![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2018\/02\/F\u00e5gel-1-1024x783.jpg\")
Svanen har uppfattats som den fr\u00e4msta av de heliga f\u00e5glarna, bland annat p\u00e5 grund av sin p\u00e5st\u00e5dda f\u00f6rm\u00e5ga att kommunicera med b\u00e5de f\u00e5glarnas och m\u00e4nniskornas v\u00e4rldar. Foto: Fredrik Alpstedt, CC BY-SA 2.0<\/p><\/div>\n
F\u00e5glarna delades in i olika grupper; de heliga f\u00e5glarna, sj\u00e4laf\u00e5glarna, shamanf\u00e5glarna och siarf\u00e5glarna. Svanen var den fr\u00e4msta av de heliga f\u00e5glarna och den som ledde flyttf\u00e5glarna tillbaka norrut p\u00e5 v\u00e5ren. Dess l\u00e5nga hals gjorde att den kunde kommunicera med olika v\u00e4rldar samtidigt och den ans\u00e5gs vara av m\u00e4nniskosl\u00e4kte, en m\u00e4nniska som blivit f\u00f6rvandlad till f\u00e5gel. Svanen f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i Kalevala d\u00e4r den s\u00e4gs simma i Tuonelas svarta flod (platsen f\u00f6r de d\u00f6da) och en vers s\u00e4ger att den som dr\u00e4per en svan blir sj\u00e4lv av med sitt liv. I Karelen har man under arkeologiska utgr\u00e4vningar hittat en j\u00e4rn\u00e5ldersgrav med ett litet barn liggande p\u00e5 en svanvinge, likas\u00e5 \u00e4r svanen tillsammans med vattenf\u00e5glar ett vanligt element i de h\u00e4llristningar man hittat i samma omr\u00e5de. Att just svanen \u00e4r Finlands nationalf\u00e5gel \u00e4r d\u00e4rmed en del i f\u00f6ljetongen av en l\u00e5ng v\u00f6rdnadstradition. <\/p>\n
De flesta andra av de heliga f\u00e5glarna var vattenf\u00e5glar, t.ex. knipan, skraken och storlomen, men ocks\u00e5 \u00f6rnen, tranan, g\u00f6ken och lavskrikan ans\u00e5gs h\u00f6ra till denna grupp. Tranan ans\u00e5gs b\u00e4ra upp himlavalvet och d\u00e4rifr\u00e5n kommer det finska namnet p\u00e5 den b\u00e4rande bj\u00e4lken i en byggnad, \u201dkurkihirsi\u201d, vilket direkt \u00f6versatt betyder tranbj\u00e4lke, och ocks\u00e5 namnet p\u00e5 lyftkran, \u201dnostokurki\u201d, vilket betyder lyfttrana. <\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2018\/02\/F\u00e5gel-2-1024x747.jpg\")
Det finska ordet f\u00f6r lyftkran \u201dnostokurki\u201d betyder bokstavligen lyfttrana och kommer fr\u00e5n f\u00f6rest\u00e4llningen om tranan som b\u00e4r upp himlavalvet. Foto: Estormiz, CC0<\/p><\/div>\n
Sj\u00e4laf\u00e5glarna var bland annat alla sm\u00e5f\u00e5glar, alla m\u00e5sar och ocks\u00e5 s\u00e5ngl\u00e4rkan. De ans\u00e5gs vara manifestationer av de avlidnas sj\u00e4lar, f\u00f6rf\u00e4der eller v\u00e4gvisare f\u00f6r de avlidna. Man trodde att f\u00e5glarna var de som f\u00f6rde sj\u00e4len till de nyf\u00f6dda barnen och ocks\u00e5 transporterade bort sj\u00e4len n\u00e4r m\u00e4nniskan dog. I vissa omr\u00e5den brukade man ha f\u00e5gelfigurer av tr\u00e4 vid sidan av s\u00e4ngen som kallades f\u00f6r just \u201dsielulintu\u201d, sj\u00e4laf\u00e5gel. Denna skulle beskydda sj\u00e4len s\u00e5 att den inte gick vilse i dr\u00f6mmarna. Idag \u00e4r sp\u00e5ret av denna f\u00e5geltro kanske tydligast p\u00e5 v\u00e5ra gravg\u00e5rdar, d\u00e4r m\u00e5nga gravstenar kr\u00f6ns av sm\u00e5f\u00e5glar i sten eller det traditionella korset bytts ut mot svanar i flykt.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2018\/02\/F\u00e5gel-3.jpg\")
Duvan som gravstensprydnad f\u00f6rekommer i m\u00e5nga traditioner, men p\u00e5 en finsk begravningsplats hittar du vanligtvis b\u00e5de f\u00e5glar i flykt, g\u00e4rna svanar eller tranor, och stillasittande sm\u00e5f\u00e5glar som svalor och sparvar. Foto: Pixabay, CC0
<\/p><\/div>\n
Shamanf\u00e5glarna ans\u00e5gs p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt fulla av omen och f\u00f6rde olycka och d\u00f6d med sig, medan deras \u00e4gg och kroppsdelar var kraftiga talismaner. Hit h\u00f6rde bl.a. korpen, tj\u00e4dern, sm\u00e5lomen och tornseglaren. Siarf\u00e5glarna kunde egentligen vara vilka f\u00e5glar som helst som med sitt beteende eller med sitt utseende p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt signalerade vad som komma skulle, t.ex. ifr\u00e5ga om v\u00e4dret.<\/p>\n
\u00c4ven om vi idag kan r\u00f6ra oss i luften med hj\u00e4lp av olika hj\u00e4lpmedel s\u00e5 \u00e4r f\u00e5glarnas r\u00f6relser fortfarande en k\u00e4lla till o\u00e4ndlig fascination f\u00f6r oss. Vi f\u00f6ljer flyttf\u00e5glarnas m\u00f6nster och vi r\u00e4knar fortfarande lekfullt hur m\u00e5nga g\u00e5nger g\u00f6ken gal. Svanm\u00e4rket \u00e4r ett tecken p\u00e5 finsk kvalitet och vi anv\u00e4nder olika spr\u00e5kliga uttryck som har sin grund i vad v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der trodde och t\u00e4nkte om v\u00e4rlden. M\u00e5nga av oss samlar ocks\u00e5 p\u00e5 f\u00e5gelfiguriner av glas och lera, och f\u00f6retaget Iittala (k\u00e4nt f\u00f6r sintt glas och porslin) tillverkar varje \u00e5r en ny glasf\u00e5gel att symbolisera just det \u00e5ret. Vattenf\u00e5gelns folk lever p\u00e5 detta s\u00e4tt kvar i oss och i v\u00e5r kultur, i ett led som g\u00e5r \u00e4nda tillbaka till h\u00e4llristningarna vid sj\u00f6n \u00c4\u00e4ninen i nuvarande Karelen. <\/p>\n
Hannah Salo
\nskriven f\u00f6r kulturanalyskursen \u201dRitual och materialitet\u201d<\/p>\n
L\u00e4stips<\/p>\n
– Eero Ojanen (2015). \u201dSuomen myyttiset linnut\u201d F\u00e5glar har en viktig roll i m\u00e5nga folkliga traditioner och myter, vilket \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 d\u00e5 man ser hur f\u00e5glarna graci\u00f6st r\u00f6r sig mellan himmel och jord p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte m\u00e4nniskorna kan. I m\u00e5nga kulturer \u00e4r fj\u00e4drar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\n– Allm\u00e4nt om f\u00e5gelns roll i den finska folktron http:\/\/www.taivaannaula.org\/2012\/11\/16\/jumalten-ja-vainajien-linnut\/<\/a>
\n– Kort om f\u00e5glar i svensk folktro: http:\/\/www.4um8.se\/smaland\/Folktro\/djur.htm<\/a>
\n– Om f\u00e5gelmyter v\u00e4rlden \u00f6ver: https:\/\/voices.nationalgeographic.org\/2016\/11\/08\/delving-into-cultural-myths-tales-and-beliefs-about-wild-birds\/ <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"