{"id":1333,"date":"2023-01-20T15:15:08","date_gmt":"2023-01-20T13:15:08","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/?p=1333"},"modified":"2023-01-29T22:36:42","modified_gmt":"2023-01-29T20:36:42","slug":"kloka-gummor-och-deras-bidrag-till-folkmedicinen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/2023\/01\/20\/kloka-gummor-och-deras-bidrag-till-folkmedicinen\/","title":{"rendered":"Kloka gummor och deras bidrag till folkmedicinen"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r du skapar en bild av en klok gumma i ditt huvud, hur ser hon d\u00e5 ut? \u00c4r hon en gammal, ensam \u00e4nka som bor djupt in i skogen l\u00e5ngt fr\u00e5n civilisationen, omringad i sin stuga av ok\u00e4nda \u00f6rter, illvilliga trolldomar och satanistiska f\u00f6rem\u00e5l som hon f\u00f6rv\u00e4rvat av dj\u00e4vulen? \u00c4r hon fruktad av resten av samh\u00e4llet, missf\u00f6rst\u00e5dd och efterlyst som en h\u00e4xa? Det kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur en klok gumma kan ha sett ut och levt sitt liv om man inte vet hur hon har f\u00e5tt sin titel och vilken roll hon hade i det gamla bondesamh\u00e4llet. De f\u00f6rdomar vi idag har om den kloka gumman som fruktad i sin hembygd kan visa sig vara osanna. Snarare var hon m\u00e5nga g\u00e5nger en essentiell del av samh\u00e4llet.<\/p>\n

\"\"

Teckning av kloka gumman Gertrud Ahlgren (1782\u20131874), av Pehr Arvid S\u00e4ve<\/p><\/div>\n

Det fanns inte heller bara kloka gummor utan ocks\u00e5 kloka gubbar, de kunde helt enkelt kallas \u201dde kloka\u201d. De var oftast \u00e4ldre \u00e4nkor som var l\u00e4rda i l\u00e4kekonst och folkmedicin, kvinnorna fungerade ocks\u00e5 som barnmorskor i byarna. \u00c4nnu p\u00e5 1800-talet och in i b\u00f6rjan av 1900-talet var kloka gummor n\u00e5gra av de f\u00e5 som man kunde v\u00e4nda sig till p\u00e5 landsbygden om man insjuknade eller skadade sig, l\u00e4karna var f\u00e5 och utspridda i Norden och speciellt i Finland. Den kloka gummans position inom jordbrukssamh\u00e4llets hierarki var ett undantag; f\u00f6r de hade tack vare sin kunskap betydligt mer inflytande \u00e4n vad deras socioekonomiska l\u00e4ge annars skulle ha erbjudit. Fast\u00e4n de var oftast \u00e4nkor betydde det inte att de var barnl\u00f6sa; att vara klok gumma var endast ett yrke under den h\u00e4r tiden. De kunde ocks\u00e5 adoptera sp\u00e4dbarn och ta hand om dem som sina egna. Kloka gummor och gubbar hade s\u00e4llan l\u00e4rlingar, eftersom m\u00e5nga l\u00e4rda inte ville dela med av sin k\u00e4nnedom. De klokas krafter kunde minska om de delade med sig av sina hemligheter. N\u00e4r de blev gamla kunde de dock utse en eftertr\u00e4dare som var \u201dbesatt\u201d av samma kraft som dem (Tillhagen, 1977:54).<\/p>\n

\"\"

Koppning. Kvinna suger blod ur armen p\u00e5 en annan kvinna.
Foto:digitalmuseum.se, Nils Keyland\/Nordiska museet<\/p><\/div>\n

Kloka gummor hade m\u00e5nga olika tekniker att bota sjukdomar p\u00e5, i bilden ovan ser man en medicinsk utbildad kvinna anv\u00e4nda \u201dkoppningsmetoden\u201d f\u00f6r att bota en annan kvinnas arm.<\/p>\n

\u00d6rter, v\u00e4xter och djur som levde kring byn anv\u00e4ndes av de kloka i helande ritualer, t.ex. anv\u00e4nde man \u201dormbr\u00e4nnvin\u201d, huggorm inlagd i br\u00e4nnvin, f\u00f6r att bota v\u00e4rk och b\u00f6lder. Till medicinalv\u00e4xter h\u00f6rde bl.a. renfana, r\u00f6lleka, gr\u00e5bo och mal\u00f6rt. F\u00f6r att uppn\u00e5 kunskap beh\u00f6vde den visa gumman f\u00f6rst forska inom lokal folkmedicin (Tillhagen, 1977:51). Den kloka gumman hade ocks\u00e5 flera olika s\u00e4tt att utr\u00f6na sjukdomsorsaker; bland annat genom att r\u00e4kna upp olika m\u00f6jliga st\u00e4llen sjukdomen kommit ifr\u00e5n, t.ex. f\u00e4hus, bastu, grannarna osv. Under tiden h\u00f6ll den sjuke i ett sikte, en bibel eller psalmbok och en bit st\u00e5l med v\u00e4nster hand och n\u00e4r siktet sedan r\u00f6rde p\u00e5 sig skulle sjukdomsorsaken avsl\u00f6jas.<\/p>\n

\"\"

Interi\u00f6r fr\u00e5n ”Kloka gummans stuga”, friluftsmuseet Stundars. Foto: Marin Backman-Witting 2022<\/p><\/div>\n

Den kloke var inte bara respekterad f\u00f6r hens botande medel, men ocks\u00e5 den makt som hen hade \u00f6ver det onda i v\u00e4rlden (Tillhagen 1977:63). De kloka l\u00e4rde kunde l\u00e4sa tankar, sp\u00e5 framtiden och v\u00e4cka samt d\u00f6da k\u00e4rleken mellan patienter (Tillhagen 1977:63\u201369).<\/p>\n

Den kloka gumman baserade sin magi p\u00e5 kristendomen, inte bara finl\u00e4ndsk folktro, vilket ocks\u00e5 skyddade henne fr\u00e5n att bli fruktad som h\u00e4xa under processerna. Hon anv\u00e4nde en slags \u201dvit magi\u201d p\u00e5 sina patienter. Kyrkan var ocks\u00e5 ett rum i vilket botande ritualer ofta \u00e4gde rum, vilket kopplade magin allt mera till den kristna tron. Det fanns dock rykten inom bygden om att de kloka hade en slags hemlig \u201dsvart bok\u201d d\u00e4r deras kontrakt med dj\u00e4vulen var g\u00f6mt. Att de kloka hade en svartkonstbc\u00f6ker med nedskrivna anteckningar \u00e4r ett faktum, men kontrakt med dj\u00e4vulen har inte hittats.<\/p>\n

\"\"

\u201dKloka gummans stuga\u201d vid friluftsmuseet Stundars. Foto: Martin Backman-Witting 2022<\/p><\/div>\n

De kloka gummorna var allts\u00e5 viktiga f\u00f6r folket p\u00e5 landsbygden, bl.a. under 1800-talet, och flera av dem levde och verkade \u00e4nnu l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet. Deras kunskaper om v\u00e4xter och l\u00e4kekonst har satt sina sp\u00e5r i den folkmedicin vi anv\u00e4nder idag; deras bidrag kan inte underskattas.<\/p>\n

Olivia Sabel<\/strong>
\nskrivet f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

K\u00e4llor och litteratur<\/strong><\/p>\n

Stundars rf. (2021). Guidematerial_uppdatering2021. (Svenska)<\/p>\n

Tillhagen, Carl-Herman (1977). Folklig L\u00e4kekonst<\/em>. Falk\u00f6ping: Gummessons Tryckeri AB.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r du skapar en bild av en klok gumma i ditt huvud, hur ser hon d\u00e5 ut? \u00c4r hon en gammal, ensam \u00e4nka som bor djupt in i skogen l\u00e5ngt fr\u00e5n civilisationen, omringad i sin stuga av ok\u00e4nda \u00f6rter, illvilliga … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":550,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[41,19,23],"tags":[],"class_list":["post-1333","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-folkmedicin","category-folktro","category-ritualitet-och-materialitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1333","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/550"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1333"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1333\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1339,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1333\/revisions\/1339"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1333"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1333"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1333"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}