f\u00f6r att varna barn f\u00f6r platser d\u00e4r det fanns risk att drunkna. Det \u00e4r lite oklart om man egentligen trodde p\u00e5 dem eller om de var varelser man f\u00f6rv\u00e4ntades sluta tro p\u00e5 n\u00e4r man var tillr\u00e4ckligt gammal f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 att akta sig f\u00f6r branta diken. <\/p>\n

Miamarie Peura
\nskriven f\u00f6r kulturanalyskursen \u201dRitual och materialitet\u201d<\/p>\n

L\u00e4stips
\n– N\u00e4kki. Museologian aineopintojen ryhm\u00e4ty\u00f6raportti. http:\/\/www.helsinki.fi\/museologia\/tutkimuksen_liitteet\/N%C3%A4kki.pdf<\/a>
\n– Stattin, Jochum. N\u00e4cken. Spelman eller gr\u00e4nsvakt? 1984\/1992<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nu n\u00e4r gossen s\u00e5g den muntra f\u00e5len, Gick han sakta lockande till honom, Grep i hast hans man och sprang p\u00e5 ryggen, Lysten att en gl\u00e4dtig ridt f\u00f6rs\u00f6ka; Men i samma \u00f6gonblick till djupet Flydde Necken med sitt sk\u00f6na byte. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19,2,23],"tags":[],"class_list":["post-124","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folktro","category-kulturanalys","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/124","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=124"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/124\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":128,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/124\/revisions\/128"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=124"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=124"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=124"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}