{"id":1262,"date":"2022-10-26T08:23:00","date_gmt":"2022-10-26T05:23:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1262"},"modified":"2022-10-26T08:28:53","modified_gmt":"2022-10-26T05:28:53","slug":"vara-alskade-stugor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2022\/10\/26\/vara-alskade-stugor\/","title":{"rendered":"V\u00e5ra \u00e4lskade stugor"},"content":{"rendered":"

De gulnade l\u00f6ven har b\u00f6rjat falla fr\u00e5n tr\u00e4den, morgonfrosten l\u00e4gger sig p\u00e5 v\u00e4gar och bilrutor och den krispiga h\u00f6stluften p\u00e5minner oss om att vintern \u00e4r p\u00e5 ant\u00e5gande. M\u00e5nga beger sig till sin sommarstuga en sista g\u00e5ng f\u00f6r s\u00e4songen f\u00f6r att f\u00f6rbereda den f\u00f6r vinterdvalan. B\u00e5ten ska tas upp, skafferierna t\u00f6mmas, grillen och veden ska t\u00e4ckas in och allt ska vara redo inf\u00f6r n\u00e4sta \u00e5r. Sedan \u00e4r det dags att st\u00e4nga d\u00f6rren till sommaren och sommarst\u00e4llet. V\u00e4l tillbaka i staden dr\u00f6mmer vi om n\u00e4sta \u00e5rs sommar, beklagar oss \u00f6ver allt det som blev ogjort och g\u00f6r upp storslagna planer f\u00f6r det som ska g\u00f6ras n\u00e4sta sommar. <\/p>\n

S\u00e5 ensidigt \u00e4r stuglivet \u00e4nd\u00e5 inte, f\u00f6r stugorna kan se v\u00e4ldigt olika ut. I kontrast till de spartanska sommarstugorna finns alla de fritidshus d\u00e4r \u00e5rstiderna inte l\u00e4ngre spelar s\u00e5 stor roll. Det finns faktiskt ytterst f\u00e5 stugor idag utan el och utrustningsgraden p\u00e5 stugorna \u00f6kar hela tiden. Att hugga ved till den vedeldade bastun kan idag ofta kombineras med en varm dusch eller bokl\u00e4sandet med nyhetsuppdateringar via pekplattan.<\/p>\n

Finl\u00e4ndarna, liksom andra nordbor, \u00e4lskar sina sommarstugor. Vi \u00e5terv\u00e4nder till v\u00e5ra bekanta platser \u00e5r efter \u00e5r f\u00f6r att f\u00f6rverkliga v\u00e5ra sommardr\u00f6mmar. En del av stugorna har g\u00e5tt i arv i flera generationer och har ett stort k\u00e4nslom\u00e4ssigt v\u00e4rde p\u00e5 grund av banden till det f\u00f6rflutna. Stugan kan f\u00f6rknippas med familjetraditioner, gamla sl\u00e4ktingar och barndomsminnen. Andra stugor kan vara nybyggda och moderna utan de personliga banden tillbaka i tiden, men \u00e4nd\u00e5 har de ett stort k\u00e4nslom\u00e4ssigt v\u00e4rde. Stugan kan d\u00e5 representera n\u00e5got alldeles eget, en fristad, en naturn\u00e4ra livsstil eller kanske en lyx. <\/p>\n

Stuglivet \u00e4r ofta fullt av traditioner och m\u00e5nga kopplar platsen till kontinuitet och of\u00f6r\u00e4nderlighet. D\u00e5 vi i dagens samh\u00e4lle flyttar fr\u00e5n l\u00e4genhet till l\u00e4genhet eller stad till stad i jakt efter studieplats och jobb kan stugan bli den enda fasta och of\u00f6r\u00e4nderliga punkten som f\u00f6ljer med oss hela livet. I synnerhet f\u00f6r de \u00e4ldre generationerna kan stuglivet ocks\u00e5 vara ett s\u00e4tt att komma n\u00e4rmare sina r\u00f6tter. Stugan finns ofta p\u00e5 den ort man v\u00e4xte upp, vilket betyder att man genom den har m\u00f6jlighet att tr\u00e4ffa sl\u00e4ktingar och gamla v\u00e4nner. Men p\u00e5 stugan har man ocks\u00e5 m\u00f6jligheten att g\u00f6ra s\u00e5dana sysslor som \u00e4r bekanta fr\u00e5n barndomen som t.ex. att pyssla i gr\u00f6nsakslandet, hugga ved, s\u00e4tta potatis, elda bastu m.m.<\/p>\n

Mina f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4ger ocks\u00e5 ett fritidshus eller en \u201dvilla\u201d, som \u00e4ven den mest blygsamma stugan kallas i \u00d6sterbotten, och jag f\u00e5r anv\u00e4nda den om jag s\u00e5 \u00f6nskar. Den ligger n\u00e4ra mitt barndomshem och det \u00e4r bara en 20 minuters cykelv\u00e4g till villan. \u00c4ven om barndomshemmet ligger natursk\u00f6nt vid havet \u00e4r villan mig k\u00e4r, kanske delvis eftersom det \u00e4r min fasters gamla stuga och hem.<\/p>\n

Jag \u00e5ker till villan av olika orsaker, ibland f\u00f6r lugnet eller f\u00f6r att vara ensam, ibland f\u00f6r att jobba, eller f\u00f6r att titta p\u00e5 solnedg\u00e5ngen och ibland f\u00f6r att umg\u00e5s med sl\u00e4kt och v\u00e4nner. Ibland plockar jag b\u00e4r och svamp, tar ett dopp i havet, ror till n\u00e4sta \u00f6 p\u00e5 uppt\u00e4cktsf\u00e4rd eller f\u00f6ljer med pappa till n\u00e4ten.<\/p>\n

\"\"

Solnedg\u00e5ng \u00f6ver havet.<\/p><\/div>\n

Villan ligger uppe p\u00e5 ett berg med en vacker utsikt \u00f6ver havet i v\u00e4st. P\u00e5 sommaren h\u00f6r jag skrattm\u00e5sarna ropa \u00f6ver det blankstilla vattnet, under h\u00f6ststormarna viner det i f\u00f6nsterrutorna medan v\u00e5gorna sl\u00e5r vita mot klipporna, under vackra stj\u00e4rnklara vinterkv\u00e4llar d\u00e5 isen och sn\u00f6n lagt sig \u00f6ver havet njuter jag av stillheten. Om ni tycker att jag m\u00e5lar upp en orealistiskt vacker bild av mitt villaliv har ni nog delvis r\u00e4tt, men jag kan ocks\u00e5 ber\u00e4tta att jag inte \u00e4r ensam om att tycka s\u00e5 gott \u201dmin\u201d villa. Stug\u00e4gare tenderar (rent statistiskt s\u00e4tt) p\u00e5st\u00e5 att deras stuga \u00e4r den b\u00e4sta och vackraste platsen som finns.
\nOm ni k\u00e4nner att ni vill veta mera om stugor och stugliv har professor Lena Marander-Eklund och jag skrivit en artikel om stugliv och stugtid och huruvida stugtiden kan ses som en tidskapsel. Artikeln finns att l\u00e4sas p\u00e5 n\u00e4tet i Tidskriften Laboratorium 2\/2022 \u2013 Sommarstugor, f\u00f6rankring och dr\u00f6mmar<\/p>\n

Julia \u00d6hman<\/strong>
\nDoktorand i folkloristik<\/p>\n

L\u00e4s:
\nhttps:\/\/bragelaboratorium.com\/2022\/10\/25\/det-ska-vara-som-det-alltid-har-varit-sommarstugan-en-tidskapsel\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De gulnade l\u00f6ven har b\u00f6rjat falla fr\u00e5n tr\u00e4den, morgonfrosten l\u00e4gger sig p\u00e5 v\u00e4gar och bilrutor och den krispiga h\u00f6stluften p\u00e5minner oss om att vintern \u00e4r p\u00e5 ant\u00e5gande. M\u00e5nga beger sig till sin sommarstuga en sista g\u00e5ng f\u00f6r s\u00e4songen f\u00f6r att … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,16,32],"tags":[],"class_list":["post-1262","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning","category-laddade-platser","category-publikation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1262","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1262"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1262\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1265,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1262\/revisions\/1265"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1262"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1262"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1262"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}