![\"\"](\"https:\/\/blogs.abo.fi\/etnologi\/files\/2023\/10\/folkligt-skrivande-1024x614.png\")
<\/p>\nUnder tv\u00e5 dagar samlades dryga 50-tal forskare och studerande kring temat dagb\u00f6cker som k\u00e4lla. Seminariet arrangerades i samarbete mellan Kungliga Gustav Adolfs Akademien f\u00f6r svensk kultur, Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland och \u00c5bo Akademi. Seminariet var tv\u00e4rvetenskapligt och bland f\u00f6redragsh\u00e5llarna och publiken fanns b\u00e5de historiker, etnologer, folklorister, spr\u00e5kvetare och ekonomer. Inf\u00f6r seminariet fanns en f\u00f6rv\u00e4ntansfull atmosf\u00e4r i luften. Planeringen av detta seminarium hade p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge och tidigare hade det f\u00f6rhindrats av pandemin. <\/p>\n
<\/p>\n
Att utg\u00e5 fr\u00e5n en materialtyp, n\u00e4mligen dagb\u00f6cker, var ett lysande drag. Det utgjorde en naturlig inramning trots att det f\u00f6rst\u00e5s finns andra former av folkligt skrivande, s\u00e5som exempelvis brev. Alla f\u00f6redrag passade v\u00e4ldigt v\u00e4l in i seminariet. Under den f\u00f6rsta dagen fick vi h\u00f6ra om dagb\u00f6cker i Svenska Litteraturs\u00e4llskapets arkiv, digitalisering av folkliga dagb\u00f6cker och vad en spr\u00e5kvetare kan utl\u00e4sa ur personnamn och bruket av prepositioner som s\u00e4ger n\u00e5got om hur man orienterade sig rumsligt p\u00e5 orten. Keynote f\u00f6redraget h\u00f6lls av agrarhistorikern Catharine A. Wilson som talade bland annat om hur talko-arbete framst\u00e4lls i dagb\u00f6cker, som ett \u00f6msesidigt s\u00e4tt att hj\u00e4lpa sina grannar och f\u00e5 tunga och arbetsdryga arbeten, som att bygga ett hus eller en lada, gjorda. <\/p>\n
Under den andra dagen var fokus mera p\u00e5 dagboken som artefakt, men ocks\u00e5 p\u00e5 vad man kan utl\u00e4sa ur en dagbok g\u00e4llande arbete och arbetsf\u00f6rdelning mellan m\u00e4n och kvinnor i det tidigmoderna samh\u00e4llet, nyttjande av naturresurser, konsumtion och om hur dagboksskrivandet tog form i s\u00e5 kallade semilitterata samh\u00e4llen. Denna dag var inte lika tv\u00e4rvetenskaplig som den f\u00f6rsta. I st\u00e4llet var det fr\u00e5gan om hur historiker ser p\u00e5 vad man kan utl\u00e4sa i dagb\u00f6cker och specifikt s\u00e5 kallade bondedagb\u00f6cker. Mycket fokus l\u00e5g p\u00e5 dagboken som k\u00e4lla till vad folk gjorde i det tidigmoderna samh\u00e4llet, till exempel i form av analyser av verbfraser i dagb\u00f6ckerna, det vill s\u00e4ga vad det enligt dem gjordes. Utmaningen \u00e4r att mycket vanliga sysslor som gr\u00f6tkokande och mj\u00f6lkning, n\u00e5got som skedde dagligen, inte fanns nedskrivna i dagb\u00f6ckerna och osynliggjordes d\u00e4rav. H\u00e4r beh\u00f6vs allts\u00e5 mer forskning.<\/p>\n
Historia har l\u00e4nge studerats bland annat som \u201dhistory from below\u201d, en slags motsats till elitens historia. I sammanfattningen av seminariet framh\u00f6lls att historia nu \u00e4ven kan studeras fr\u00e5n insidan, att analysera hur m\u00e4nniskor sj\u00e4lva ber\u00e4ttar om sina sysslor. Det som saknades i detta seminarium var ett f\u00f6redrag som skulle ha lyft upp en inneh\u00e5llslig och narrativ analys av en dagbok, f\u00f6r att visa p\u00e5 hur m\u00e4nniskorna under tidigmodern tid uppfattade sitt liv och sin omv\u00e4rld. Detta p\u00e5pekades av spr\u00e5kvetaren Jan-Ola \u00d6stman i sin kommentar p\u00e5 seminariet. Ingen av f\u00f6redragsh\u00e5llarna var speciellt villiga att problematisera vad de menade att begreppet folkligt skrivande inbegriper. I m\u00e5nga fall var det fr\u00e5gan om att de unders\u00f6kte just bondedagb\u00f6cker. Som helhet var dessa tv\u00e5 dagar mycket lyckade och samlade ett stort antal forskare b\u00e5de fr\u00e5n Sverige och Finland. <\/p>\n
Lena Marander-Eklund<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Under tv\u00e5 dagar samlades dryga 50-tal forskare och studerande kring temat dagb\u00f6cker som k\u00e4lla. Seminariet arrangerades i samarbete mellan Kungliga Gustav Adolfs Akademien f\u00f6r svensk kultur, Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland och \u00c5bo Akademi. Seminariet var tv\u00e4rvetenskapligt och bland f\u00f6redragsh\u00e5llarna och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa