![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/10\/julia1-1024x723.jpg\")
Workshop-deltagarna vid Janne Herranens fiskeb\u00e5t.<\/p><\/div>\n
Bussen startade fr\u00e5n \u00c5bo p\u00e5 morgonen och vi stannade i Lahtis p\u00e5 lunch. Workshoppens f\u00f6rsta bes\u00f6k gick till Laitaatsilta \u00e5ngb\u00e5tsbrygga p\u00e5 ett varvsomr\u00e5de i Nyslott och d\u00e4r vi fick bekanta oss med varvet och ta en titt p\u00e5 en \u00e5ngb\u00e5t. S\u00e4rskilt maskinrummet v\u00e4ckte stort intresse bland sk\u00e4rg\u00e5rdsborna. Sedan fortsatte vi bussresan mot Oravi d\u00e4r vi blev v\u00e4lkomnade av byaf\u00f6reningens ordf\u00f6rande Sakari Sallinen. Vi inkvarterades i stugor vid Oravi kanals strand, s\u00e5 dagen avslutades med bastu och simning. I strandbrynet fick vi s\u00e4llskap av tiotals sm\u00e5 paddor som skuttade runt och tog sig ett och annat dopp med oss i sj\u00f6n.<\/p>\n
N\u00e4sta dag fick alla sk\u00e4rg\u00e5rdsomr\u00e5denas representanter presentera sig och sitt sk\u00e4rg\u00e5rdsomr\u00e5de varefter vi fick lyssna p\u00e5 en paneldiskussion om Saimens sk\u00e4rg\u00e5rdskommuner. Sedan bes\u00f6kte vi Juvola skola d\u00e4r vi tr\u00e4ffade eleverna och l\u00e4rarna. Skolan har 36 elever men verkar f\u00f6r sista \u00e5ret. Skolans st\u00e4ngning v\u00e4ckte starka k\u00e4nslor bland deltagarna och m\u00e5nga undrade hur kommunen kan st\u00e4nga skolan som har s\u00e5 pass m\u00e5nga elever. M\u00e5nga sk\u00e4rg\u00e5rdsbor lyfte fram att deras lokala skolor kan ha mycket f\u00e4rre elever men att kommunerna v\u00e4ljer att t\u00e4nka l\u00e5ngsiktigt och h\u00e5lla dem \u00f6ppna.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/10\/julia2-1024x768.jpg\")
En intressant presentation om Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd av Nilla S\u00f6derqvist och Britt Fogelstr\u00f6m fr\u00e5n SIKO \u2013 Sk\u00e4rg\u00e5rdens intressef\u00f6reningars kontaktorganisation.<\/p><\/div>\n
Vi \u00e5kte vidare med bussen till en fiskekaj d\u00e4r fiskaren Janne Herranen ber\u00e4ttade om fisken\u00e4ringen i Saimen. De fiskar mycket g\u00e4dda, vilket \u00e4ven m\u00e4rktes i den lokala restaurangens utbud. Vi \u00e5t g\u00e4ddfil\u00e9, g\u00e4ddsoppa och g\u00e4ddbiffar under v\u00e5rt bes\u00f6k. Herranen menade att man borde bli b\u00e4ttre p\u00e5 att utnyttja m\u00f6rtf\u00e5ngsterna i Finland. D\u00e5 n\u00e5gon fr\u00e5gade vad han tycker om saimenvikaren svarade han att han kommer bra \u00f6verens med s\u00e4len, men inte med dem som vill skydda den. <\/p>\n
Bussen \u00e5kte vidare till byahuset P\u00e4iv\u00e4kumpu som fungerar som bybornas m\u00f6tesplats. Det blev en kaffepaus varefter Rita L\u00f6nnroth fr\u00e5n Sibbos sk\u00e4rg\u00e5rdsdelegation h\u00f6ll en presentation om Sibbos bobarhetsanalys. Efter presentationen kom fr\u00e5gan upp huruvida bobarhetsverktyget kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r analys av st\u00f6rre samh\u00e4llen \u00e4n enbart \u00f6ar. Christian Pleijel som tillsammans med sk\u00e4rg\u00e5rdsinstitutet vid \u00c5bo Akademi utvecklat bobarhetsverktyget s\u00e4ger att de noterat den stora efterfr\u00e5gan och att verktyget kommer att utvecklas f\u00f6r att kunna analysera st\u00f6rre helheter i framtiden.<\/p>\n
Fr\u00e5gan om identitet kom upp ett flertal g\u00e5nger under workshoppen. M\u00e5nga identifierade sig v\u00e4ldigt starkt som sk\u00e4rg\u00e5rdsbor. Som en folklorist kunde jag inte motst\u00e5 att s\u00e4tta p\u00e5 mig analyshatten d\u00e5 jag h\u00f6rde sk\u00e4rg\u00e5rdsborna ber\u00e4tta om sina \u00f6ar och sitt \u00f6liv. Ber\u00e4ttarpo\u00e4ngen var ofta tydlig, att vara en \u00f6bo uppfattades som en stolthet och en kvalitet. Ber\u00e4ttelser om l\u00e5nga och farliga skolv\u00e4gar \u00f6ver isen, l\u00e5nga v\u00e4gar till n\u00e4rmaste BB och fiskef\u00e4rder i storm och stiltje gav en bild av sk\u00e4rg\u00e5rdsborna som or\u00e4dda, tuffa och ih\u00e4rdiga. Som mots\u00e4ttning hade vi ber\u00e4ttelserna om \u201dfastl\u00e4nningarna\u201d som inte \u00e4r lika vana vid det h\u00e5rda livet, utan vill ha det mesta serverat och bekv\u00e4mt. Sommarg\u00e4sterna\/stug\u00e4garna s\u00e5gs ocks\u00e5 i viss m\u00e5n som lite problematiska, men h\u00e4r skiljde man ofta mellan de nya stug\u00e4garna och de som haft stuga p\u00e5 orten l\u00e4nge, ofta i flera generationer. De som varit en del av \u00f6ns gemenskap en l\u00e4ngre tid kunde navigera i \u00f6-samh\u00e4llets oskrivna regler, medan m\u00e5nga nykomlingar helt saknade fink\u00e4nslighet i \u00f6ns vett och etikett.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/10\/julia3-1024x768.jpg\")
En dimmig morgon fick vi njuta av en vacker soluppg\u00e5ng \u00f6ver Oravi kanal.<\/p><\/div>\n
Att tr\u00e4ffa andra \u00f6bor var givande och samtalen mellan m\u00e4nniskorna livliga. Alla ber\u00e4ttade g\u00e4rna om sina lokalsamh\u00e4llen och delade med sig av sina erfarenheter. Att \u00f6arna \u00e4r v\u00e4ldigt olika men tampas med likadana utmaningar framkom ofta i diskussionerna. Under en lunch var det roligt att m\u00e4rka hur alla runt bordet f\u00f6rstod hur el\u00e4ndigt det \u00e4r d\u00e5 n\u00e5gon of\u00f6rst\u00e5ende k\u00f6r s\u00f6nder isen och d\u00e4rmed f\u00f6rst\u00f6r m\u00f6jligheterna att smidigt ta sig till och fr\u00e5n sin \u00f6, eller att sparkst\u00f6ttingen \u00e4r det b\u00e4sta transportmedlet vintertid. <\/p>\n
Tr\u00e4ffen var lyckad och m\u00e5nga menade att sk\u00e4rg\u00e5rdsn\u00e4tverket som skapats genom projektet borde forts\u00e4tta med sin verksamhet. M\u00e5nga s\u00e5g ocks\u00e5 mycket fram emot projektets sista workshop och avslutningsseminarium som h\u00e5lls den 4\u20135.12.2023 i \u00c5bo. Evenemanget \u00e4r \u00f6ppet f\u00f6r alla intresserade och temat \u00e4r Finlands Sk\u00e4rg\u00e5rdsting: V\u00e4lm\u00e5ende m\u00e4nniskor fr\u00e5n insj\u00f6 till utsk\u00e4r.<\/p>\n
Julia \u00d6hman<\/strong>, Arbets- och n\u00e4ringsministeriet har genom Egentliga Finlands f\u00f6rbund beviljat Sk\u00e4rg\u00e5rdsinstitutet vid \u00c5bo Akademi finansiering f\u00f6r \u00e5ren 2022\u20132023 f\u00f6r att skapa teman\u00e4tverket Habitability. N\u00e4tverket fungerar som en brobyggare mellan de olika sk\u00e4rg\u00e5rdsomr\u00e5dena och har arrangerat olika utbildningar, workshoppar och m\u00f6ten kring … Forts\u00e4tt l\u00e4sa
\ndoktorand i folkloristik<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"