![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/03\/4035677498_8b65583016_c.jpg\")
Folkgruppen Mandinka (\u00e4ven kallade mandingo eller malinke) lever i ett omr\u00e5de som str\u00e4cker sig fr\u00e5n Senegal i nordv\u00e4st till Guinea i sydost.\u00a0Denna kankurang sl\u00e5r ihop sina knivar i en by i Senegal. Foto: Daniel Bobadilla, https:\/\/flic.kr\/p\/79BUjw, CC BY-NC-SA 2.0<\/p><\/div>\n
I Gambia finns det \u00e5tta olika folkstammar och den st\u00f6rsta heter Mandinka. Varje stam har sina egna \u00f6vernaturliga v\u00e4sen som skyddar m\u00e4nniskorna mot ondska. I Mandinkastammen \u00e4r den kraftfullaste anden Kankurang. Kankurang \u00e4r den ande som symboliserar ordning, r\u00e4ttvisa och anses beskydda stammedlemmarna mot ondska.<\/p>\n
Den traditionella Kankurangen b\u00e4r en mask gjord av bark och kroppen \u00e4r t\u00e4ckt av l\u00f6v och r\u00f6da fibrer fr\u00e5n faaratr\u00e4det. Kankurangen b\u00e4r alltid med sig tv\u00e5 macheteknivar och n\u00e4r han sl\u00e5r ihop knivarna skr\u00e4mmer ljudet iv\u00e4g alla onda andar.<\/p>\n
N\u00e4r det \u00e4r fest i en by \u00e4r alltid en eller flera kankuranger p\u00e5 plats och deltar i festligheterna. Kankurangens viktigaste jobb \u00e4r dock att vara med i pojkarnas \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n ynglingar till m\u00e4n och att se till att inga onda andar st\u00f6r denna \u00f6verg\u00e5ngsrit.<\/p>\n
N\u00e4r det \u00e4r dags f\u00f6r byns pojkar, oftast i \u00e5ldern 13\u201317, att bli m\u00e4n, kommer kankurangen p\u00e5 bes\u00f6k. Kankurangens uppgift \u00e4r att vara l\u00e4rare f\u00f6r pojkarna och l\u00e4ra dem hur de man blir man. Oftast \u00e4r det tv\u00e5 m\u00e4n som \u00e4r utkl\u00e4dda till kankurang och genom att kl\u00e4 sig till kankurang tros m\u00e4nnen f\u00e5 en del av kankurangs krafter. \u00c4ven om m\u00e4nnen inte \u00e4r lika starka som sj\u00e4lva anden kankurang, hoppas de p\u00e5 att genom sin utkl\u00e4dnad kunna lura de onda andarna att tro att det \u00e4r sj\u00e4lva kankurangen som skyddar \u00f6ver barnen.<\/p>\n
\u00c4nda sedan barnen var sm\u00e5 har de h\u00f6rt om historier om kankurangen. Bland annat fr\u00e5n sina f\u00f6r\u00e4ldrar som f\u00f6rs\u00f6kt skr\u00e4mma dem till lydnad genom ber\u00e4ttelserna. \u201dBete dig, annars kommer kankurangen och tar dig\u201d. N\u00e4r kankurangen v\u00e4l kommer till byn f\u00f6r att ta barnen \u00e4r pojkarna f\u00f6rst\u00e5s uppskr\u00e4mda och springer ofta undan och g\u00f6mmer sig. D\u00e5 \u00e4r det kankurangens uppgift att springa runt i byn och leta fram och samla alla byns pojkar.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/03\/4035672688_4f2d6dea63_c.jpg\")
Kankuorangen har samlat ihop byns pojkar i r\u00e4tt \u00e5lder. Foto: Daniel Bobadilla, https:\/\/flic.kr\/p\/79BSTA, CC BY-NC-SA 2.0<\/p><\/div>\n
N\u00e4r alla pojkar v\u00e4l \u00e4r samlade f\u00f6r kankurangerna bort dem fr\u00e5n byn, oftast till en helig skog, f\u00f6r att l\u00e4ra dem alla viktiga kunskaper de beh\u00f6ver som vuxna. Tidigare har kankurangen f\u00f6rt bort pojkarna fr\u00e5n byn i hela tre m\u00e5nader men nuf\u00f6rtiden brukar tiden vara kortare, ibland bara tv\u00e5 veckor. Denna \u00f6verg\u00e5ngsrit var tidigare mycket viktig, eftersom pojkarna blev uppl\u00e4rda i hur man jagar, sp\u00e5rar, skaffar mat och andra uppgifter som varit viktiga i byn. Nu f\u00f6rtiden fokuserar \u00f6verg\u00e5ngsriten p\u00e5 att l\u00e4ra barnen byns och stammens traditionella s\u00e5nger och danser. \u201dKankurangskolan\u201d har blivit mera av en etikettskola, d\u00e4r man l\u00e4r sig att respektera kulturen och de \u00e4ldre m\u00e4nniskorna i byn. \u00c4ven om \u00f6verg\u00e5ngsriten inte tas s\u00e5 allvarligt i dagensl\u00e4ge, tycker m\u00e5nga att denna ritual \u00e4r viktig f\u00f6r kulturen och vill d\u00e4rf\u00f6r bevara den.<\/p>\n
Innan pojkarnas tid i skogen \u00e4r \u00f6ver och innan de skickas tillbaka till byn, blir pojkarna omskurna. \u00a0Detta g\u00f6rs fortfarande, men nuf\u00f6rtiden f\u00f6rs barnen till en klinik f\u00f6r att kontrolleras efter sj\u00e4lva ingreppet.<\/p>\n
Innan pojkarna v\u00e4lkomnas till byn som m\u00e4n, m\u00e5ste de bevisa att de l\u00e4rt sig allt de ska. F\u00f6r\u00e4ldrarna och byns \u00e4ldsta f\u00f6rh\u00f6r pojkarna och de f\u00e5r dansa och sjunga f\u00f6r visa sina nya kunskaper. Kankurangarna som l\u00e4rt barnen f\u00e5r ocks\u00e5 sin betalning f\u00f6rst efter barnen bevisat att de blivit ordentligt l\u00e4rda.<\/p>\n
Cecilia Sundqvist<\/strong> <\/p>\n L\u00e4stips: <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag sitter i bussen som k\u00f6r p\u00e5 en smal sandv\u00e4g igenom en liten by. Pl\u00f6tsligt ropar n\u00e5gon till, \u201dVad \u00e4r det d\u00e4r!?\u201d Tv\u00e5 r\u00f6dlurviga varelser r\u00f6r sig p\u00e5 v\u00e4gen, den ena g\u00e5r lugnt medan den andra skuttar och g\u00f6r kullerbyttor. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\nskrivet f\u00f6r kursen Ritual och materialitet<\/em><\/p>\n
\nKankurang initiation rite teaches boys discipline and respect in Gambia.\u00a0<\/em>https:\/\/www.abc.net.au\/news\/2021-10-31\/kankurang-initiation-rite-teaches-boys-respect-in-gambia\/100583804<\/a>
\nKankurang, Manding initiatory rite<\/em>.\u00a0https:\/\/ich.unesco.org\/en\/RL\/kankurang-manding-initiatory-rite-00143<\/a>
\nKankurang Masquerade. <\/em>https:\/\/www.accessgambia.com\/information\/kankurang-mask.html<\/a><\/p>\n