{"id":1326,"date":"2023-01-29T22:28:09","date_gmt":"2023-01-29T20:28:09","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1326"},"modified":"2023-01-30T09:18:45","modified_gmt":"2023-01-30T07:18:45","slug":"yokai-i-japansk-folktro","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2023\/01\/29\/yokai-i-japansk-folktro\/","title":{"rendered":"Yokai i japansk folktro"},"content":{"rendered":"
\n

\u00a0<\/b>Om du befinner dig i en m\u00f6rk skog mitt i natten och h\u00f6r n\u00e5gon f\u00e4lla ett tr\u00e4d i n\u00e4rheten s\u00e5 kan det vara Furusoma som \u00e4r i farten. Skulle du vara i skogen och g\u00e5 f\u00f6rbi ett tempel kan det h\u00e4nda att det pl\u00f6tsligt regnar sand p\u00e5 dig. D\u00e5 har du blivit offer f\u00f6r Sunakake-baba (den sandsl\u00e4ngande gumman), som hotar folk genom att str\u00f6 sand \u00f6ver dem. Om ditt tak \u00e4r h\u00f6gt s\u00e5 kommer rummet vara kallt p\u00e5 vintern, men inte p\u00e5 grund av husets uppv\u00e4rmningssystem, utan d\u00e5 \u00e4r det Tenjoname (takslickaren) som \u00e4r i farten. Tenjoname har avbildats som en l\u00e5ng och smal liten pojke, med rufsigt h\u00e5r och en v\u00e4ldigt l\u00e5ng tunga. Ett tecken p\u00e5 att du har en Tenjoname i ditt hem \u00e4r att det finns of\u00f6rklarliga fl\u00e4ckar p\u00e5 taket. D\u00e5 \u00e4r det Tenjoname som har slickat taket med sin tunga.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"\"

Sk\u00e5despelarna Ichimura Uzaemon, Onoe Kikugoro III och Sawamura Sojuro V i pj\u00e4sen Mukashigatari Okazaki no Nekoishi Yokai. (K\u00e4lla: Finna.fi)<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

Yokai har blivit omtyckta den senaste tiden i popul\u00e4rkulturen d\u00e4r de dyker upp i en m\u00e4ngd olika filmer, TV-serier och b\u00f6cker. Ordet har m\u00e5nga betydelser men kan rent generellt \u00f6vers\u00e4ttas till monster, andar, troll, sp\u00f6ken, \u00f6vernaturliga varelser och mystiska fenomen. Det \u00e4r ett paraplybegrepp, ett samlingsnamn som har m\u00e5nga nyanser. Det handlar inte bara om ett specifikt v\u00e4sen, utan hit h\u00f6r en m\u00e4ngd olika mystiska varelser fr\u00e5n olika regioner och samh\u00e4llen. Ber\u00e4ttelser om yokai \u00e4r n\u00e5got man l\u00e4r sig som barn och de har g\u00e5tt vidare fr\u00e5n generation till generation b\u00e5de i muntlig och skriftlig tradition. Du hittar dem oftast vid gr\u00e4nser, d\u00e4r staden \u00f6verg\u00e5r till skog, vid vattnet, v\u00e4gkorsningar, ing\u00e5ngar och utg\u00e5ngar, eller helt enkelt bara i hemmet. F\u00f6rutom att trivas vid de fysiska \u00f6verg\u00e5ngarna existerar de \u00e4ven i gr\u00e4nslandet av v\u00e5r v\u00e4rld och den ok\u00e4nda v\u00e4rlden. De fungerar som en kulturell f\u00f6rest\u00e4llning, en form av vardagsmagi, som \u00e4ven symboliserar m\u00e4nniskans f\u00f6rh\u00e5llande till det liminala.<\/p>\n<\/div>\n

\n

\n<\/div>\n

\n
\"\"

Ett paraply eller en Kasa-Bake? K\u00e4lla: Pixabay.com<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

Om du vaknar p\u00e5 morgonen och m\u00e4rker att din kudde \u00e4r p\u00e5 en ovanlig plats s\u00e5 kan det vara Makura Gaeshi som har flyttat p\u00e5 den. H\u00f6r du of\u00f6rklarliga ljud i hemmet kan det vara Yanari som \u00e4r i farten, vilket \u00e4r m\u00e4nniskoliknande odjur som bankar och river p\u00e5 v\u00e4ggarna av tr\u00e4hus. Yokai kan enkelt p\u00e5verka det materiella, men de kan \u00e4ven vara det materiella. Ett exempel p\u00e5 det h\u00e4r \u00e4r Tsukumogami, vilket \u00e4r en term som syftar p\u00e5 alla sorts hush\u00e5llsobjekt och objekt gjorda av m\u00e4nniskan som f\u00f6rvandlas till yokai. Ett v\u00e4lk\u00e4nt objekt som f\u00f6ljer detta system \u00e4r en figur vid namn Kasa-Bake (paraplymonstret), avbildat som ett gammaldags paraply gjort av papper sp\u00e4nt p\u00e5 en bamburam med ett \u00f6ga, tv\u00e5 armar och ett ben i st\u00e4llet f\u00f6r handtag, med en sandal p\u00e5 foten. F\u00f6r att ett objekt ska \u00f6verg\u00e5 till detta m\u00e5ste det bli hundra \u00e5r gammalt, men \u00e4ven till exempel katter och r\u00e4var kan f\u00f6rvandlas till en yokai om de n\u00e5r den h\u00e4r \u00e5ldern. Talet hundra symboliserar en transformativ eller liminal punkt d\u00e4r det materiella \u00f6verg\u00e5r till det ok\u00e4nda och kommer i n\u00e4rmare kontakt med den magiska och \u00f6vernaturliga v\u00e4rlden.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Oftast \u00e4r yokai ofarliga och vill enbart underh\u00e5lla sig sj\u00e4lva lite grann, men det finns \u00e4ven s\u00e5na som kan vara skadliga. Detta fenomen \u00e4r kopplat till en animistisk syn p\u00e5 v\u00e4rlden d\u00e4r det materiella har en sj\u00e4l, en v\u00e4rld d\u00e4r naturen har en andlig n\u00e4rvaro. Yokai kan allts\u00e5 vara ett konstigt ljud, ett mystiskt blinkande ljus i natten, en kudde som \u00e4r p\u00e5 fel st\u00e4lle, en of\u00f6rklarlig k\u00e4nsla eller en fl\u00e4ck p\u00e5 taket. Dessa varelser delar rum med oss i vardagen och \u00e5terspeglar den m\u00e4nskliga tankev\u00e4rlden, vilken inte bara h\u00e4rstammar fr\u00e5n den h\u00e4r delen av v\u00e4rlden. Dessa tankem\u00f6nster och fenomen hittas \u00f6verallt och i Finland kan vi se liknelser i till exempel v\u00e4ttar, gastar, maran, hustomtar, skogsfrun och skogsr\u00e5et.<\/p>\n<\/div>\n

\n

\n<\/div>\n

\n

Jennifer Renvaktar<\/b>
\nskriven f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/p>\n<\/div>\n

\n

\n<\/div>\n

\n

K\u00e4lla<\/b><\/p>\n<\/div>\n

\n

Foster, Michael Dylan, (2015). <\/span>The Book of Yokai: Mysterious Creatures of Japanese Folklore<\/span><\/a><\/i>. Oakland, California.<\/span><\/p>\n<\/div>\n

\n

\u00a0<\/span><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Om du befinner dig i en m\u00f6rk skog mitt i natten och h\u00f6r n\u00e5gon f\u00e4lla ett tr\u00e4d i n\u00e4rheten s\u00e5 kan det vara Furusoma som \u00e4r i farten. Skulle du vara i skogen och g\u00e5 f\u00f6rbi ett tempel kan det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19,23],"tags":[],"class_list":["post-1326","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folktro","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1326","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1326"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1326\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1342,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1326\/revisions\/1342"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1326"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1326"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1326"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}