![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/06\/Bild_1-1024x768.jpg\")
S:t Mikaels kyrka<\/p><\/div>\n
Innan den skumpiga b\u00e5tresan tillbaka till Hapsal s\u00e5 hade vi bland annat varit i den medeltida kyrkan p\u00e5 Orms\u00f6. Och guiden ber\u00e4ttade om hur de ca 2000 estlandssvenskarna som bodde p\u00e5 \u00f6n vid andra v\u00e4rldskrigets utbrott flydde till Sverige under tidigt 40-tal f\u00f6r att undkomma r\u00f6da arm\u00e9n och den sovjetiska ockupationen. Innan de flydde packade de ner de mest v\u00e4rdefulla kyrkliga inventarierna, inklusive predikstolen, samt avkristnade kyrkan. P\u00e5 ett symboliskt men ocks\u00e5 h\u00f6gst konkret s\u00e4tt tog det inte bara med sig de materiella inventarierna utan ocks\u00e5 kyrkans sj\u00e4lva \u201dhelighet\u201d och hj\u00e4rta. Det var inga unika h\u00e4ndelser som utspelade sig p\u00e5 Orms\u00f6 vid tiden utan samma skedde p\u00e5 alla de \u00f6ar och andra platser som var estlandssvenska. De kyrkliga inventarierna hamnade s\u00e5 sm\u00e5ningom p\u00e5 Historiska museet i Stockholm d\u00e4r de f\u00f6rvarades i st\u00f6rsta hemlighet f\u00f6r att det fanns en r\u00e4dsla f\u00f6r att Sovjetunionen skulle kr\u00e4va tillbaka dem. F\u00f6rst p\u00e5 1970-talet f\u00f6rdes f\u00f6rem\u00e5len in i museets katalog. Sorg och f\u00f6rlust \u00e4r en relation till n\u00e5got som inte l\u00e4ngre finns. F\u00f6r de flyende estlandssvenskarna en h\u00f6gst p\u00e5taglig sorg \u00f6ver att bli tvungna att l\u00e4mna sitt hem, sin gemenskap, anh\u00f6riga som blev kvar och sitt ursprung. <\/p>\n
F\u00f6rst n\u00e4r Estland blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1991 blev det m\u00f6jligt att \u00e5terv\u00e4nda till de gamla estlandssvenska territorierna men m\u00e5nga familjer hade skapat sig ett nytt liv i Sverige och \u00e5terkom inte alls eller skaffade en sommarstuga p\u00e5 den plats d\u00e4r sl\u00e4kten tidigare bott. Innan kriget bodde ca 2000 personer p\u00e5 Orms\u00f6 och idag \u00e4r dom runt 300. V\u00e5r guide ber\u00e4ttar att de den sista personen med svenska som modersm\u00e5l dog f\u00f6r 2-3 \u00e5r sedan. <\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/06\/Bild_2-1024x768.jpg\")
N\u00e5gra av de \u00f6ver 300 hjulkors som finns p\u00e5 Orms\u00f6 kyrkog\u00e5rd.<\/p><\/div>\n
I Tallinn \u00e5terfick den svenska f\u00f6rsamlingen S:t Mikaelskyrkan 1990 och sedan dess har kyrkans olika delar restaurerats f\u00f6r att f\u00e5 bort sp\u00e5ren efter den idrottsklubb som inrymdes i lokalerna under sovjettiden. Och under tidigt 2000-tal kunde de drygt 100 kyrkliga f\u00f6rem\u00e5len som f\u00f6rvarats p\u00e5 historiska museet i Stockholm \u00e5terl\u00e4mnas och m\u00e5nga av dem f\u00f6rvaras idag i det lilla estlandssvenska kyrkomuseum som inr\u00e4ttats i kyrkans k\u00e4llare. Kyrkoherden som tog emot oss under v\u00e5rt bes\u00f6k ber\u00e4ttade att han fortfarande h\u00e5ller p\u00e5 att leta r\u00e4tt p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l fr\u00e5n S:t Mikael som hamnade p\u00e5 villov\u00e4gar under kriget och sovjettiden. Han ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att dagens f\u00f6rsamling uppg\u00e5r till ca 300 personer. <\/p>\n
Jag och m\u00e5nga andra i v\u00e5r lilla resegrupp slogs av hur positiv b\u00e5de personalen p\u00e5 Aibolands museum i Hapsal och svenska f\u00f6rsamlingen i Tallinn ser p\u00e5 framtiden trots att estlandssvenskarna idag \u00e4r en mycket liten minoritet. Sorg och f\u00f6rlust \u00e4r en relation till n\u00e5got som inte l\u00e4ngre finns. De m\u00e5nga estlandssvenskar som en g\u00e5ng befolkade \u00f6ar som Orms\u00f6, R\u00e5g\u00f6arna, Nuck\u00f6, Odensholm och delar av kuststr\u00e4ckan innanf\u00f6r dessa finns inte l\u00e4ngre kvar idag. Men den entusiasm och tillf\u00f6rsikt som lever och frodas p\u00e5 platser som Aibolands museum och S:t Mikaels kyrka g\u00e4llande den estlandssvenska kulturens \u00f6verlevnad och fortlevnad g\u00f6r att det inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver handla om en relation till n\u00e5got som inte l\u00e4ngre finns utan en omformad relation till n\u00e5got som sakta men s\u00e4kert verkar v\u00e4xa till sig och bli starkare igen. <\/p>\n
Under v\u00e5ra dagar i Estland fick vi l\u00e4ra oss mycket nytt, inte bara om estlandssvenskarna historia utan ocks\u00e5 om deras framtid. Tack f\u00f6r det. <\/p>\n
Malin Steng\u00e5rd<\/strong> Orms\u00f6 g\u00e5rdsmuseum \u00e4r en \u00e5terskapad orms\u00f6svensk g\u00e5rd som de s\u00e5g ut innan andra v\u00e4rldskriget.<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r en 6-7 \u00e5r sedan var jag p\u00e5 en f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Uppsala Universitet, jag kommer inte ih\u00e5g vad f\u00f6rel\u00e4saren hette eller vilket universitet hon kom ifr\u00e5n. Jag tror det var n\u00e5t brittiskt, men f\u00f6rel\u00e4sningen handlade om minne och gl\u00f6mska. Jag … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\ntraditionsvetenskapliga n\u00e4mndens forskare med ett nyvunnet intresse f\u00f6r estlandssvenskar. <\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/06\/Bild_3-1024x768.jpg\")